sumpgentiana
Gentianella uliginosa
Mer information om arten
Sumpgentiana är spridd längs södra Sveriges kuster men med stora luckor i Blekinge, Småland och Östergötland. Vid havet växer den i kort grässvål på välbetade, artrika, något fuktiga strandängar. Dessutom finns arten i inlandet i Skånes, Västergötlands och Östergötlands kalktrakter samt på Öland och Gotland. Där växer den i kalkkärr, kalkfuktängar och alvarpölar. Lokalen vid Gränna ansluter till förekomster i grannlandskapen. Den var sannolikt ett kalkkärr; hårstarr Carex capillaris växte där vid samma tid.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 7 lokaler i 4 rutor, en vid Jönköping Gränna, de övriga i och nära Kalmar Kalmar. – De småländska lokalerna har knappast kunnat hålla sig öppna utan människans inverkan. Sumpgentiana måste därför ses som en gammal kulturföljeslagare i vårt landskap.
Arten sågs senast i början av 1920-talet på flera platser vid Kalmar; förmodligen är den försvunnen nu, men den kan vara förbisedd: den blommar mycket sent och visar sig inte alla år.

Första fynd

Sumpgentiana inkluderades länge i ängsgentiana G. amarella. Arten publicerades först från Småland av Murbeck (1892) under namnet Gentiana uliginosa från Jönköping Gränna. Uppgiften baserades på ett belägg från Gränna Galgbacken 1888 (F. Hagström i LD, dubblett i UPS); den samlades där även 1889 (F. Hagström i LD, E. Ljungman i S) och 1892 (F. Hagström & E. Hagström i PerBrahe), allt under namnet Gentiana amarella. – Växten insamlades dock första gången redan 1851 vid Kalmar Kalmar (A. E. Goldkuhl i S under namnet Gentiana amarella), och helt säkert är det sumpgentiana som avses med uppgifterna om G. amarella i trakten av Kalmar hos Sjöstrand (ms 1831), Moqvist (1848) och Westerlund (1852b). Ängsgentiana är inte känd därifrån.

Lokaler

Samtliga lokaler. Jönköping Gränna se primäruppgifter. Kalmar Kalmar 1851 (A. E. Goldkuhl i S); flerstädes, före 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Berga (Moqvist 1848 under namnet Gentiana Amarella), 1893 (A. Tullgren i LD), betesmark vid havet, 1893 (K. F. Dusén i S och UPS); Skälby (Moqvist 1848 under namnet Gentiana Amarella) = Skälby, Tallhagen, vid havet, 1893 (K. F. Dusén i UME och UPS); Stensö udde, på med kort gräs beväxt betesmark, 1893 (K. F. Dusén i LD S UME och UPS); Stensöviken S om Falkenberg (Dusén 1896); Ängö 1866 (A. W. Thorin i S under namnet Gentiana amarella). Kläckeberga Björkenäs, havsstrand 1894 (K. F. Dusén i S UME och UPS).
Osäkra uppgifter. Hos Hultén (1971) finns ett par markeringar vid Västervik Västervik. Bakgrunden till dessa är ej känd.