Potentilla rupestris
Trollsmultron har sin huvudutbredning i södra och mellersta Europa och finns i Skandinavien främst i nordvästra Götaland. Den föredrar varma, basrika växtplatser och växer öppet eller något skuggigt på genomsläppligt underlag. Arten uppträder gärna där mineraljorden blottats eller växttäcket skadats. I Småland ses den framför allt på länge hävdad kulturmark, särskilt på åsar och gruskullar och på örtrika, steniga backar, i gles skog samt på åkerrenar och vägkanter. Arten är känslig för hårt bete. Vid ohävd kan den finnas kvar länge men försvinner när miljön blir alltför skuggig. Dock förekommer trollsmultron i landskapet även i bergbranter i till synes föga kulturpåverkad omgivning (Jönköping Ödestugu och Vimmerby Pelarne, se nedan). – Den praktfulla arten odlas någon gång som prydnadsväxt och har förvildats på tre platser (Jönköping Bottnaryd, Ljungby Torpa och Vimmerby Tuna, se nedan). Från en plats (Jönköping) har den angivits som tillfälligt inkommen med gräsfrö.
Trollsmultron har svårt att klara konkurrensen med annan vegetation och är därför på de flesta lokaler beroende av ett måttligt bete. Arten har minskat påfallande i nordväst och har försvunnit från sina kustnära lokaler.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 22 rutor, tidigare uppgifter från 31 rutor. Spridd i ett stråk kring övre Emådalen från Vetlanda Alseda åt sydost till Hultsfred Mörlunda, i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Aneby Vireda utan år (Lindeberg i LD).
Eksjö Eksjö Fredriksberg 1870 (G. Ekdahl i S); kyrkogården (Scheutz 1864).
Hultsfred Järeda (A. Lindeberg i GB och PerBrahe); Håkantorp N triangelpunkt 102,40 (6F2g 4636) 1986–90 (JOS TmN). Mörlunda flerstädes (Dusén 1868); Boda 1892 (U. Danielsson i Vvik); Gällingsbo, ymnig (A. C. Johansson ms 1866, C. J. Johansson enligt Ekstrand 1866); 300 m OSO Hultsnäs (5G9a 3036), betade backar, 1989 (JC); Koppraböle (Ekstrand 1866) = 300 m NNV Koppraböle (5F8j 3718), betad åssluttning, 1988 (TmN); Kängsebo, talrik 1970 (JC enligt Nilsson & Gustafsson ms) = (5F8j 3322) 1990 (A. Ljungberg i Emdal); Morebo 1870 (G. A. Gunnarsson i LD); Morehult (5F9j 1036), torrmark, 1988 (TmN); 600 m ONO till O Pipegöl (5F8j 3227), rullstensås med björkhage, 1987 (JC); Trändenäs (Ekstrand 1866), 1920 (R. Sterner i S). Tveta (J. G. Johansson enligt Lundberg ms 1863), flerstädes (Dusén 1868); 150 m N Rydet (5F9i 4721), torrbacke, 1988 (TmN). Virserum Björkmossa 1851 (C. A. Westerlund i GB); Hässlid 1920 (R. Sterner i S); Ramsebo på åsen 1920 (R. Sterner i S), stora mängder 1971 (BD ms), torr backe, 1974 (Stenstorp & Nelin i LD) = 200 m V Aven (6F0i 0801), gammal åker, ängsmark, 1986 (UlB), 1996 (Fasth & Larsson 1997); Rydet (5F9i 3504), skogsbryn, 1987 (T. Svensson i Emdal); Tyngshult (E. Andersson enligt Scheutz 1885); Ulvasjön 1851 (C. A. Westerlund i S) [= Stenberga Ulvarp?]; Virserums naturreservat (6F0h 4908), skogsbacke, 1986–88 (IB OS TmN); Virserum, Storgatan 87 (6F0h 4116), hävdad artrik grässlänt på villatomt, 5 ex 2003 (M. Eek).
Högsby Fågelfors Fåglebo, vägskälet 300 m O byn (N kröken av Nötån), i södra vägkanten, ca 10 ex 1970 (JC enligt Nilsson & Gustafsson ms); 1,6 km VNV vägskälet i Gamlehult (5G7a 4800), vägkant, 1991 (JA), 50 ex 2004 (JA); 250 m NV Sjötorp (5G7a 2712), blandlövhage, 1987 (JC), 12 ex 2005 (JA).
Jönköping Bottnaryd mellan Lagerstorp och Nackebo (7D2h 1420), grässlänt från hus, 4 ex 2005 (H. Gralén). Jönköping Stadsparken i spårvägens skärning (tillfällig med gräsfrö), 1929 (B. Hedvall i LD). Rogberga 1870 (J. A. Franzén i PerBrahe); Tenhult 1874 (K. Johansson i UPS). Ödestugu 1878, 1879 (C. Guldbrand i Vvik resp. UPS), 1880 (C. A. Gustafsson i LD S och UPS) = 200 m N kyrkan (6E7b 4344), sluttning mot väg, 10–20 ex 1974 (RC enligt Nilsson & Gustafsson ms)= 300 m N kyrkan (6E7b 4345), berg, 1980 (RgL), 57 ex 2005 (RgL); 50 m V kyrkan, betesmark, 2000 (MsT), 23 ex 2005 (RgL).
Ljungby Torpa 150 m SSV Södratorp (4D7c 0445), gräsmark vid tomt, rikligt förvildad, 1981 (ThK).
Mönsterås Fliseryd nära Emåns stora krökar (Domeij 1948).
Nässjö Barkeryd 1886 (C. Pleijel i S). Forserum 900 och 800 m VNV Floryd (6E8e 0518, 0519), sydvänd tallskogsklädd åskant (riklig) resp. grustag (sekundär förekomst, 1 ex), 1985 (ThK BE TM), allt utplånat genom grustäkt 2001, 2004 (ThK IB); 500 m ONO Granstorp (6E8e 1411), gräskullar vid sandtag, 15 ex 1990 (IB TsK, belägg i OHN), 21 ex 2005 (IB); Sniparp (F. Larsson enligt Scheutz 1871 och ms). Malmbäck (Zetterstedt 1881); Slätteryd (6E8e 1828), sydsluttning N om äng, 1993 (TsK), 9 ex 2005 (IB); Rummen på Älgaryds ägor, 1866 (O. Lindeberg i UPS).
Oskarshamn Döderhult (Scheutz 1861; uppgiften hos Domeij 1948 är sannolikt ett citat, ej originalobservation). Misterhult Figeholm, troligen tillfällig (Scheutz 1862). Oskarshamn 1862 (A. Meurling i WRe, !ThK); skogslundar (Österman ms 1863).
Vetlanda Alseda efter primärfyndet 1755 (se ovan) är växten observerad i socknen 1774, 1820–85 (nästan årligen) och 1909–27 (dito); Aspö 1956 (Hagström enligt Sterner ms 1); N om Bäckaryd (6F3d 0417) 2006 (MM); Drakagården (6F2e 4506), torrbacke, 1984–88 (SB), 50 ex 2005 (MM); Germunderyd utan år (P. M Wetterling i S, M. Wetterling ms 1868), 1918 (R. Sterner i UPS), 400 m SSO Germunderyd (6F3e 0828) 1995, 1 ex 2002 (MM); Guldsäter (6F3e 1728), vägkant, 2005 (MM); Holsby 1755 (H. Bark enligt :Linné 1775), 1824 (J. Forsander i UPS), buskage, 1927 (Å. Wilund i UPS); Holsbyholm (Hagström enligt Sterner ms 1); Holsby Storån [= Emån] vid bron uti gärdet derstädes, 1824 (J. Forsander ms 1821–60); Holsby Storegård, sällsynt på mager jord, 1836 (Anders Johansson ms 1836); 100 m S Holsby Lillegård (6F3c 3638), torrbacke, 1992 (MM), 100 ex 2001 (MM); Kleva 1881 (E. Boman i GB och OHN); N om Lammåsa (6F4d 2414), vägkant, 1990 (GS MM), 1 ex 2002 (MM); Lassa backar 1920 (J. Lagerkranz i S); Prästegårdsgärdet 1774 (Lindwall ms 1774); 600 m SSO Prästtorp (6F3d 2725), vägren, 1983 (SK GW), 10 ex 2005 (MM); 800 m ONO Prästtorp (6F3d 3630), torrbacke, 1998 (MM); Repperda (6F2e 3117) (Almqvist 1992), 10 ex 2006 (MgE); 450 m VNV Rosendal (6F2e 4633), bergsluttning, 1984–88 (SB), 2004 (TM); 400 m O Skogshem (6F3e 0615), barrblandskog, 1983 (GS MLN ABC), ej sedd 2001 (MM); Trullhälla (6F3d 2235), bergvägg vid vägkant, 1 ex 2002 (M. Adolfsson), 5 ex 2005 (TM); Åryd 150 m SSO den östra gdn (6F2e 3736), grussluttning vid väg, 1984–88 (SB TM), 3 ex 2005 (MM); Ädelfors 1909 (T. Lagerberg i GB och S; på öar i Emån, T. Lagerberg enligt Sterner ms 1) = (6F3d), äng, 1982 (D. Hedenlo, belägg hos finnaren). Fröderyd Årset 1922 (G. Haglund i S). Skede 1866 (E. Lindquist i LD); 250 m O Böla (6F4c 2531), torrbacke, 1980-talet (MM), 4 ex 2001 (MM); Hökasjö 1863 (O. G. Pleijel i S); 900 m NV kyrkan, gräsbevuxen sluttning med små tallar vid vägen till Brunnshult, ett 30-tal, 1970-talet (K. Georgson enligt Nilsson & Gustafsson ms); Sjunnen (Scheutz 1864) . Skirö (Scheutz 1857), 1863 (A. Engström i UPS), 1885 (E. Haglund i S), 1933 (anonym i L. Cederkvists herbarium i OHN); Lillarp 250 m NNO den norra gården (6F2e 0916), torräng vid åker, 1984–88 (SB), 4 ex 2005 (TM); Loaklev (Scheutz i brev till E. Fries 1855 enligt Sterner ms 1), 1906 (G. Hyltén-Cavallius i UPS), 1919 (E. Reinius i S), 1949 (R. Sterner enligt Sterner ms 1) = (6F2e 1930), torräng, 1984–88 (SB), 10 ex 2005 (TM); mellan Skirö och Tolja (Forsander ms 1836); Snuggarp [= nuvarande kyrkbyn] (N. J. Scheutz i brev till E. Fries 1855 enligt Sterner ms 1). Stenberga (C. A. Westerlund enligt Hartman 1854), 1855 (C. A. I. Swensson ms 1855); Blåsmålen 1969 (Apelqvist 1970) = (6F1g 0314), betesmark, 1989 (TF), 60 ex 2005 (R. Karlsson); Högarp (6F1g 1717), äng, 1979 (Göran Svensson ms 1980), 12 ex 2005 (MM MgE); Ulvarp, ´i stor ymnighet och mycket frodig´ (Goldkuhl & Westerlund 1851), kanske = 200 m SV Stora Ulvarp (6F1g 0919), f.d. hage, 15 ex 2005 (R. Karlsson). Ökna 1865 (G. Palme i UPS), 1874 (T. Ekblad enligt C. Mossberg ms); Kvillsfors, 1870-talet (E. Lindell enligt Sterner ms 1).
Vimmerby Pelarne Hängklevsbergen (6F6i 4836), till synes spontan i rasbrant, 1987 (NOH, belägg hos finnaren, !ThK). Tuna Sjöhagen (6G6c 3438), torr stenig mark, ursprungligen införd, 1983 (ST, belägg i Vvik, !ThK). Vimmerby 1857–58 (Rosin ms 1859).
Osäkra uppgifter.
Emmaboda Vissefjärda 1867 (P. A. Aulin i OHN); troligen feletikettering. Jönköping 1898 (U. Olsson i LD); trots ett senare fynd i staden liksom många andra växter i Olssons herbarium säkert odlad. Nässjö Nässjö 1915 (G. Pettersson i OHN under namnet Fragaria elatior [parksmultron F. moschata], ombestämning ThK 2002); etikettförväxling?
