ormrot
Bistorta vivipara
Polygonum viviparum
Ormrot är en nordlig art, vars nuvarande skandinaviska sydgräns går genom Småland. Tidigare har den funnits på enstaka lokaler i Halland, Skåne och Blekinge. Norrut har arten mycket vid ekologi, men i vårt landskap är den en av de bästa indikatorerna på fuktig, ogödslad och välhävdad ängs- och hagmark. Den uppträder i låg vegetation i fuktig, gärna sluttande hagmark, i genomsilade ängar och vid källor; förr var den vanlig i slåtterängar. Endast sällan påträffas den i skogsmark eller på vägkanter; i regel handlar det då om restbestånd. – Ormroten minskar när ängs- och betesmarkerna växer igen men kan ännu inte betraktas som hotad i landskapet som helhet.
Funnen i 437 rutor; tidigare uppgifter från 200 rutor. Vanlig eller ganska vanlig i större delen av höglandet och inre Tjust, saknas numera i övriga Småland. – Ursprunglig.
Att ormroten har minskat i landskapet visas av att de flesta randlokalerna har förlorats.
Ormrot är en nordlig art, vars nuvarande skandinaviska sydgräns går genom Småland. Tidigare har den funnits på enstaka lokaler i Halland, Skåne och Blekinge. Norrut har arten mycket vid ekologi, men i vårt landskap är den en av de bästa indikatorerna på fuktig, ogödslad och välhävdad ängs- och hagmark. Den uppträder i låg vegetation i fuktig, gärna sluttande hagmark, i genomsilade ängar och vid källor; förr var den vanlig i slåtterängar. Endast sällan påträffas den i skogsmark eller på vägkanter; i regel handlar det då om restbestånd. – Ormroten minskar när ängs- och betesmarkerna växer igen men kan ännu inte betraktas som hotad i landskapet som helhet.
Funnen i 437 rutor; tidigare uppgifter från 200 rutor. Vanlig eller ganska vanlig i större delen av höglandet och inre Tjust, saknas numera i övriga Småland. – Ursprunglig.
Att ormroten har minskat i landskapet visas av att de flesta randlokalerna har förlorats.
Första fynd
Först noterad av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping ´uti skogsängar´.
Bygdenamn och bruk
höfrö (Långemåla, J. Christoffersson ms 1993b).
Lokaler
Randlokaler. Alvesta Lekaryd banvallen mellan Gåvetorp och Gransholm, 1919 (A. S. Trolander i LD); Simonstorp 250 m ONO punkt 173,98 (5E2f 1741), äng, 1980-talet (LL). Gislaved Anderstorp Bråarp (6D0e 0811), slåttermark och hage, 1987 (TF); 350 m SV Norra Bygget (5D9e 4209), på och vid körväg, 1988 (LtS NT); Stjärnehult 1896 (U. Olsson i LD). Burseryd 1911 (A. Olsson i LD); Åsberg 1876 (K. A. T. Seth i UPS). Gislaved 1866 (H. Sandberg i LD). Våthult 1866 (B. W. Oséen i UPS); Askebo-Våtsjö (6D0b 4407), gräsmark, 1987 (PE). Gnosjö Gnosjö Sunnerbo (6D1f 1211), björkhage, 1987 (TF). Källeryd Boåsen (6D2d 2143), gräsmark, 1987 (PE). Hultsfred Målilla Sävshult vid Häringe kyrka [en grotta], sparsamt på svedjeland 1822 (Blomberg ms 1822); Kvillerum, äng, 1843 (Dahlberger ms 1844). Mörlunda 1907 (G. Ström i Emdal); Lundtorps storäng 1824 (Lundwall ms 1824). Högsby Fågelfors Gamlehult 400 m NO vägskälet (5G7a 4416), fuktäng, 1991 (JA), 1996 (Fasth & Larsson 1997); 550 m O–OSO vägskälet i Lilla Klobo (5G8a 1638), sluttning (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989a). Högsby Valåkra, Besebacke (5G8c) 1996 (Fasth & Larsson 1997). Långemåla 1889 (B. Raab i dennes herbarium). Lessebo Ekeberga Kosta glasbruk (Scheutz 1871) = Tuvgärdet (Scheutz ms); Skärgöl (5F0e 4643), betesmark, 2005 (MgE). Oskarshamn Kristdala 1862 (W. T. Regnéll i WRe, A. Meurling i WRe); Fetsmälten (6G2d 1532) 1980 (Mårten Aronsson), 1997 (ÅR); Krösås (6G2d 2-2-), naturbete, 1988 (ÅR). Uppvidinge Lenhovda 1904 (F. Hård i GB), 1933 (S. Lenhoff i LD); ´rätt vanlig´ (F. Hagström enligt Sterner ms 1). Älghult Alsterfors (Scheutz ms). Vimmerby Tuna Bruket 150 m NV den norra gården (6G5e 3236), utlagd åker och betesmark, 1987–89 (AxN); Borås 200 m O den norra gården (6G6f 2416), ängsmark, 1980-talet (NOH). Värnamo Forsheda (Scheutz 1871). Kärda Hörda (på två ställen, Hård 1920), 1975 (Fransén 1977). Rydaholm Lundsbo (Höjer enligt Hård ms 1924). Torskinge (P. G. Theorin enligt Scheutz 1871, Scheutz ms). Västervik Gladhammar 1000 m O Hagstorp (7G0g 3131), fuktig igenväxande hagmark, 1988 (MW). Hallingeberg Anvedebo 1948 (GB ms); Björksnäs 1948 (GB ms) = 300 m SSO Björksnäs (6G9g 1403), sankäng, 1979 (MW); 100 m VSV Ramnegärde, enstaka 1969 (GB ms). Hjorted 400 m SV Liden (6G8g 0002), betad fuktäng, 1989 (MW); Nynäs (Östberg ms 1867); ´Nynäs på Ön, i Näset m. fl. ängar, allmän´, 1818 (Palmaer ms 1818); prästgården 1844 (Linköpings Naturvetenskapliga Sällskap enligt Hård ms 1924); Urtorpet 1846–47 (Goldkuhl ms 1847). Loftahammar 800 m SO Lilla Sund (7G3j 1423) 1988 (IH). Törnsfall Almvik 1846 (Hallendorff ms 1847), 1886 (P. Segerstedt i Vvik); tidigt 1900-tal (H. Stenar enligt Hård ms 1924); Alvesta 1863 (E. Wahlén i GB); Blekhem (C. E. Gustafsson ms 1915–18); Hamprötsla (7G1i 1-1-) (Ljungström m.fl. 1995); Källsåker 1916 (C. E. Gustafsson ms 1915–18); 700 m S Lindhem (7G2h 2530), äng, 1988 (BD); 300 m NNO Ljungbo (7G1i 4407), beteshage, 1980-talet (BD); Skvagerfall (C. E. Gustafsson ms 1915–18), kanske = 500 m SO Skvagerfall (7G2i 0118), 1986 (SvH). Västra Ed 800 m N Årestad (7G6i 3800), 1988 (IH). Västervik allmän (C. E. Gustafsson ms 1923), tämligen allmän (Pleijel ms); Hermanstorp 1903 (A. A. W. Lund i S); Jenny 1916 (C. E: Gustafsson ms 1915–18); Marens sydända (7G1j 1607), skogsvägskant, 1980-talet (PA); Marnäs, 1910-talet (Stenar 1951); Stuverum 1916 (C. E. Gustafsson ms 1915–18). Västrum Horn, äng, 1835 (Johanson ms 1836). Växjö Furuby Kårestad 1892 (E. Andersson i S). Kalvsvik Kläcklinge (S. Petersson enligt Scheutz 1885). Ör (Scheutz 1864); Örsholms ekhage (L. J. Larsson 1976).
Osäkra uppgifter. Oskarshamn Misterhult Örö (Götmark ms 1979, Gustafsson & Eriksson Nilsson 1995); ej trovärdig andrahandsuppgift. Kalmar Kalmartrakten (Westerlund 1852a, b); gripet ur luften. Ljungby Ljungby Lagadalen från Ågård i söder till stadsgränsen i norr (I. Christoffersson ms 1969b under namnet ormrot); någon annan växt avses troligen. Tingsryd Älmeboda ´jag vill erinra mig att jag sett denna art i Elmeboda sn. i trakten av Vinnamåla´ (Hård ms 1924); osäkert, och Hård (1924) tog själv inte med uppgiften i tryck. Växjö Växjö 1810 (E. Fries ms 1810b); arten står visserligen i en växtlista som bör ha skrivits i Växjö, men det sägs inte uttryckligen att fyndet har gjorts där, och arten förekommer i övrigt inte i Elias Fries’ och Forsanders noteringar från staden; ett belägg från 1897 (C. Nylén i LD) kan vara samlat i omgivningarna.
Osäkra uppgifter. Oskarshamn Misterhult Örö (Götmark ms 1979, Gustafsson & Eriksson Nilsson 1995); ej trovärdig andrahandsuppgift. Kalmar Kalmartrakten (Westerlund 1852a, b); gripet ur luften. Ljungby Ljungby Lagadalen från Ågård i söder till stadsgränsen i norr (I. Christoffersson ms 1969b under namnet ormrot); någon annan växt avses troligen. Tingsryd Älmeboda ´jag vill erinra mig att jag sett denna art i Elmeboda sn. i trakten av Vinnamåla´ (Hård ms 1924); osäkert, och Hård (1924) tog själv inte med uppgiften i tryck. Växjö Växjö 1810 (E. Fries ms 1810b); arten står visserligen i en växtlista som bör ha skrivits i Växjö, men det sägs inte uttryckligen att fyndet har gjorts där, och arten förekommer i övrigt inte i Elias Fries’ och Forsanders noteringar från staden; ett belägg från 1897 (C. Nylén i LD) kan vara samlat i omgivningarna.
