spjutmålla
Atriplex prostrata
A. latifolia
Spjutmålla växer vid havet på blockiga, steniga eller sandiga stränder samt i strandängar. Den är mycket gynnad av tånggödsling och brukar finnas mängdvis i praktfulla exemplar på tångvallar. I inlandet påträffas den särskilt på gödselstackar och soptippar, någon gång även på jordhögar och utkast eller som ogräs i odlingar. De flesta inlandsförekomster är tillfälliga, men arten kan vara åtminstone temporärt permanent på gödselstackar, och i Jönköping Skärstad växer den sedan åtminstone 1973 på stranden av en näringsrik sjö (Landsjön).
Funnen i 141 rutor; tidigare uppgifter från 38 rutor. Mycket vanlig vid kusten, mycket sällsynt i inlandet. – Ursprunglig.
Spjutmålla växer vid havet på blockiga, steniga eller sandiga stränder samt i strandängar. Den är mycket gynnad av tånggödsling och brukar finnas mängdvis i praktfulla exemplar på tångvallar. I inlandet påträffas den särskilt på gödselstackar och soptippar, någon gång även på jordhögar och utkast eller som ogräs i odlingar. De flesta inlandsförekomster är tillfälliga, men arten kan vara åtminstone temporärt permanent på gödselstackar, och i Jönköping Skärstad växer den sedan åtminstone 1973 på stranden av en näringsrik sjö (Landsjön).
Funnen i 141 rutor; tidigare uppgifter från 38 rutor. Mycket vanlig vid kusten, mycket sällsynt i inlandet. – Ursprunglig.
Första fynd
Först noterad från Kalmar Kalmar av Sjöstrand (ms 1831) under namnet A. latifolia. – I tryck först hos Scheutz (1857) från Kalmar Kalmar, Oskarshamn Misterhult och Västervik Västervik under namnet A. hastata.
Variation
Arten är mycket variabel i storlek, växtsätt och bladflikighet och är inte helt lätt att avgränsa mot närstående arter. Hybrider förekommer men har aldrig dokumenterats från Småland (närmast är det här flikmålla × spjutmålla A. calotheca × prostrata som skulle komma ifråga).
Lokaler
Samtliga inlandslokaler. Alvesta Alvesta soptipp (5E1f 3308) 1997 (ÅW BtN Å. Svensson). Hultsfred Hultsfred Hultsfreds kompostgård (6G4a 2526), skräpmark, 2005 (TmN m.fl.). Tveta Odensås (Stenstorp & Nelin 1976). Virserum Rödmossa (Stenstorp & Nelin 1976). Jönköping Skärstad Landsjön, Bosgård, 1973 (B. Fingalsson i SVätt), nu på många platser runt hela sjön, t.ex. 100 m SV Säby (7E3c 3014) 2002 (HT) och i Bosgårdsviken (7E3c 0400) 2003 (HT). Ljungby Berga 850 m SSV Norragården (5D2j 3330), gödselhög, riklig till 1980, senare övervuxen av nässlor (IC). Hamneda Sunnerborg, gården (4D7g 1207), gödselstad, 1988 (IC); Öje 400 m O den sydvästra gården (4D6f 4708), gödselstad, 1983 (BM, belägg hos finnaren, !ThK). Nöttja 50 m SSO Östraängarna (4D7f 3607), gödselstad, 1989 (IC). Markaryd Traryd 500 m NO kyrkan (4D4e 4639), nyplanterad rosenrabatt, 1980-talet (BM). Nybro Bäckebo Jonsryd, västra gården (5G1d 3601), jordhög från Mörbylånga på ladugårdsplan, 1985 (GW SK BjW, !ThK). Nässjö Norra Sandsjö Kroksås, mellersta gården (6E6h 3334), gödselstad 1983 (AK, belägg i OHN !ThK). Norra Solberga Glömminge (7E0h 0342), gödselstack, 1990 (IB, belägg i OHN). Sävsjö Hultsjö Griggatorp (6E0h 0714), gammal gödselstack, 1988 (EP, belägg i OHN, !ThK 1989). Tingsryd Tingsås Intaget (4F2a 3814), soptipp, 1997 (ÅW BtN Å. Svensson). Urshult Krokagöl 600 m O punkt 141 (4E2i 2312), utkasthögar vid sjö, tillfällig, 1986 (SK ABC). Torsås Torsås Hallagärde (4G0a 1624), soptipp, 1999 (NN ÅW). Vimmerby Frödinge Brantestad 400 m NNO Löten (6G8d 4008), gödselstad, ca 25 ex 1984 (BD ThK, belägg i Vvik). Vimmerby Åbro före 1920 (Haak 1965). Växjö Bergunda Häringetorp (5E0g 3721), soptipp, 1997 (ÅW BtN Å. Svensson); Räppe 1918 (A. S. Trolander i LD under namnet A. hastatum [flikmålla], ombestämning M. Gustafsson 1975). Uråsa Brändekvarn (4E7i 3845), jordgubbsåker, 1990 (CM, !ThK). Åtvidaberg Hannäs Hällingsfall (8G0g 3927), gödselstad, ca 1980 (EG FL MgL).
Osäkra uppgifter. Emmaboda Långasjö utan år (G. R. Elgqvist i S); troligen lokalförväxling; originaletikett saknas. Arten upptas ej i samlarens förteckning över socknens växter (G. R. Elgqvist ms 1912). Jönköping Bottnaryd, prästgården 1869-07-02 (P. Söderlund i S); varken lokal eller datum verkar rimliga. Ljungarum A6 övningsfält 1964 (O. Tarland 1985); osäker då inga andra uppgifter föreligger. Vimmerby Tuna Vibo, åker, ca 1935 (J. Svensson och G. Svensson ms); troligen någon annan målla. Växjö Öja 1936 (G. Swensson i OHN); artbestämning osäker (ThK 1987).
Osäkra uppgifter. Emmaboda Långasjö utan år (G. R. Elgqvist i S); troligen lokalförväxling; originaletikett saknas. Arten upptas ej i samlarens förteckning över socknens växter (G. R. Elgqvist ms 1912). Jönköping Bottnaryd, prästgården 1869-07-02 (P. Söderlund i S); varken lokal eller datum verkar rimliga. Ljungarum A6 övningsfält 1964 (O. Tarland 1985); osäker då inga andra uppgifter föreligger. Vimmerby Tuna Vibo, åker, ca 1935 (J. Svensson och G. Svensson ms); troligen någon annan målla. Växjö Öja 1936 (G. Swensson i OHN); artbestämning osäker (ThK 1987).
