åkersyska
Stachys arvensis
Åkersyska är en sydvästlig, kustbunden art som helst växer på sandig jord i åkrar och trädgårdsland. Dess naturliga utbredning når i väster norra Bohuslän men i öster endast Kalmar Kalmar. Spridda förekomster längre norrut och i inlandet är sentida och mer eller mindre tillfälliga. Under inventeringen sågs arten framför allt i trädgårdsland men i sydost även i potatis- och rotfruktsåkrar. I äldre tid förekom arten troligen mest som åkerogräs (Scheutz 1864 och primäruppgifterna).
Funnen i 12 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Sällsynt i sydöstra Kalmar län, i övrigt mycket sällsynt och i regel tillfällig. – Gammal bofast kulturföljeslagare (i sydost); troligen försvinnande.
Åkersyskan finns på den nationella rödlistan och betecknas där som sårbar (Gärdenfors 2005).
Funnen i 12 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Sällsynt i sydöstra Kalmar län, i övrigt mycket sällsynt och i regel tillfällig. – Gammal bofast kulturföljeslagare (i sydost); troligen försvinnande.
Åkersyskan finns på den nationella rödlistan och betecknas där som sårbar (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Tidigast noterad av C. A. Westerlund 1847 i Kalmar Kalmar Berga (Westerlund ms 1847b) och publicerad av honom från Berga offerkälla (Westerlund 1852b); 1851 fanns den ´ymnigt på åkrar´ vid Berga (Westerlund ms 1851). Det finns belägg från Berga 1851 och 1852 (C. A. Westerlund i S resp. UPS) samt 1874 (F. Elmqvist i LD).
Lokaler
Samtliga lokaler. Emmaboda Långasjö Norra Harebo 200 m SV Harebosjöns N-spets (4F5f 1928), potatisåker, 1 stort ex 1982 (ThK, belägg i S). Gislaved Södra Hestra Hensjö 600 m VSV bron över Västerån (5C6i 4410), årsgammal jordhög vid uthus, riklig 1988–89 (NN, belägg hos finnaren, !ThK), borta 1994 (KJ). Jönköping Ljungarum Jordbron 600 m O Gräshagskyrkan (7E1a 0612), skräpmark, 1981 (S. Pettersson). Rogberga Tenhult, trädgård, 1976 (R. Lernedal i SVätt) = Mjälarydsvägen 200 m SV Ödestuguvägen (6E9c 4014), trädgårdsland 1987–2000 (RgL). Kalmar Halltorp 1872 (P. Lundquist i UPS). Kalmar 1862 (C. M. Nyman i S), 1902 (A. Svensson i S); Berga se primäruppgifter. Voxtorp Igelösa (Hebert 1884). Nybro Örsjö 100 m OSO kyrkan (4F7j 0819), ogräs bland prydnadsväxter i trädgård, sandig jord, rikligt 1989 (ThK, belägg hos finnaren), kvar 1994 (CrA). Oskarshamn Misterhult 1881 (J. G. Gunnarsson i S); Högskulla (6G2j 1703), tipp, 10 ex 1992 (ÅR, belägg i LD, !ThK), 20 ex 1993 (ÅR). Oskarshamn 1952 (C. C. Hammarlund i LD). Tingsryd Urshult 1867 (J. Berggren i UPS); Berg och Västerbotorp (båda J. Berggren enligt Hård 1924). Torsås Söderåkra Bruatorp 1870 (P. A. Westling i OHN PerBrahe S UME och UPS), 1879 (P. Hebert i S och UPS), 1888 (T. Petersson i PerBrahe LD och UPS), 1890 (C. M. Rydén i LD); Ekaryd 600 m SSO till SO punkt 22,0 (4G1c 1346), liten pionrabatt framför sommarhus, 1 ex 1988 (ThK); Påboda (Hebert 1884). Torsås Applerum 1866 (A: B. i GB), 1871 (P. F. Lundqvist enligt Scheutz 1871); Applerum 800 m O och 500 m SSO bycentrum (4G1c 0729, 0124), trädgårdsland, rikligt, resp. betfält, båda 1988 (ThK); Applerum (4G1c 2329), åkerkant, ca 100 ex 1999 (J.-E. Persson); V om Norra Tångvägen, 250 m NNV till N avtaget mot Sunelycke (4G0c 2423), trädgårdsland, 25 ex 2005 (TsB); Strömby 1890 (A. Andersson i LD); Östra Karsbo, V om vägen (3G8b 3906), morotsland vid gård, 2 ex 1988 (ThK); 600 m SSV Östra Karsbo (3G8b 3404), trädgårdsland, rikligt 1988 (ThK, belägg i S). Tranås Säby 450 m V Tranås kyrka (7F6a 4802), grusgång på tomt, rikligt 1994 (JJ, belägg i S, !ThK), borta 2005 (JJ). Värnamo Kärda Stora Fällan 2001 (Turesson & Nicklasson 2001). Värnamo 1873 (G. Andersson i UPS); Värnamo på tomten efter en nedbrunnen fabrik vid N banövergången, sparsamt 1919 (F. Hård i GB). Västervik Västervik Kulbacken 1962 (E. Almquist i S; 1 ex på utfyllnad enligt Almquist ms 1975); Samzelii trädgård [nu Södra Järnvägsgatan 3], 1922 (P. Segerstedt i Vvik, !ThK 2006). Växjö Asa Kråketorp (5E8h 1023), trädgårdsland 1989 (AN), ej sedd 1997 (AN).
Osäkra uppgifter. Tingsryd Väckelsång tämligen allmän 1923–29 (B. Svensson 1994); helt visst avsågs den i listan ej omnämnda knölsyskan S. palustris, som ofta förekommer som åkerogräs. Vimmerby Rumskulla ´potatisåkrar h.o.d.´, exempelvis Näs och Ventzelsholm (Haak 1965 under namnet S. agrestis, jordsyska); torde avse knölsyska, vars lågväxta åkerform benämndes var. agrestis i Neumans flora (Neuman & Ahlfvengren 1901).
Osäkra uppgifter. Tingsryd Väckelsång tämligen allmän 1923–29 (B. Svensson 1994); helt visst avsågs den i listan ej omnämnda knölsyskan S. palustris, som ofta förekommer som åkerogräs. Vimmerby Rumskulla ´potatisåkrar h.o.d.´, exempelvis Näs och Ventzelsholm (Haak 1965 under namnet S. agrestis, jordsyska); torde avse knölsyska, vars lågväxta åkerform benämndes var. agrestis i Neumans flora (Neuman & Ahlfvengren 1901).
