ålgräs
Zostera marina
Bandtång växer i klart vatten vid öppna kuststräckor och kan där bilda stora bestånd genom sina krypande jordstammar. Tidigare började den i regel uppträda först på ett par meters djup. Åtminstone i mellersta Kalmar län ser man den numera ofta i meterdjupt vatten. Möjligen tvingar den ökade grumligheten i vattnet upp växten på grundare bottnar.
Första fynd
Tidigast noterad från Kalmar Kalmar av Forsander (ms 1820). – Först publicerad från landskapet av Hartman (1832) utan närmare lokal.
Variation
Bandtång med bara 1–2 mm breda blad har flera gånger insamlats från Småland. Epitetet angustifolia har använts för sådana former (t.ex. av Westerlund 1852a, b och Hartman 1854). Enligt Hylander (1953) utgör smalbladiga former från Östersjön dock ståndortsmodifikationer av vanlig bandtång. Verklig smal bandtång Z. angustifolia utmärker sig även genom småvuxenhet och genom att ha små frön och kort stift; den är västlig och finns närmast i Danmark (kanske även på svenska västkusten).
Utbredning
Funnen i 92 rutor; tidigare uppgifter från 12 rutor. Vanlig längs hela kusten. – Ursprunglig.