Loppstarr växer på våt till frisk jord som är rik på mineralnäringsämnen och har förbindelse med rörligt markvatten. Den förekommer i käll- och bäckkärr men framför allt på artrik, lågvuxen, välhävdad gräsmark. Någon gång ses den i fuktig lövskog, troligen som en relikt från tidigare perioder med hävd.
Arten minskar på lokaler som inte slås eller betas. Den är, tillsammans med ängsstarr C. hostiana, en av de bästa indikatorerna på vegetation som länge har hävdats genom slåtter eller bete och inte har gödslats. – På kartan är loppstarrens minskning hittills mest påtaglig i öster.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 399 rutor; tidigare uppgifter från 160 rutor. Ganska vanlig (men ojämnt spridd) på höglandet, ganska sällsynt söder därom, sällsynt i öster. – Ursprunglig men starkt gynnad i det äldre kulturlandskapet.
Lokaler
Östliga lokaler.
Kalmar Dörby (V. Ekstrand enligt Sjöstrand 1863). Halltorp 1886 (T. Petersohn i OHN); Värnanäs (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar (Westerlund 1852b, Sjöstrand 1863); Stensöviken (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Karlslunda Idehult (Hebert 1884); 600 m SSO till SO Mjödehult (4G3b 1113), källpräglat kärr, 1986 (PH).
Ljungby Bottorp (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Ryssby Dragnäset, norra sidan (H. G. Bruun enligt Sterner ms 1); Fanketorps äng (5G1f 3809), betesmark vid bäck, 1989 (ÅR, belägg i LD); Revsudden (Westerlund 1852b), kanske = Skäggenäs (Sjöstrand 1863, odaterat belägg i UPS), 1920 (H. G. Bruun i UME), troligen = Rev 1919 (H. G. Bruun i UME) = mellan Rev och Varvet, liten myr, 1927 (H. G. Bruun i UME) = S om Rev (Sterner 1933); 750 m SO Rydkulla (4G9h 0408), blöt havsstrandäng, delvis högt gräs, enstaka 1989 (SD, belägg i OHN); Venenäs (Sterner 1933). Åby Sporsjö 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Mönsterås Fliseryd NV Jättekärret (5G7f 3509), igenväxande fuktäng, ca 1990 (JA).
Nybro Bäckebo NV om Abbetorp station, 1934 (H. G. Bruun i UPS); Geltorp, fuktäng med Sieglingia [knägräs] etc. på svämsand, 1949 (R. Sterner i GB). Kristvalla 400 m OSO Rössbokvarn (4G8c 4826), fuktig betesmark, 1986 (CrA); 250 m O Släthåramålen (4G9d 0802), fuktig granskog, en stor tuva, 1990 (CrA).
Oskarshamn Döderhult Björnhult (L. Cederkvist enligt Sterner 1933); Hycklinge (6G0h 1102) 1990 (S. Ejneby); Nötö 1928 (R. Sterner i S).
Valdemarsvik Tryserum 800 m OSO Skönero (8G0i 0334), fuktig grässluttning, 1991 (BtE, !BD).
Västervik Dalhem kyrkan 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Gladhammar Lund 1898 (H. E. Johansson i S). Hallingeberg 100 m NO Krafsnäs (7G0g 4131), bäckstråk, 1978 (StK); kyrkbyn (C. E. Gustafsson ms 1923); Skaftekulla–Grönäng (7G1g) (Västerviks kommun 1993). Törnsfall 1888 (P. Segerstedt enligt Stenar ms); Blekhem 1864 (E. Wahlén i Norrk). Västervik Grantorpet (C. E. Gustafsson ms 1923); Gränsö kanal 1909 (E. Almquist ms 1975); Lucerna 1886 (C. Pleijel i S); Ryssland, strandäng, 1914 (E. Almquist ms 1975); Södra allmänningen 1891 (A. A. W. Lund i S). Västrum Horn (C. E. Gustafsson ms 1915–18).
Åtvidaberg Gärdserum 200 m V Risebo (7G9e 3128), rikkärr, 1982 (LÅG EkM).
