gatrödtoppa
Odontites vulgaris
O. rubra; vanlig rödtoppa
Rödtoppa växer på fuktig till torr, ofta sandig eller lerig jord. I brukade och obrukade åkrar är den mindre vanlig än åkerrödtoppa (endast 18 % av de aktuella uppgifter där biotopen har noterats), och den väljer där ofta platser med stagnerande fuktighet. Oftast finner man arten på vägkanter och på skräpmark som fabrikstomter, tippar, utfyllnader, gamla grustag och jordhögar; den finns även vid gårdar, i betesmarker och på dikeskanter. I Småland är rödtoppa sällsynt på havsstränder, där den växer högre upp än strandrödtoppa O. litoralis.
Funnen i 146 rutor; tidigare säkra uppgifter från 35 rutor. Ganska vanlig kring norra delen av Åsnen, kring Värnamo, Jönköping, Tranås och Kalmar samt vid kusten i nordost, i övrigt sällsynt. – Troligen ursprunglig på havsstränder, delvis gammal inkomling i inlandet.
De påfallande ojämnheterna i artens nutida utbredning tyder på att den har spritt sig starkt kring vissa introduktionscentra under senare delen av 1900-talet.
Rödtoppa växer på fuktig till torr, ofta sandig eller lerig jord. I brukade och obrukade åkrar är den mindre vanlig än åkerrödtoppa (endast 18 % av de aktuella uppgifter där biotopen har noterats), och den väljer där ofta platser med stagnerande fuktighet. Oftast finner man arten på vägkanter och på skräpmark som fabrikstomter, tippar, utfyllnader, gamla grustag och jordhögar; den finns även vid gårdar, i betesmarker och på dikeskanter. I Småland är rödtoppa sällsynt på havsstränder, där den växer högre upp än strandrödtoppa O. litoralis.
Funnen i 146 rutor; tidigare säkra uppgifter från 35 rutor. Ganska vanlig kring norra delen av Åsnen, kring Värnamo, Jönköping, Tranås och Kalmar samt vid kusten i nordost, i övrigt sällsynt. – Troligen ursprunglig på havsstränder, delvis gammal inkomling i inlandet.
De påfallande ojämnheterna i artens nutida utbredning tyder på att den har spritt sig starkt kring vissa introduktionscentra under senare delen av 1900-talet.
Första fynd
Det första säkert artbestämda belägget av rödtoppa samlades av E. Carlson 1861 i Eksjö Eksjö (belägg i S, bestämt av BrS).
Lokaler
Havsstrandslokaler. Kalmar Kalmar Svensknabben (4G6g 4945) 1984 (ThK, belägg i LD, !BrS). Mönsterås Ålem Korsskär (5G2i 2613) 1988 (ÅR, belägg i LD, !BrS); Lövö (5G3i 2003) 1987 (ÅR, belägg i LD, !BrS); Spånören (5G2i 2802) 1988 (ÅR, belägg i LD, !BrS). Oskarshamn Döderhult Gårdsläterevet (5G7j 2008) 1980 (ÅR). Misterhult Dansholmarna (6H3a 4626) 1985 (RK, !BrS); Norra Munkbötet (6H3b 4603), stenig havsstrand, 1985 (ÅR, belägg i LD, !BrS); Stora Bredskär (6H7b 0522) 1996 (RK, belägg i OHN); skär strax N Svinskärs nordspets 1996 (RK); Törnskär (6H4b 4612) 1988 (RK, belägg i OHN, !BrS).
