höstaster
Symphyotrichum novi-belgii
Höstaster kommer från Nordamerika och odlas i Sverige sedan sent 1800-tal som prydnadsväxt. Utanför odling har den framför allt noterats som kvarstående i övergivna trädgårdar och vid ödetorp samt på utkast, avfallsplatser och högar med fyllnadsjord, men den förekommer även spridd till vägkanter, järnvägsområden, bryn, dammstränder och diken. Den kan överleva och även sprida sig något med sina krypande jordstammar på ganska torr mark, men den är egentligen en våtmarksväxt som utvecklas bäst på stränderna av åar och bäckar.
Funnen i 194 rutor, tidigare uppgifter från 6 rutor (i dessa siffror ingår ej uppgifter under namnet videaster). Ganska sällsynt men mycket ojämnt fördelad. – Förvildad; bofast på några få platser, se nedan.
Höstaster i vid mening har ökat kraftigt under 1900-talet, troligen främst beroende på ökad odling.
Funnen i 194 rutor, tidigare uppgifter från 6 rutor (i dessa siffror ingår ej uppgifter under namnet videaster). Ganska sällsynt men mycket ojämnt fördelad. – Förvildad; bofast på några få platser, se nedan.
Höstaster i vid mening har ökat kraftigt under 1900-talet, troligen främst beroende på ökad odling.
Första fynd
Tidigast samlad 1885 av Alfred Nilsson i Värnamo Forsheda (belägg i S under namnet A. salicifolius). – Tidigast publicerad av Atterberg (1907) från Kalmar Kalmar under namnet Aster utan artbestämning; det visade sig senare vara höstaster A. novi-belgii (Atterberg 1910).
Bygdenamn och bruk
mickelsmässeblomma (Långaryd; Vide 1966).
Variation
Begreppet höstaster tas här i vid mening och omfattar även videaster A. ×salignus och brokaster A. ×versicolor. De båda sistnämnda är höstasterns hybrider med två andra nordamerikanska arter, lansettaster A. lanceolatus respektive daggaster A. laevis. Denna grupp av astrar är inte utredd i Sverige. Skillnaderna mellan gruppens former redovisades hos Stace (1997), men utan tillgång till ett rikt jämförelsematerial är beskrivningarna svårtolkade. Mycket mer material borde ha insamlats under inventeringen. – De flesta rapporterna gäller höstaster A. novi-belgii, men de få belägg som finns under detta namn ser ganska olika ut. Videaster A. ×salignus har rapporterats från 9 rutor; tidigare uppgifter om den finns från 4 rutor. Brokaster A. ×versicolor har inte rapporterats från landskapet.
Lokaler
Stora, naturaliserade förekomster. Tingsryd Almundsryd Östrabol, nordvästra gården (4E1f 1434), vägkant, stor mängd, 1988 (SK, belägg hos finnaren). Uppvidinge Älghult Fagraström, rikligt vid dammen i Alsterån (5F3j 1908) 1984 (ThK, belägg i LD). Älmhult Pjätteryd Hällevik 350 m N den västra gården (4D5h 1234), åkant, kopiösa mängder 1990, 2006 (båda BM).
Uppgifter om videaster A. ×salignus. Högsby Högsby Frövi (5G7c 3129), stig i hembygdspark, 1982 (JC, belägg hos finnaren). Jönköping Jönköping 1926 (B. Hedvall i LD); Rosenlund vid campingen (7E1b 3025), rasbrant mot Vättern, 2005 (MtS, belägg i S). Ljungarum Fridhems industriområde (7E1a 0420), jordhögar, 1998 (MgE MsT AsB). Kalmar Kläckeberga mellan E22 och Lindsdalsvägen (4G7g 2711), jordtipp, 2003 (TsB, belägg i S). Markaryd Markaryd 550 m N Marielund (4D1c 4940), gräsmark i trafikrondell, kvarstående, 1985 (TH). Tingsryd Almundsryd 250 m SV Fridafors stn (4E0f 3642), ödetomt, 1985 (SK ABC); 500 m S Norraryd station (4E2g 0228), Hönshyltefjordens strand, 1989 (ABC SK); Sjödalen 50 m O det nordligaste huset (4E1g 3006), grässlänt mot å, 1985 (SK ABC). Tranås Säby 500 m NV Malingskog (7F7a 2018), kompostmark på soptipp, ca 10 ex 1997 (JJ). Valdemarsvik Tryserum Rotkärr, landsvägskant nära gård, stort bestånd 1965, 1967 och 1969 (E. Almquist i S och UPS, Almquist ms 1975). Värnamo Forsheda 1885 (A. Nilsson i S). Växjö Växjö Blindskolan 1918 (A. Trolanders herbarium i LD); Vallgatan, 1951 (I. Söderberg i UPS); vid sjön, 1922 (U. Tilly i LD). Älmhult Härlunda 1 km O Svenslund (4E3d 1317), igenvuxen gammal vägbro, 1992 (SK ABC, belägg i S).
Uppgifter om videaster A. ×salignus. Högsby Högsby Frövi (5G7c 3129), stig i hembygdspark, 1982 (JC, belägg hos finnaren). Jönköping Jönköping 1926 (B. Hedvall i LD); Rosenlund vid campingen (7E1b 3025), rasbrant mot Vättern, 2005 (MtS, belägg i S). Ljungarum Fridhems industriområde (7E1a 0420), jordhögar, 1998 (MgE MsT AsB). Kalmar Kläckeberga mellan E22 och Lindsdalsvägen (4G7g 2711), jordtipp, 2003 (TsB, belägg i S). Markaryd Markaryd 550 m N Marielund (4D1c 4940), gräsmark i trafikrondell, kvarstående, 1985 (TH). Tingsryd Almundsryd 250 m SV Fridafors stn (4E0f 3642), ödetomt, 1985 (SK ABC); 500 m S Norraryd station (4E2g 0228), Hönshyltefjordens strand, 1989 (ABC SK); Sjödalen 50 m O det nordligaste huset (4E1g 3006), grässlänt mot å, 1985 (SK ABC). Tranås Säby 500 m NV Malingskog (7F7a 2018), kompostmark på soptipp, ca 10 ex 1997 (JJ). Valdemarsvik Tryserum Rotkärr, landsvägskant nära gård, stort bestånd 1965, 1967 och 1969 (E. Almquist i S och UPS, Almquist ms 1975). Värnamo Forsheda 1885 (A. Nilsson i S). Växjö Växjö Blindskolan 1918 (A. Trolanders herbarium i LD); Vallgatan, 1951 (I. Söderberg i UPS); vid sjön, 1922 (U. Tilly i LD). Älmhult Härlunda 1 km O Svenslund (4E3d 1317), igenvuxen gammal vägbro, 1992 (SK ABC, belägg i S).
