flytsäv
Isolepis fluitans
Mer information om arten

Eleogiton fluitans, Scirpus fluitans
Flytsäv är en sydvästlig art, som i Sverige endast finns i norra Skåne, Halland, sydöstligaste Västergötland och västligaste Småland. Den växer i gles vegetation på stränderna av näringsfattiga sjöar, åar och bäckar, från vattenbrynet ner till en meters djup. Arten föredrar klart vatten och botten av sand eller dyblandad sand. Någon gång påträffas den i dammar och diken. Den kan bilda stora, flytande eller något nedsänkta mattor, som är lätta att få syn på genom deras bjärt ljusgröna färg. Utom med hjälp av frukterna sprids den genom att delar av plantor slits loss och förs av strömmen i åar och bäckar till nya stränder.

Det största hotet mot flytsäven är eutrofiering med bl.a. grumling som följd (Wahlström 1995). Troligen är beskuggning från igenväxande stränder också negativt.

Första fynd

Tidigast insamlad av E. Fries i Hylte Södra Unnaryd 1809 (Hård ms 1924) och omnämnd från ´Unnaryd, i åen´ i dagboken från 1811 (E. Fries ms 1811b). – Först publicerad 1814 från Hylte Södra Unnaryd och Femsjö (E. Fries 1814–24).

Bygdenamn och bruk

bottengräs (”bånngräs”; Hinneryd, Vide 1996). Jämför samma namn från samma socken för daggkåpor Alchemilla!

Utbredning

Funnen i 31 rutor; tidigare uppgifter från 15 rutor. Ganska vanlig i delar av västligaste Småland, saknas i övrigt. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Gislaved Bosebo Assbrunnen i SV (6D0a 2319), 1991, 1994, 1997 (allt KJ), ej sedd 1998 (JS) eller 2003 (KJ). Burseryd många belägg från 1864 (B. W. Oséen i LD och S) till 1901 (F. Wernstedt i GB LD och UPS), allmän (Gadamer ms 1919); Angsås 1863 (C. W. B. i GB) = Angsåssjön (Hård enligt Hård ms 1924); Angsåssjön i SO (5C8i 3748) 1985, 2003 (båda KJ); Angsåssjön i O (5C8i 3749) 1985 (KJ, !ThK); Angsåssjöns O-ände (5C8j 3800) 1987, 1994, 1998, 2003, 2004 (allt KJ); Långens södra ände (Hård enligt Hård ms 1924) = (5C8j 3706), 1988, 1994, 1997 (allt KJ), ej sedd 1998 eller 2003 (båda KJ); Mölneberg [Mölnebo] många belägg från 1869 (K. A. T. Seth i GB LD PerBrahe och Vvik) till 1875 (K. A. T. Seth i LD PerBrahe S och UPS); Storasjön 300 m N Södraviken (5D9a 4301) 2003 (KJ); Sävsjön i S (6D0a 0210), sjömad, 1994, 1997, ej sedd 2003 (allt KJ); Västerån vid punkt 151,64 (5C9j 1736), å, 1987 (KJ, !ThK), 1994, 1997, 2003 (allt KJ); Yxasjöns SV-vik (5D9a 2810) 1989, 1994, 1997, 2003 (allt KJ). Gryteryd Hensjön vid Hensnäs (5C6h 1836), sand, 1993, 1998 (JS), ej sedd 2003 (KJ); Risbornsjön (5C7h 2245) 1996, 1998 (JS). Kållerstad (E. Fries 1825–26); Hösjöns NO-spets vid Södra Hjulvhult (5D6c 1744), dyblandad sand, 1993, 1994, 1996, 1998 (allt JS), ej sedd 2003 (KJ). Sandvik 600 m N Hörebo (5C7i 4304), dyblandad sand, 1993, 1994, 1996, 1998 (allt JS), ej sedd 2003 (KJ). Södra Hestra 1861 (B. W. Oséen i GB); bäck vid prästgården 1848 (C. W. Blomstrand i UPS); Risborn (5C7h 2245) 1980-talet (NN); Samserydssjöns O-strand (5C7j 4640), dyblandad sand, 1993, 1994 (båda JS), ej sedd 1996, 1998 (JS) eller 2003 (KJ); Västerån vid Långarekull 1975 (Lagerlöf 1975); Önna (W. Oséen enligt Scheutz 1864). Villstad 400 m NNV Ma (5D8a 3712), å, 1990, 1994, 2003 (allt KJ).
Hylte Femsjö se primäruppgifter; dessutom talrika belägg från 1836 (E. Fries i UPS) till 1921 (Å. Peterson i LD); Bastesjön 1883 (E. Wibeck i S), 1921 (A. Hässler i LD), ca 1920 (F. Hård enligt Hård ms 1924); Femsjö såg (5C2j 0136) 1816 (J. Forsander i UPS), 1851 (T. M. Fries i UPS) = Hållsdammen (E. Fries 1825–26) = bäcken mot Bastesjön 1851 (T. M. Fries 1852) = ån från Bastesjö 1919 (F. Hård i GB), 1926 (G. Degelius i GB LD S och UPS). Färgaryd Sandsjön 500 m NNV Drogshult (5C3i 1708), dyblandad sand, 1994 (JS); Stora Färgens sydvästra vik (F. Hård enligt Hård ms 1924); Stora Färgen 600 m N Ekenäs, utanför sydligaste sommarstugan (5C3j 3542), sandig sjö, 1 ex 1993 (JS). Jälluntofta (E. Fries 1825–26); mellan Jälluntofta och Kållerstad 1840 (E. Fries’ herbarium i UPS); Djurasjön (5D5c 2829), dyblandad sand, 1993 (JS); i den vik av Risasjön där bäcken till Djurlången utflyter (E. Wibeck enligt Hård ms 1924). Långaryd utan år (E. Fries i S, E. Fries 1825–26); Frösjöns O-spets (5D6b 1411), sand, 1993 (JS); Holmsjöns SV-spets (5D6b 1319), sand, 1994 (JS); Jansbergssjöns S-spets (5C5i 0334), dyblandad sand, 1993 (JS); Jansbergssjön i V (5C5i 1032), dyblandad sand, 1993 (JS); Karlstorpsån strax före inloppet (5C5j 1106), å, 1990 (TmN, belägg i Emdal); Landeryd 1914 (O. H. Gadamer och G. Molin i GB LD S och UPS); 400 m NV Segelsbo (5C4h 2340), bäck, 1994 (JS); Skärkeån nära Hyltebruk 1970 (Y. Johansson i OHN); Stora Rya i nordöstra sjön (F. Hård enligt Hård ms 1924); Stora Skärshultasjön i O (5C5j 1322), sandig sjöstrand, 1993 (JS); Storsjön vid Norregård (5D5b 3504), sand, 1993 (JS); Östersjöns O-strand (5D5a 1339), dyblandad sand, 1993 (JS). Södra Unnaryd ett stort antal belägg från 1809 (se primäruppgift) till 1908 (O. H. Gadamer i GB LD och S); ´i åen´ 1811 (E. Fries ms 1811b), ´ofvanför broen här och där i åen´ 1816 (Forsander ms 1812–20), ´praesertim copiose inter Åkersbo & lacum Unnen [särskilt rikligt mellan Åkebo och sjön Unnen]´ (E. Fries 1828), Unnarydsån 1915 (G. Lekander i OHN S och UME); 250 m NNO till N Gräshult (5D4b 1916), damm med rörligt vatten, ca 1990 (ÖF); 400 m SO Lövdala (5D2c 4612), dike 40 m från utloppet i Unnen, 1993 (JS); Norrsjön 400 m VSV Ånäs (5D4c 2132), grund sandbotten med dyinslag och myrmalmsutfällning, 1993 (JS); Sörsjön i NV (5D4c 1627), dyblandad sand, fåtalig på ett par ställen 1993 (JS); Unnen vid badplatsen 500 m S kyrkan (5D3c 1017), sandig sjöstrand, riklig 1993 (JS, !ThK), (5D3c 1015) 2001 (S. Maslo, belägg hos finnaren); ån invid prästgårdskvarnen ca 1924 (C. Lindstén enligt O. Lindstén 1955) = vid kvarnen nära Ödegärdet (E. Lindsten 1952).
Ljungby Annerstad Bolmen 180 m SV om Svältenabbens södra spets (4D9d 3603), stillastående vatten, 1997 (KW); Bolmen 550 m VSV Fiskaretorpet (4D9d 3811), sjöstrand, 1 ex 1987 (IC), ej sedd 1994 eller 1998 (JS). Bolmsö Bolmen 600 m S Skeda (5D4f 1218), sandig sjöstrand, 1995 (JS), ej sedd 1996 eller 1998 (båda JS). Hamneda 300 m SV Bohok (4D6g 1400), ny kräftdamm, 1994 (JS), 1997, 1998 (JS); Enasjön, nedanför En (4D6f 0092), vid båtplats, sparsam 1995 (KW); Enasjön vid Issjöa (4D5f 3838), 10 m2 1995 (KW); Trollasjön i sydligaste viken (4D5f 2043), riklig 1991 (KW); Tuvesjön, Bohokstorp (4D6f 1046), riklig 1985 (BM), 1994 (JS), 1995 (ÅW), 1996 (anonym i OHN), 1997, 1998 (båda JS); Tuvesjön, Hökhult (4D6f 1244), dyblandad sand, 1995 (Wahlström 1995), 2001 (MgE); Tuvesjön, Sjöviks badplats (4D5f 4525), på relativt djupt vatten, 1978 och 1985 (BM), 1994 (JS), 1995 (ÅW), 1997, 1998 (båda JS). Odensjö Bolmen 50 m V Hunnaholmen (5D0d 0413), översvämningsstrand, ett flertal 1983 (NN, !ThK), ej sedd 1994 eller 1998 (båda JS); Bolmen, Lommaviken (5D0d 4627), flytande på meterdjupt vatten, flera sjok 1983 (NN, belägg i GB, !ThK), 1994, 1998 (båda JS).
Markaryd Markaryd 1927 (T. Brandt i GB LD OHN och S); i ån vid kyrkan 1878 (H. P. Andersson enligt C. Mossberg ms), 1906 (C. G. G. Theorin i UPS).
Värnamo Dannäs Kvarnasjöns N-spets (5D5g 1335), sjöstrand, 1994, 1996, 1997, 1998 (JS). Hånger Södra Fyllen 250 m SV badplatsen (5D5g 2741), 1994, 1996, 1997 (JS), ej sedd 1998 (JS); Södra Fyllen i NO (5D5g 3543), 1991 (LP, belägg i LD, !ThK), ej sedd 1994, 1996, 1997 eller 1998 (allt JS).
Älmhult Göteryd många belägg från 1864 (C. Melander i S) till 1934 (A. S. Trolander i GB LD S UME och UPS); i ån nära kyrkan 1864 (N. J. Scheutz i UPS).

Osäkra och oriktiga uppgifter. 
Hultsfred Virserum Triabotrakten och Virserum ´hörer till de allmännare wäxtarterna´ (Westerlund ms 1851); uppgifterna, som inte togs med i tryck (Goldkuhl & Westerlund 1851), beror uppenbarligen på felbestämning. Uppvidinge Nottebäck Norrsjön (K. E. Samuelsson ms 1928); troligen felbestämning. Växjö Växjö 1863 (R. von Steijern i S); troligen feletikettering.

karta