S. caerulea fel använt; S. caerulea ssp. uliginosa
Den sydöstliga älväxingen är ytterligt vanlig på Öland och Gotland men sällsynt på fastlandet. Den är känd från nio spridda lokaler i södra och mellersta Kalmar län och en i sydöstra Jönköpings län men finns nu veterligen bara kvar på en plats, en igenväxande, tidigare betad fuktäng nära havet. Även på två av de andra lokalerna utgjordes biotopen av fuktig mark som hölls öppen av pågående hävd, men om de flesta vet man ingenting.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 8 rutor. Mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Älväxing är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Kalmar Kalmar 1906 (S. Johansson i OHN); Skälby 1872 (M. Jonsson i LD och UPS). Ljungby Bottorp 1888 (M. Rydén i LD). Ryssby Skäggenäs, vid havsstranden nära Venenäs, 1931 (R. Sterner i GB), täckande på ca 1000 m2 (Sterner 1933) = Venenäs, vid en vik SV om byn, 1955 (R. Sterner i GB); förgäves sökt på 1980-talet (SD, BtL; Davidsson 1991); 1,1 km ONO Törnerum (4G9h 4216), fuktig, tuvig mad vid havet, 50–60 ex, 1989 (SD, belägg i OHN, !ThK), ett 50-tal 1996 (SD) och 2001 (ThK). Voxtorp Ekenäs 1928 (G. Andersson i S).
Mönsterås Fliseryd Bankeberg 1925 (T. Persson i LD); rimligen feletiketterad.
Nybro Kråksmåla ´ödetorpet Stockabäck 2 km Ö Möcklesjös södra del, täckande på en yta av 200 m2´, 1954 (R. Sterner i GB); förgäves eftersökt av ThK 1989 vid Stockabäck (som dock ligger ca 2 km VSV om Möcklasjöns södra del). Örsjö 2 km SV Örsjö station vid en liten bäck, 1955 (R. Sterner i GB) = ´1,5 km V om Örsjö station, vid en liten bäck som skärs av landsvägarna´ 1955 (´visad av Banktjänstem. Carl Nyström, Kalmar´ enligt Sterner ms 1) = Örsjö nr 3, ´utbredd över flera ars yta´ på 1950-talet (Nyström ms), men förgäves sökt 1983 (ThK).
Torsås Torsås Karsbo 1898 (A. Ahlqvist i GB).
Vetlanda Alseda se primäruppgifter.
Osäkra eller felaktiga uppgifter.
Älväxingen uppgavs först från Småland utan lokal av Wahlenberg (1824) och Hartman (1832). Scheutz (1857) angav att den skulle vara sällsynt i östra, norra och mellersta Småland, som vid Kalmar, Alseda och Fryele, men av dessa uppgifter är troligen bara Alseda korrekt (se Primäruppgifter och nedan). – Hultsfred Virserum ´hörer till de allmännare wäxtarterna´ 1851 (Westerlund ms 1851); misstag, uppgiften är heller ej medtagen i den tryckta reseberättelsen (Goldkuhl & Westerlund 1851). Jönköping (Hård 1924); ett ark i LD åberopades men med kommentaren ´ej bekräftad´; någon konkret uppgift föreligger inte. Kalmar Kalmar (Scheutz 1857); Sjöstrand (1863) angav däremot: ´saknas kring Calmar´. Ett belägg från 1938 (B. Gustafsson i OHN) är troligen feletiketterat. Mönsterås Ålem (A. Lagergren i OHN); den ursprungliga bestämningen var dock Carex Goodenowii [hundstarr C. nigra] varför en etikettförväxling säkert föreligger. Torsås Gullabo ´på strandängarna kring Karsjön, så vidt jag kan påminna mig´ (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1); alltför osäkert. Söderåkra Bergkvara, gräsmark, 1938 (B. Carlsson enligt C. Mossberg ms); troligen feletikettering. Vetlanda Alseda Värnamo Fryele (Forsander enligt Scheutz 1857); lokalen saknas dock hos Scheutz (1864), och det har heller inte gått att finna något om den i Forsanders anteckningar. Västervik tämligen allmän (Pleijel ms); knappast.
