mossnycklar
Dactylorhiza majalis subsp. sphagnicola
Mer information om arten

Mossnycklar har en västeuropeisk utbredning och är i Sverige minst ovanlig i de västra delarna. I Småland växer mossnycklar i kärr med rörligt vatten, i kärrdråg eller sluttande kärr. Vanligen finner man den i ganska näringsfattig miljö, ofta i stor mängd tillsammans med klockljung Erica tetralix och myrlilja Narthecium ossifragum (som, när den expanderar, kan konkurrera ut mossnycklarna). Men den kan även växa i rikare kärrtyper och ibland tillsammans med rikkärrsindikatorer som gräsull Eriophorum latifolium och näbbstarr Carex lepidocarpa (Bjurulf & Thorell 2005).

Växten har urskilts först på senare tid. Tidigare klassificerades mossnyckelbestånd oftast som ängsnycklar D. incarnata var. incarnata, men efter Hylander (1966) har växten i allmänhet betraktats som en ras av sumpnycklar D. traunsteineri. Studier med genetiska markörer har nu visat att mossnycklarna är väl skilda från besläktade orkidéer och troligen utgör en egen, ganska gammal utvecklingslinje (Hedrén 2005).

Även inom bestånd kan variationen vara avsevärd. I Ljungby Södra Ljunga Gölsjö mosse har man således funnit avvikande exemplar med vita, laxröda och ljuslila, ofläckade blommor. – Vita mossnycklar är kända även från Uppvidinge Älghult flyet 550 m S Gripsholm (5F5g 1130).

Variation

Typiska mossnycklar skiljer sig från sumpnycklar D. traunsteineri genom att ha smala, ofläckade blad; former med strödda, mycket små prickar är ovanliga. Blommorna är normalt ganska ljust lilaröda, läppen är beströdd med talrika mörka prickar, och sporren är relativt smal och böjd (sumpnycklar har linjemöster på läppen och ganska kort, rak sporre). Form och färg på blomstödbladens kantceller ger viktiga skillnader (Bjurulf 2005a, b). Variationen är dock stor mellan olika mossnyckelbestånd, och former från rikare kärrtyper tenderar att bli mera lika sumpnycklar (Bjurulf 2005b).

Utbredning

De flesta uppgifterna på kartan över kollektiv sumpnycklar gäller sannolikt mossnycklar. – Ursprunglig.

Lokaler

Särskilt undersökta lokaler (samtliga ca 2001, Bjurulf & Thorell 2005).
Eksjö Edshult Johanstorp (6F7d 1338), fattigkärr.
Jönköping Bankeryd Skirebo–Tunabo (7D2i 3142), fattigkärr, 7 ex. Bottnaryd Dumme mosse mellan Gunnarsö och Älgafall (7D2i 0113), medelrikkärr, ca 500 ex; Prästeryds mosse (7D1f 4546), medelfattigkärr, ca 200 ex. Järstorp Gloggön (7D1i 3441), medelrikkärr, 20 ex. Mulseryd Dumme mosse vid Föreberg (7D0i 4531), medelrikkärr, riklig. Månsarp Jordshultsmossen (6D9i 3235), medelfattigkärr.
Nybro Kråksmåla Jonsbo fly (5G5a 0320), medelfattigkärr, ca 2000 ex; Massekärr (5G5a 0307), medelfattigkärr, ca 300 ex. Madesjö Berghem (4G9j 2147), medelfattigkärr.
Nässjö Barkeryd Skabo göl (6E9f 1705), medelrikkärr vid göl. Flisby Bålsjöns S-ände (7E1e 0134), medelrikkärr, ca 15 ex. Nässjö Gullbrohult (6E7g 1444), medelrikkärr, sumpskog.
Oskarshamn Kristdala Ängmossen (6G4g 4806), extremfattigkärr.
Vetlanda Skede Koppeberg (6F5c 1249), fattigkärr.