Lundstarr växer ljusöppet eller i lätt skugga på torr eller måttligt fuktig, oftast mullrik mark, helst på grusig eller sandig jord. Den är vanligast i gles lövskog, särskilt i dungar med ek och hassel på backar, i åssluttningar och i bryn, men den påträffas också i örtrika, naturliga betesmarker. Någon gång kan man se den på tuvtoppar i rikare kärr. Arten kan bilda stora bestånd i gammal slåttermark; troligen var många av lundstarrens småländska lokaler tidigare liehävdade. Den tål dock ett ej alltför intensivt bete och uthärdar även måttlig igenväxning.
Tuvorna av lundstarr är mycket karakteristiska på våren, när de unga, lysande gröna skotten kontrasterar mot den omgivande kransen av gråbruna, långa, vissna fjolårsblad. Lundstarr växer gärna på basrik jord tillsammans med blåsippa Hepatica nobilis, underviol Viola mirabilis och andra ädellövskogsörter, men den ses lika ofta på basfattig mark utan anmärkningsvärda följearter.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 594 rutor; tidigare uppgifter från 201 rutor. Vanlig på höglandet, ganska vanlig i övriga delar av västra och mellersta Småland; ganska sällsynt i sydost och sällsynt i övriga delar av östra Småland. – Ursprunglig.
Lokaler
Östliga lokaler.
Kalmar Arby Applerum 750 m V punkt 23,64 (4G4d 2021), ekbacke, 1989 (KGB LbB, !ThK); 1100 m NV Gräsgärde f.d. hållplats (4G3d 3942), lövholme i åker, 1990 (ThK, belägg i S). Dörby Ulfsborg i ekbacke, riklig 1920 (N Blomgren i LD och enligt Sterner ms 1) = 200 m NV Ulvsborg (4G6f 2008), lövskog (mest ek), 1992 (SD, belägg i OHN); 500 m V Ulvsborg (4G6f 1903), snårskog, bryn, 1989 (SD, belägg i OHN). Kalmar (Sjöstrand 1863), Skansen och andra platser (Westerlund 1852b). Ljungby Krankelösa, riklig i hasselsnår och på holmar i ån 1920 resp. 1919 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1) = Ljungbyholm 475 m NNV åbron (4G6e 0911), liten lövskogsklädd holme i Ljungbyån (den minsta holmen), 1985 (ThK, belägg i LD); Suntorp, riklig i hasselsnår 1921 (N. Blomgren i UPS och enligt Sterner ms 1) = 300 m V Suntorp (4G5d 3841), lövdunge, 1985 (ThK, belägg i LD); 800 m NNV Vaktaretorpet (4G5e 4104), granplantering, 1986 (GW). Mortorp 450 m V Kristinelund (4G4d 3025), bokskog, 1981 (KGB LbB); Södra Råsbäck 250 m O sågen (4G5c 4029), grusås med gles ek- och tallskog, 1986 (ThK). Åby Gelebo 350 m VSV punkt 61,68 (5G0e 1116), skogsholme, sparsamt, 1989 (SD).
Mönsterås Ålem Vitsten 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Nybro S:t Sigfrid Överstatorp 150 m SSO södra huset (4G7c 1412), betad, glest tallskogsbevuxen sydsluttning, 1989 (ThK, belägg i LD).
Oskarshamn Kristdala Sjöända (6G5f 1-4-), strandkant, barrskog, 1982 (BaN, belägg i OHN under namnet C. globularis [klotstarr], ombestämning BD). Oskarshamn (Scheutz 1862).
Valdemarsvik Tryserum 300 m VSV Hornsberg (7G8j 2535), skogsväg, 1982 (FL MgL, belägg i Norrk); Jonsbo (7G9h 1-4-), skogsbryn, 1989-talet (FL MgL).
Västervik Dalhem (Lindérs herbarium enligt Sterner enligt Hård ms 1924). Västervik (Scheutz 1862), ´enligt doktor Axel V. Lund afses sannolikt någon plats på Djurgården, nära hospitalet. Ej af mig anträffad (C. E. Gustafsson ms 1923).
Åtvidaberg Gärdserum 250 m VNV Eksjö (7G9f 1102), ekskogsbryn mot Åkervristen, 1983 (EkM); Falerum 1200 m OSO hållplatsen (7G9e 1449), eklövskog i bergsluttning, 1981 (EkM); några 100 m VSV Kvistrums ladugård, riklig på ett begränsat område 1951 (H. Stenar i S).
Åtvidaberg Hannäs nedom bergsbranten V om Statgården 1951 (H. Stenar i S).
