Alpgullregn härstammar från södra Europa och odlas i Sverige ofta till prydnad. Det tidigaste småländska belägget är från Jönköping 1888 (G. Lundberg i Klm under namnet Cytisus alpinus, sannolikt ur odling). Arten självsår sig, ibland rikligt, på vägkanter, i skogsbryn och grustag, på utfyllnader, jordhögar, industritomter etc. Den har goda möjligheter att bli bofast i landskapet, men förvildningen har börjat sent. Klart etablerade bestånd (med uppvuxna andra generationens fröande träd) har kanske börjat uppträda i Tranåstrakten (JJ), men helt säkra observationer saknas ännu.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 154 rutor; inga tidigare uppgifter om vildväxande ex. Ganska vanlig i närheten av några tätorter (Jönköping, Oskarshamn, Tranås, Västervik och Växjö) men i övrigt sällsynt. – Förvildad; tills vidare att betrakta som tillfällig.
