Kärrknipprot är kalkgynnad och växer i kärr och fuktängar, särskilt på översilad mark. Utom på de vattenrikaste (käll)kärrslokalerna är arten beroende av hävd i form av slåtter eller måttligt bete. På blottad, fuktig, kalkhaltig mark kan den uppträda som kolonisatör. Så växte den t.ex. på en sjösänkningsstrand vid Solaren i Vimmerby Djursdala (se lokaluppgifter); här förekom den talrikt på gammal sjöbotten men minskade efter hand som vegetationen tätnade.
Arten har minskat starkt på grund av utdikning, uppodling och igenväxning av tidigare hävdad mark. Den är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kalmar län.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 25 rutor. Sällsynt i inre norra Småland, mycket sällsynt i övrigt; tidigare sällsynt i större delen av landskapet. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Aneby Haurida Breafallmossen 1950 (Du Rietz 1950). Lommaryd Nobynäs (S. I. Ljungh enligt Hård ms 1924).
Eksjö Eksjö Brevik 1899 (P. Johansson i LD); Grönlid (F. H. Ander enligt Hård ms 1924). Höreda 300–400 m S Broarp (6E8i 0040), rikkärr, 100-tals 1988 (JW IB), 200 1994 (JW), 11 1997 (PeW), 12 2000 (JW), 18 blommande 2003 (IB), enstaka 2005 (IB MtS).
Hultsfred Mörlunda och Tveta, fuktiga skogsängar (A. C. Johansson ms 1866).
Jönköping Gränna Röttle ovan Hellstrandsstugan (Janzon ms före 1907). Skärstad Hultarp 1977 (R. Carlsson & Thorell 1978) = 300 m VSV till V Hultarp, kalkkärr, riklig 1989 (EbW DgE ThK), 240 ex 1994 (A. Jansson), 200 2002 (HT), 21 2003 (A. Jansson), 30 2004 (HT). Visingsö nedom Busarp, ymnigt i ängar 1877 (J. E. Zetterstedt i OHN och UPS), 1881 (C. O. Ohlin i Vvik), 1886 (E. V. Skotte i LD och S); Säby ängar (G. Mozart enligt Zetterstedt 1878); Tunnerstads ängar (Zetterstedt 1878), 1879 (J. E. Zetterstedt i UPS), 1886 (E. V. Skotte i Norrk).
Mönsterås Mönsterås flerstädes (Domeij 1948, 1963).
Oskarshamn Döderhult 1917 (A. Johansson i OHN); Forshult (Köhler ms 1917); Skalltorp (L. Cederkvist i OHN, Sterner 1933). Misterhult (Scheutz 1862).
Torsås Gullabo Karsjö 1889 (C. A. Andersson i OHN). Torsås Strömby (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1).
Tranås Adelöv (Linköpings Botaniska Sällskap enligt Scheutz 1857). Linderås 2 km NV Hagalund (7E7i 4600), kalkrik kärräng i beteshage, 1 ex 1982 (SS BrS AtT), ej sedd 1995, 1999 eller 2000 (allt JJ). Säby Romanäs 1942 (E. Eliasson enligt von Rosen & Åkerblom ms 1931); Ängaryds mosse 1886 (N. C. Kindberg i UPS).
Vetlanda Skede 200 m V Åkersberg (6F4c 3222), rikkärr, 1991 (MM), 2 ex 1994, 10 1995, 8 1997, 10 2000, 13 2003 10 2005 (allt MM).
Vimmerby Djursdala Solaren, individrik och livskraftig 1971 (BD enligt Sune Andersson ms 1972, B. Danielsson 1980) = Solarens V strand vid Lillsjöns tillflöde (7G1b 0217), tidvis översvämmad sandstrand, ett 30-tal vegetativa skott 1979 (B. Danielsson 1980), 3 blommande ex 1994 (AMH). Locknevi SV om Kalvsjön vid Åninge (H. Stolt enligt Hård ms 1924). Södra Vi VNV Örsåsa vid Vervelån (7F2i 0-2-), fuktig skogsmark vid å/sjökant, 1 ex 1981 (BG DJ). Vimmerby Nybble se primäruppgifter; 200 m SSO Skällebacka (6G7a 3315), fuktäng, känd sedan 1970-talet (NOH), 5 ej blommande ex 1994 (NOH), 10 ex 1995, 3 ex 1997 (båda NOH), 1 ex 2001 (SM).
Värnamo Kärda Björnekullakärret 1917 (F. Hård i GB) = (5D9h 0315), rikkärr, 1988 (TJ), 100 ex 1994, 500 1996, 300 årligen 1997–99, 500 2000–01, 6000 2002–03 (allt BO). Rydaholm prästgården (Höjer enligt Hård ms 1924). Torskinge Liljenäs (Scheutz 1875).
Västervik Hallingeberg 1 km SSO kyrkan, kärräng, 1898 (H. E. Johansson i S). Odensvi se primäruppgifter. Överum (Scheutz 1862).
Osäkra uppgifter.
Jönköping trakten av Jönköping (Porat 1917); kan avse någon känd lokal långt från staden.
Kalmar Kalmar ´har jag fått ex. av från Kalmartrakten, men växtstället är för mig obekant´ (Westerlund 1852b); mer än osäkert.
Västervik Hallingeberg ´invid fru Franzéns ställe sannolikt vid Lövsveden c:a 1 km från Skälhem´ 1920 (Stenar ms); kan vara = ovan angivna lokal i socknen.
Åtvidaberg Gärdserum Rotorp (G. Lundblad i UPS) ´enligt Alms katalog, dock överstruket´ (Stenar ms); troligen misstag. Sannolikt baseras uppgiften på ett ark i UPS, samlat i Rotorp 1862 av Gustaf Lindeblad under namnet E. media; det ombestämdes till purpurknipprot E. atrorubens av Nannfeldt 1944.
