bägartrampört
Polygonum aviculare subsp. microspermum
Mer information om arten
P. arenastrum, P. aviculare ssp. aequale
Bägartrampört har små, vita blommor gyttrade utefter stjälkar och grenar. Kalken är sammanvuxen högt upp. Stjälk- och grenblad är föga olika, ganska små, korta och ofta breda. Underarten har ofta ett mattformigt växtsätt. Den uthärdar starkt slitage bättre än de andra. Man påträffar den därför särskilt på stigar, gårdsplaner och trottoarer, men den förekommer även t.ex. i gräsmattor och på kulturbetesmark. Däremot växer den sällan i åkrar och trädgårdsland, och den är inte känd från opåverkade havsstränder eller andra mera naturliga biotoper, varken i Småland eller i övriga Norden. Underarten finns i hela landet men är mycket sällsynt i norra Norrlands inland.
Belägg har granskats från 41 rutor och 36 tidigare lokaler. Underarten förekommer i hela Småland och är förmodligen vanlig överallt. – Gammal kulturföljeslagare.

Första fynd

Först insamlad i Växjö Bergunda 1860 (G. E. Ringius i S under namnet P. aviculare, ombestämning ThK 1994). Först publicerad av Hård (1920) under namnet P. aequale från Värnamotrakten. Belägg saknas och former av smal trampört ssp. neglectum kan ha inbegripits. Därnäst publicerad av Hässler (1931) från Gislaved Norra Hestra under samma namn; belägg från bangården vid Hestra station 1926 (A. Hässler i S, !ThK 1994).

Lokaler

Belägg sedda från alla kommuner utom Alvesta, Aneby, Gnosjö, Hultsfred, Hylte, Sävsjö, Uppvidinge, Vaggeryd, Vimmerby och Åtvidaberg.