sandsenap
Diplotaxis tenuifolia
Artens historia i Kalmar Kalmar är följande. De första beläggen är från 1812 och 1813 (i LD, troligen samlade av Abraham Ahlqvist, se Sterner 1986). Därpå omnämndes arten från ´yttre Wedgården´, riklig 1816 (Platen ms 1816) och från ´yttre barlastplatsen´, ymnig 1829 (Arenius ms 1829). Från och med 1847 samlades eller noterades den så gott som varje år till och med 1931. Det har dock varit växlingar i frekvens: Westerlund (1852b sid 8) betraktade den som instabil och kände den bara från en plats: ´Stora kyrkogården ymnig, flyktad från alla sina förra lokaler´, medan Sterner ca 1904 uppfattade den som ´allm. i staden på ruderatplatser, särskilt barlast och utfyllningsplatser´ (Sterner ms 2). Senare insamlingar är från Tjärhovet 1939, 1942 och 1949 (W. Palmaer i S, T. Sundin i LD, K. Nyström i S), ´barlastplatsen´ 1951 (U. Olsson i LD), samt slutligen hamnen 1965 och 1968 (B. Vedelöv i OHN respektive G. Svensson i GB). Efter 1968 har växten bara setts vid en nyanlagd bro nära Långvikens friluftsbad (4G6g 0525), 1 ex 1995 (belägg i OHN) och 1996, 3 ex 2000 (allt SD). Man får bilden av en kontinuerlig förekomst som först i vår tid har ebbat ut. Arten får betraktas som bofast i Kalmar, fastän den numera är nästan försvunnen, och även om beståndet nog har spätts på med nya importer då och då.
Sandsenap är en flerårig art som är ursprunglig i Central- och Sydeuropa samt sydvästra Asien men numera spridd i stora delar av världen. I Sverige har den blivit bofast på några få platser längs kusterna. Till Småland har den huvudsakligen kommit in med barlast. Numera odlas växten som sallatsväxt (Aldén m.fl. 1998), och de sentida förekomsterna beror nog på spill från odling.
Funnen i 8 rutor, tidigare uppgifter från 6 rutor. – Inkommen; länge bofast men nu försvinnande.
Sandsenap är en flerårig art som är ursprunglig i Central- och Sydeuropa samt sydvästra Asien men numera spridd i stora delar av världen. I Sverige har den blivit bofast på några få platser längs kusterna. Till Småland har den huvudsakligen kommit in med barlast. Numera odlas växten som sallatsväxt (Aldén m.fl. 1998), och de sentida förekomsterna beror nog på spill från odling.
Funnen i 8 rutor, tidigare uppgifter från 6 rutor. – Inkommen; länge bofast men nu försvinnande.
Första fynd
Först publicerad av Billberg & Swartz (1812) under namnet Sinapis tenuifolia från ´barlastplatserna vid Kalmar´. Detta är första litteraturuppgift från Sverige (Hylander 1971 uppgav ett två år senare utkommet arbete av E. Fries). Till fyndet finns det ett belägg i LD, samlat 1812, med texten ´Calmariae in littore maris sponte crescens lectum 1812 cum navibus ad Sueciam provecta´ (ungefär: tagen 1812 spontant växande på havsstranden vid Kalmar, förd med båt till Sverige).
Lokaler
Samtliga lokalerJönköping Gränna tillfällig i hamnen (Lundequist 1929). Kalmar Kalmar se ovan. Ljungby Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 2001 (Niordson 2002), 2 ex 2004 (E. Ljungstrand m.fl.), 2005 (A. Svenson). Mönsterås Mönsterås hamn 1938 (Å. Domeij i OHN, !ThK 2001). Oskarshamn Misterhult Kråkelund (6E3b 4401), nyanlagd infart till hus, 2006 (RK, belägg i OHN). Oskarshamn 1908 (G. Linderoth i OHN), 1912, 1917, 1918 (O. Köhler i GB S resp. LD), enligt Köhler (ms 1913, 1917) spridd från barlast; Badhusholmen och Brännvinsholmen (båda Witte 1909a); Jutholmen 1905 (A. Johansson i OHN). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, fåtalig, 2000 (BtN NN, belägg i S, !ThK), 2001 (Niordson 2002), 2005 (A. Svenson). Tranås Säby Rås 125 m ONO det västra huset (7F6a 1326), grusmark utanför växthus, 2006 (JJ); 150 m NNO Åbonäs (7E6j 1136), rabatt, fågelfröspridd?, 2003 (JJ). Västervik Västervik årligen 1885 (E. Kallstenius i UPS)–1889 (P. Segerstedt i Vvik), 1910 (E. Jäderholm i Norrk), 1941 (B. Westberg enligt Danielsson ms); brädgården 1910 (S. Törneman i Vvik); kyrkbyggnadsplan 1899 (P. Segerstedt enligt Stenar ms 1950), nya barlastkajen 1905 (G. Westling i S); Slottsholmen och barlastplatsen (båda Lundin 1933); 400 m NV Karstorp (7G0j 2737), jordtipp, 1989 (RK, !ÅR).
Osäker uppgift. Ett ark från Hultsfred Mörlunda Haddetorp 1907 (G. Ström i Emdal) är rätt bestämt (!TmN) men troligen feletiketterat.
Osäker uppgift. Ett ark från Hultsfred Mörlunda Haddetorp 1907 (G. Ström i Emdal) är rätt bestämt (!TmN) men troligen feletiketterat.