klibbveronika
Veronica triphyllos
Den sydliga och värmegynnade klibbveronikan har i Sverige en sammanhängande utbredning från sydvästligaste Halland och Skånes slättbygder över Blekinge och sydöstligaste Småland till Öland och Gotland. Frånsett en utpost (tillfällig?) i Östergötland har arten alltså sin nordgräns på fastlandet i Småland. Den kräver torr, sandig, varm, öppen jord. Oftast växer den i åkerkanter, särskilt av sädesåkrar, men någon gång förekommer den i torra slänter eller på jordtäckta stenmurar.
Arten är konkurrenssvag och är för sin överlevnad som åkerogräs beroende av att åkerkanterna är glest besådda och inte utsätts för kemisk ogräsbekämpning eller kraftig gödsling.
Funnen i 13 rutor; tidigare uppgifter från 23 rutor. Sällsynt nära kusten norrut till Kalmar Ryssby (tidigare till Mönsterås Mönsterås). Saknas i nutid i övrigt. – Gammal kulturföljeslagare.
Tidigare fanns även varaktiga och kanske gamla förekomster i Jönköping och Västervik. Strölokaler i inlandet (Alvesta, Nässjö, Tingsryd, Vetlanda) måste ha varit tillfälliga. Belägg saknas för tre av dem, men de accepteras här på uppgiftslämnarnas auktoritet.
Arten är nationellt rödlistad och betecknas som sårbar (Gärdenfors 1995).
Arten är konkurrenssvag och är för sin överlevnad som åkerogräs beroende av att åkerkanterna är glest besådda och inte utsätts för kemisk ogräsbekämpning eller kraftig gödsling.
Funnen i 13 rutor; tidigare uppgifter från 23 rutor. Sällsynt nära kusten norrut till Kalmar Ryssby (tidigare till Mönsterås Mönsterås). Saknas i nutid i övrigt. – Gammal kulturföljeslagare.
Tidigare fanns även varaktiga och kanske gamla förekomster i Jönköping och Västervik. Strölokaler i inlandet (Alvesta, Nässjö, Tingsryd, Vetlanda) måste ha varit tillfälliga. Belägg saknas för tre av dem, men de accepteras här på uppgiftslämnarnas auktoritet.
Arten är nationellt rödlistad och betecknas som sårbar (Gärdenfors 1995).
Första fynd
Insamlad 1829 av Sjöstrand i Kalmar Kalmar ´Wernborg´ (belägg i LD) och av honom angiven från ´vallar och åkrar omkring staden´ (Sjöstrand ms 1831). Först publicerad av Hartman (1838) från ´Kalmar på vallarna, samt Ryssby och Ålhems s:nar [Kalmar Ryssby och Mönsterås Ålem]´ baserat på uppgifter från Sjöstrand. – Enligt samstämmiga uppgifter (Moqvist 1848, Petersson ms 1850, Westerlund 1852 b, c, Sjöstrand 1863) var arten i mitten av 1800-talet relativt allmän i och kring Kalmar, ´öfverallt på åkrarne´, och arten kan ännu ses inom staden (se lokalförteckningen).
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Skatelöv Osby 1860 (P. Strandmark i S). Jönköping många belägg från 1858 (N. J. Scheutz i UPS) till 1896 (I. Swalander i PerBrahe); Artillerikasernen, ´numera troligen utgången´ (Nordenstam ms 1919); Mahredahls brunn (Sandberg & Widelius 1855), 1860 (M. Lundell i GB och S); Österbrunn (Hartman 1861), belägg från 1865 (C. A. Eurén i LD) till 1887 (C. O. von Porat i PerBrahe); samtliga dessa lokaluppgifter torde referera till samma förekomstområde öster om Rocksjön = Ljungarum Ryhov 1890 (O. Hagstrand i GB). Kalmar Dörby Karlsro och Smedby (N. Blomgren enligt Hård ms 1924). Hagby 150 m NNO kyrkan (4G3e 4829), åkerren, 1983 (GW BjW), 1993 (GW); Hagbyhamn längst i V (4G4f 2604), åker, massvis längs 100 m 1988 (GW). Halltorp Värnanäs 1859 (F. Sandéen i LD); 400 m NV Österom (4G2d 0926), torr sandig rågåker, sparsam 1990 (ThK, belägg i S). Hossmo Binga (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); vid kyrkan (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); alldeles N om kyrkan (4G5f 4007), åker, 1980 (ThK TH SK), 30 ex 2005 (TsB). Kalmar se primäruppgifter; talrika belägg från 1851 (C. A. Westerlund i Vvik) till 1932 (A. J. Snell i OHN); Berga 1848–51 (Westerlund ms 1848, ms 1851); södra kanten av Djurängsbacken (mot Slöjdaregatan) (4G6g 4624), sydvänd grässlänt, 2003 (TsB), ca 1000 ex 2006 (TsB); 300 m NNV domkyrkan (4G6g 2342), grässlänt mot kanalen, 1989 (CrA) = vid rävspelet 1994 (SD, belägg i OHN), 800 ex 2005 (TsB), 2006 (TsB); omedelbart norr om Falkenberg, åker, 1943 (Nyström ms); Gamla staden (Moqvist 1848); Johannislund 1906 (A. G. Eliasson i S); Kämnärsgatan 10 1949 (L. Hultgren & B. Hultgren i UME); Nya kyrkogården 1887 (H. G. Simmons i LD); Skälby 1852 (Westerlund ms 1852), 1887 (H. G. Simmons i UPS); slottet 1865 (anonym i S)–1920 (H. G. Bruun i UME) = södra yttre muren 1913 (Blomqvist 1917) = 30 m SV slottet (4G6g 1236), gårdsmiljö, 1996 (CrA), ca 3000 ex 2006 (TsB); stadsvallarna (Sjöstrand enligt Hartman 1838), 1852 (C. A. Westerlund i UPS), 1854 (C. A. Westerlund i LD och S); västra och södra stadsvallarna enligt Moqvist (1848); Stensberg 1926 (A. J. Snell i LD och OHN); Stensö 1851 (Westerlund ms 1851), 1894 (K. F. Dusén i UPS), 1945 (Nyström ms; i trädesåker); Södra kyrkogården vid vallgraven (4G6g 1435), jordtäckt mur, 2003 och 004 (TsB), 150 ex 2005 (TsB); Tjärhovet SV Tjärhovsgatan/Importgatan (4G6g 1246) 2004 (T. Gunnarsson), 300 ex 2005 (TsB); Värnborg 1829 (M. G. Sjöstrand i LD). Ljungby Bottorp (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); 900 m SSO Bottorp (4G4e 3348), åkerkant, i mängd 1988 (SK ABC GW); Mellanmon (N. Blomgren enligt Hård ms 1924); 100 m O Skogsängen (4G7d 2333), nyanlagd grässlänt vid väg, 1990 (ThK). Ryssby (Sjöstrand enligt Hartman 1838), ymnig (Westerlund 1852b); Böle (5G0f 2841) 1987 (SvJ GhJ, belägg i LD); Ryssbylund 1864 (A. Egerström i LD och UPS, A. de Geer i GB och K. Friman i S och UPS). Voxtorp 250 m V Ekenäs hamn (4G2e 4929), sandig åkerkant, 1 ex 1990 (ThK); Igelösa (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Åby Björnö (Westerlund 1852), 1918 (H. G. Bruun i UME). Mönsterås Mönsterås 1925 (B. Hedvall i LD); Kuggås på trädesåker (B. Hedvall enligt Sterner 1933). Ålem (Sjöstrand enligt Hartman 1838); Timmernabben 1952 (I. Tullberg i OHN, !ThK). Nässjö Barkeryd (F. Larsson enligt Leffler 1866 och Scheutz 1871). Tingsryd Linneryd (Scheutz enligt Leffler 1866); Svartabäck (Scheutz 1871). Torsås Gullabo Karsjö 1887 (C. A. Andersson i OHN, !ThK). Söderåkra 500 m SO Applerum bycentrum (4G1c 0224), åker, 1989 (BtL); Bergkvara 1890 (M. Rydén i GB PerBrahe och S); Kollinge 1866 (Westling i LD S och UPS); 500 m VNV Korpavik (3G8c 2024), kant av sandig åker, 1983 (ThK); kyrkan (4G1d 2514), kyrkogårdsmur, 1983 (ThK GW). Torsås 100 m O Emmedal (3G9b 3648), åkerkant, 1983 (ThK). Vetlanda Vetlanda Gettinge (F. Hagström enligt Hård ms 1924). Västervik Västervik 1851 (Engstrand ms 1852), belägg från 1860 (H. Mörner i LD, N. J. Scheutz i UPS) till 1919 (P. Segerstedt i Vvik); Karstorp belägg från 1865 (A. P. Gustafsson i LD) till 1915 (C. E. Gustafsson i GB S UME UPS); Kulbacken 1860 (anonym i Oge); Margaretelund 1898 (A. A. W. Lund i S); åker vid stora väderkvarnen 1873 (A. A. W. Lund i Vvik).
Osäkra uppgifter. ´Allmän i hela södra Kalmar län särdeles längs kusten men även inåt landet´ (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924) måste vara en stark överskattning; specifikt angiven för Kalmar Karlslunda, Nybro Madesjö och Oskar samt Torsås Gullabo och Torsås av Andersson enligt Hård (ms 1924); den senare accepterade dock inte uppgifterna i sin tryckta framställning (Hård 1924). Felbestämd vårveronika V. verna? – Jönköping Norrahammar (Wirdemark & Thulin 1972); bestämning osäker. Tranås Säby Älmås gård (7F6a 2-4-) (Rönning 1996); sannolikt någon missuppfattning, arten har aldrig rapporterats från detta område.
Osäkra uppgifter. ´Allmän i hela södra Kalmar län särdeles längs kusten men även inåt landet´ (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924) måste vara en stark överskattning; specifikt angiven för Kalmar Karlslunda, Nybro Madesjö och Oskar samt Torsås Gullabo och Torsås av Andersson enligt Hård (ms 1924); den senare accepterade dock inte uppgifterna i sin tryckta framställning (Hård 1924). Felbestämd vårveronika V. verna? – Jönköping Norrahammar (Wirdemark & Thulin 1972); bestämning osäker. Tranås Säby Älmås gård (7F6a 2-4-) (Rönning 1996); sannolikt någon missuppfattning, arten har aldrig rapporterats från detta område.
