kåltistel
Cirsium oleraceum
Kåltistel är en kalkgynnad, sydlig art som växer på kärrängar, stränder och i sumpskogar i Skånes lägre trakter samt i sydligaste Halland, västligaste Blekinge och på några platser i Västergötlands kalkområden. I övrigt är den kulturspridd i sen tid (norrut till Norrbotten) och som regel obeständig. I Småland växer den i parker och vägslänter samt på industrimark. Den kan delvis vara inplanterad (Värnamo Värnamo och troligen några andra platser). I övrigt har den troligen spritts med virkestransporter och gräsfrö.
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. – Dels inkommen, dels kvarstående efter odling; bofast i Jönköping.
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. – Dels inkommen, dels kvarstående efter odling; bofast i Jönköping.
Första fynd
Tidigast insamlad 1913 av Nils Almgren i Växjö Östra Torsås Sunnansjö (belägg i OHN). Först publicerad från Jönköpingstrakten (Porat 1917), ´nybyggare´; enligt Hård (1927) växte den i Jönköping Stadsparken, där den då hade funnits som bofast i 20 år. Belägg finns från Stadsparken 1962 (G. Wängsjö i PerBrahe) och 1978 (R. Lernedal i SVätt). Förekomsten existerar ännu: Stadsparken i nordväst (7E1a 2508), fuktig sluttning, 1989 (BJ), 2003 (HT, belägg i S), 2006 (MtS). – Tidigare publicerade uppgifter är osäkra, se nedan!
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Slätthög 50 m VSV Ljungsboda (5E6d 0827), kärräng vid hus, 1 stort ex, kanske inplanterad, 1990 (ThK). Jönköping se primäruppgifter. Mönsterås Mönsterås Mönsterås bruk (5G6i), industriområde, 2001 (ÅR, belägg i OHN); Träggeläns, stranden av Oknebäcken, 1940 (Å. Domeij i OHN). Nässjö Flisby 400 m NO Knutstorp (7E0i 4542), vägslänt, 1989 (IB TsK, belägg i LD), 1997 (HT). Nässjö Handskeryd, avstjälpningsplats, några stora ex 1920 (G. Haglund i S). Tingsryd Tingsås Hakafors 200 m NV vägskälet (3E9i 3714), sågverksområde, 1987 (JEH), förgäves sökt 1994 (JEH). Vetlanda Myresjö Myresjö hembygdsgård (6E2j 2135), odlad mark, 1990 (EE). Värnamo Värnamo Sjörydet (5E8b 0119), skogsbacke, kvarstående, 1991 (JS). Västervik Västervik vedupplag i hamnen, 1 grupp 1961–63 (E. Almquist ms; belägg från 1961 i S). Växjö Östra Torsås Sunnansjö 1913 (N. Almgren i OHN). Älmhult Göteryd 200 m OSO Björkbacka (4D4h 1115), strandsluttning, 1981 (SK); Delary ca 550 m VSV till SV punkt 110,42 (4D4h 0007), fuktigt kalkslam på fabriksområde, 1981 (SK).
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmar ´wid Skällby. r.´ (Moqvist 1848); uppgiften citerades flitigt i 1800-talslitteraturen men blev aldrig bekräftad, och Scheutz ansåg den osäker (Hartman 1879). Ett belägg insamlat 1874 (F. Elmqvist i LD) är troligen feletiketterat. Oskarshamn Oskarshamn 1904 (E. Köhler i Norrk); nog etikettförväxling; okänd för samtida oskarshamnsbotanister. Vaggeryd Tofteryd (Lagergren enligt O. Montelin hos Scheutz 1862); aldrig bekräftad och ansedd för osäker av Scheutz (Hartman 1879). Västervik Västervikstrakten tämligen allmän, före 1924 (Pleijel ms); sannolikt misstag eftersom Pleijel inte nämnt förekomsten i något annat sammanhang. Växjö Östra Torsås Askeberga, fuktig mark i byn, sparsamt 1958 (J. Johannesson i OHN); nog en av Johannessons inplanteringar!
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmar ´wid Skällby. r.´ (Moqvist 1848); uppgiften citerades flitigt i 1800-talslitteraturen men blev aldrig bekräftad, och Scheutz ansåg den osäker (Hartman 1879). Ett belägg insamlat 1874 (F. Elmqvist i LD) är troligen feletiketterat. Oskarshamn Oskarshamn 1904 (E. Köhler i Norrk); nog etikettförväxling; okänd för samtida oskarshamnsbotanister. Vaggeryd Tofteryd (Lagergren enligt O. Montelin hos Scheutz 1862); aldrig bekräftad och ansedd för osäker av Scheutz (Hartman 1879). Västervik Västervikstrakten tämligen allmän, före 1924 (Pleijel ms); sannolikt misstag eftersom Pleijel inte nämnt förekomsten i något annat sammanhang. Växjö Östra Torsås Askeberga, fuktig mark i byn, sparsamt 1958 (J. Johannesson i OHN); nog en av Johannessons inplanteringar!