blekbalsamin
Impatiens parviflora
Blekbalsamin är inhemsk i Asien. I Sverige uppträdde den först som ogräs i parker och trädgårdar under senare delen av 1800-talet, och även i nutid sker nog spridningen till nya platser till stor del med prydnadsväxtplantor. I Småland var endast 5 lokaler kända före 1960, men under 1960-talet noterades arten på ett dussintal lokaler kring Jönköping.
Arten växer på frisk eller fuktig, naken, kväverik mulljord, oftast på vägkanter och skräpmark, i handelsträdgårdar samt som ogräs i trädgårdsland. Den påträffas också ganska ofta i löv- och blandskog, i sluttningar och branter samt längs bäckar. Ibland finner man den i kärr och sumpskogar dominerade av al eller ask.
Funnen i 162 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Ganska vanlig i landskapets sydöstra del, kring södra delen av Vättern samt kring Växjö och Alvesta. I resten av Småland än så länge sällsynt. – Bofast, sen inkomling.
Växten har ökat starkt under 1900-talets senare del och ökningen fortsätter.
Arten växer på frisk eller fuktig, naken, kväverik mulljord, oftast på vägkanter och skräpmark, i handelsträdgårdar samt som ogräs i trädgårdsland. Den påträffas också ganska ofta i löv- och blandskog, i sluttningar och branter samt längs bäckar. Ibland finner man den i kärr och sumpskogar dominerade av al eller ask.
Funnen i 162 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Ganska vanlig i landskapets sydöstra del, kring södra delen av Vättern samt kring Växjö och Alvesta. I resten av Småland än så länge sällsynt. – Bofast, sen inkomling.
Växten har ökat starkt under 1900-talets senare del och ökningen fortsätter.
Första fynd
Tidigast funnen 1919 av Svante Suneson i Jönköping Bankeryd vid Lillån (belägg i GB). – Först publicerad från trakten av Västervik Västervik (Lundin 1936).
Lokaler
Lokaler före 1960. Jönköping Bankeryd se primäruppgifter. Kalmar Åby Björnö, skuggig del av parken, möjligen inkommen 1923 från Alnarp, 1925 (H. G. Bruun i UME), massvis 1970 (H. G. Bruun i UME), vanlig runt gården 1972 (H. G. Bruun i LD). Värnamo Nydala Gåeryd i Gostads trädgård, säkerligen inkommen med jord från Lund, hade funnits i flera år, 1949 (H. Hjelmqvist i LD). Västervik se primäruppgifter. Växjö Växjö 1929 (A. S. Trolander i LD); trädgård, 1940 (N. Malmer i LD); Södra Esplanaden 8, 1946 (I. Söderberg i UPS).
Osäkra uppgifter. Ljungby Dörarp Toftaån och Värnamo Tånnö Skilsnäs (I. Christoffersson 1991b under namnet blekbalsamin); åtminstone den senare uppgiften gäller springkorn I. noli-tangere.
Osäkra uppgifter. Ljungby Dörarp Toftaån och Värnamo Tånnö Skilsnäs (I. Christoffersson 1991b under namnet blekbalsamin); åtminstone den senare uppgiften gäller springkorn I. noli-tangere.
