dysäv
Eleocharis multicaulis
Mer information om arten

Scirpus multicaulis
Dysäv är i Norden en sydvästlig art; i den mån den alls har en sammanhängande utbredning går gränsen för denna genom Småland, men enstaka lokaler finns ända uppe i Stockholm. Arten växer på mineraljord täckt av ett tunt lager av gyttja eller dy vid näringsfattiga brunvattenssjöar med grunda, blockiga stränder. Man finner den särskilt kring medelvattenlinjen men också i nedre delen av översvämningszonen och i vattnet ned till några decimeters djup. Mera sällan förekommer växten på liknande sätt vid åar, i tidvis uttorkade kvillar samt på lös torvdy vid myrgölar. Mycket sällan påträffas den i kulturskapad miljö som dammar och gölar i grustag.

Kännetecken.
Dysäv förväxlas lätt med knappsäv E. palustris, men den är tätt tuvad, har något smalare strån och i regel lite snedställt ax. På hösten utbildas ofta groddplantor i axet och strået böjer sig då i en båge liksom för att plantera nykomlingarna. Detta sker aldrig hos knappsäv.

Första fynd

Tidigast noterad 1811 av E. Fries i Hylte Femsjö Södra Färgen (E. Fries ms 1811b); publicerad 1832 av E. Fries (1832–45) från Hylte Femsjö, där den angavs vara vanligare än knappsäv E. palustris och förekomma t.ex. i Bastesjön. – Alla uppgifter under namnet Scirpus multicaulis.

Utbredning

Funnen i 167 rutor; tidigare uppgifter från 42 rutor. Ojämnt spridd. Ganska sällsynt i södra hälften av Småland men ojämnt spridd (saknas i ett brett bälte vid kusten), sällsynt i norra Småland. Dock förbisedd, både tidigare och under inventeringen! – Ursprunglig.

Lokaler

Nordliga lokaler.
Aneby Haurida Kåven 325 m V punkt 263,2 (7E3e 1225), sjöstrand, 1984 (EvE SgJ, !RC); Kåven 800 m NV Sandvik (7E3e1524), sandbotten, 2002 (RC, belägg i S).
Eksjö Eksjö 1891 (G. H. J. Dahl i S). Hult 150 m SO Mostorp (6F8c 0045), gölkant, 1986 (SÅS). Stengårdshult Yasjön i norr (6D6f 0614), näringsfattig sjö, 1984 (LtS).
Hultsfred Målilla Åkebosjön, ön i västra rutgränsen (6F4j 1800), dyig sjöstrand, 1991 (BD); Örsjön i SV (6F4i 2646), vid stranden, 1988 (GB, belägg hos finnaren, !BD). Mörlunda Älgsjön (6G2c 2610) 1990 (ÅR, belägg i OHN). Vena Gnöttlern SV badet (6G5a 1046), grunt vatten, 1988 (GB, belägg hos finnaren, !BD).
Jönköping Gränna Ravelsmark, vid en damm, 1887 (F. Hagström i Vetl). Järsnäs Ylens strand 750 m ONO till O ön Skärens S-spets (7E3e 0641) 1989 (IC MsT). Månsarp Skarmaden i NV (6D9j 0426), dystrand, 1988 (LtS), 1997, 2006 (båda HT).
Oskarshamn Döderhult Kullesjö (6G0e 3105), flack strand, 1994 (ÅR, belägg i LD, !ThK). Kristdala (6G5g) utan lokal, 1982 (BaN).
Sävsjö Hjälmseryd Norrsjön 500 m N Bergudden (6E0e 4135), dyig sandstrand, 1993 (JS). Vrigstad Franssjön; Slättsjön och diket därifrån (båda Wetter ms 1894).
Vaggeryd Byarum Kolasjöns sydstrand 1975 (Staffan Johnsson 1978, Jaldemark m.fl. 1990).
Vimmerby Frödinge Lillsjön 200 m NV Brotorpet (6G8c 2213), sjöstrand, långgrunt vatten, 1985 (BD, !ThK), 1989 (AxL, belägg i OHN); Kilen, näset på nordsidan (6G8c 2022), blottlagd sandstrand, 1980-talet (BD, !ThK). Locknevi Nedre Spillen 700 m SO Adelsberg (7G3d 0108) 1987 (BD SM, !ThK). Vimmerby Gryssjön mitt på norrsidan och 1 km SO Vassemåla (6G7b 2246, 6G7c 2401), strand, båda 1980-talet (ST, !BD).
Västervik Hallingeberg Axsjön 800 m NO stationen (6G9g 2722), dyig strandkant, bland knappsäv, 1984 (MW, belägg i OHN, !ThK); Bogöl, O-spetsen (7G0f 0615), grund dybotten, 1992 (StK, !BD). Hjorted Öbälen 1100 m SO Nybo (6G7g 1348), sumpig strand, 1986 (BD, !ThK). Västervik 1910 (E. Hjertman i GB).

karta