Sedum maximum; S. telephium ssp. maximum
Vanlig kärleksört växer på öppen eller halvöppen torr mark, särskilt på berghyllor, kring hällar och på annan blockig och stenig mark, till exempel på klippöar i norra skärgården och i bryn vid havet. Arten är vanlig kring stenrösen och på vägkanter. Förr växte den som åkerogräs i västra Småland (känt från Hylte Femsjö och Jälluntofta, E. Fries ms 1810a respektive Forsander ms 1820), och det händer ännu att den koloniserar vallåkrar och igenlagda åkrar. Tidigare planterades den ofta på torvtak. Den har också använts som prydnadsväxt och står ibland kvar på stenmurar och i gamla trädgårdar.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Variation
Utbredning
Funnen i 1321 rutor; tidigare uppgifter från 237 rutor. Mycket vanlig i större delen av landskapet men bara ganska vanlig i sydöstra Smålands inland och längst i nordväst. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler för ’Matrona’.
Kalmar Hossmo Rinkabyholm nära Mjölkörtsvägen–Kuskvägen (4G6f 0831), vägkant, troligen utkast, 2005 (TsB).
Tranås Säby Norrabytippen (7F7a 2019), soptipp, 2002 (A. Svenson, belägg i S; sannolikt denna sort enligt TsB).
