Smålands flora - svartvide

svartvide

Salix myrsinifolia

S. nigricans
Svartvidet förekommer i hela Skandinavien men är sällsynt eller mycket sällsynt i västra och södra Götaland samt i Danmark. Arten är relativt näringskrävande och föredrar fuktig eller våt mark. Den växer oftast i kärr och fuktängar, på sjö- och åstränder, i ej alltför tät sumpskog och i kanterna av lövkärr. I odlingslandskapet uppträder den i buskgrupper och fuktstråk i betesmarker, i bryn, utmed bäckar och diken samt vid dammar. Den ses ofta på vägkanter och i fuktiga grusgropar. I kulturmiljö finner man också arten på torrare mark, gärna på grus, t.ex. i dikesslänter och på utfyllnader. – I södra Småland, där arten är sällsynt, är nästan alla förekomster kulturbetingade och verkar tillfälliga. De består oftast av enstaka exemplar på blottad mark: gamla sjöbottnar, grustag, vägrenar, banvallar och liknande.

Första fynd

Först omnämnd av Elias Fries (ms 1810a) från Hylte Femsjö, men felaktigt identifierad som S. phyllicifolia [grönvide S. phylicifolia – svartvidet beskrevs som art bara något tiotal år tidigare, och den femtonårige Elias kände nog inte till den.] Först publicerad 1819 i slutdelen av Flora hallandica (E. Fries 1817–19, under namnet S. nigricans), där arten sägs förekomma ´in Smolandia proxima´, alltså i den del av Småland som ligger nära Halland – rimligen åsyftas förekomsten i Femsjö. Lokalen avslöjades av sonen T. M. Fries (1852): en enda buske i en löväng i Södra Bökeberg, där han såg den 1851. Arten är sedan aldrig funnen i socknen.

Variation

Arten representeras i Småland av vanligt svartvide ssp. myrsinifolia. Det nordliga sätervidet ssp. borealis når i Sverige söderut till Härjedalen.

Utbredning

Funnen i 426 rutor; tidigare uppgifter från 95 rutor. Vanlig i höglandets centrala delar, ganska sällsynt i dess ytterområden och nära kusten från Blekingegränsen till Västervik Västrum, mycket sällsynt eller saknas i resten av Småland. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler i söder.
Emmaboda Långasjö 1899 (G. R. Elgqvist i LD och UPS); Koppekull 1911 (Elgqvist ms 1912); 1 honex nära kyrkan (G. R. Elgqvist enligt Hård ms 1913); ett hanex vid en mossodling (Hård ms 1924).
Hylte Femsjö se primäruppgifter.
Kalmar Kalmar 1905 (G. Crona i LD under namnet S. pentandra [jolster], ombestämning ThK 1983). Karlslunda 500 m ONO till O Karlsro (4G4b 3447), igenväxande kärr, 1988 (KGB LbB, !ThK). Kläckeberga 600 m ONO till NO Norrlidens sjukhem (4G7g 2233), buskrik ängsmark, möjligen förut åker, 1 ex 1986 (SD, belägg i OHN, !ThK). Ljungby 300 m NNV Råbymåla (4G5e 4619), grustag, 1984 (ThK, belägg samlat av GW i LD); 700 m O Kvarnfors (4G6e 4603), videsnår i grustag, rikligt, 1985 (ThK, belägg i LD).
Lessebo Ljuder 1899 (G. R. Elgquist i LD och OHN); Ljudersjön 1911 (Elgqvist ms 1912).
Ljungby Ljungby 850 m ONO kyrkan (5D0h 2616), banvall, 1980-talet (IC, belägg i JC:s herbarium). Tutaryd 850 m VSV Prästeboda (5D0i 1228), sanerad grustäkt, 1988 (IC); Malmeryd vid vägen Tutaryd–Ljungby (5D0i 4300), kärrkant, 1947 (I. Christoffersson i LD under namnet S. hastata, ombestämning Heribert Nilsson). Vrå Ljushultasjön i ONO (4D8b 0910), sandig kärrstrand, 1990 (PJW, !ThK).
Markaryd Hinneryd 900 m NNV till NV Kungsstenen (4D4b 2405), vägkant, 1 ex 1988 (TH, belägg hos finnaren, !ThK).
Mönsterås Mönsterås Kronobäck, O om E22 (5G4h 0626) 1991 (ÅR); Mönsterås bruk, strax S fabriksområdet (5G5j 4604), dike vid järnvägen, 1989 (GW, belägg i LD, !ThK); Oknö (5G3i 4534), vägkant (ÅR, belägg i LD, !ThK 1991). Ålem Trätehagen (5G2h 4424) 1988 (ÅR, belägg i LD, !JC).
Nybro Madesjö mellan Madesjö och Örsjö (Medelius ms 1911).
Oskarshamn Döderhult Draget (6G0j 4110), 1987 (ÅR); Slätemo (5G6i 3-0-), fuktig betesmark, 1988 (SwJ, belägg hos finnaren). Oskarshamn Ärnemar (5G9i 3102), vägkant, 1993 (ÅR).
Tingsryd Almundsryd Ryd före 1926 (Murbeck ms).
Torsås Söderåkra 450 m VSV Siggatorp (4G0d 2002), kärrsänka i kraftledningsgata, 1 buske 1988 (ThK, belägg i S). Torsås Oxlehall 250 m N triangelpunkten (4G0b 0715), en buske i östra vägrenen, 1988 (ThK, belägg i LD).
Uppvidinge Älghult Fröseke by 400 m SO Ekagården (5F3j 0228), en enda betad buske i kärräng, 1986 (ThK, belägg i LD och S).
Växjö Dädesjö Eke by, två buskar; Ö om Djupemad, en buske på vägkanten; Ö om Slänasjön, vid Asby mossodlingar, en buske (alla tre J. P. Gustafsson ms 1921). Växjö ´wid Bäckaslöfs kanalens utlopp i S sjö´, 1842 (J. Forsander i UPS under namnet S. incubacea, ombestämning ThK 1999); mosse Ö om Evedalsåsen, 1918 (J. A. Z. Brundin i UPS).

Ej accepterade uppgifter.
Kalmar uppgiven som allmän i trakten av Kalmar av D. G. Petersson (ms ca 1850), mildrat till tämligen allmän hos Westerlund (1852b) men troligen ändå en stark överdrift. Ett belägg finns dock från 1905 (se ovan).
Oskarshamn Misterhult Klingsö (6H6a 1705), fuktig skogsväg; Örö by (6H6b 2923); båda 1989 RK (Rühling 1996); beläggen (i OHN) är obestämbara men är sannolikt ej svartvide. Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4302), gölkant (Rühling 1997; belägget i LD är obestämbart).
Torsås Gullabo Karsjö 1888 (A. Andersson enligt Hård ms, Sterner ms 1); ett belägg (i OHN) är dock bindvide S. aurita.
Älmhult Stenbrohult Liatorps stationsträdgård, säkerligen planterad, 1922 (Nils Johnsson i S), 1923 (N. Johnsson i LD); Möckeln station, troligen planterad, 1920-talet (N. Johnsson ms 1968).