Murrutan är en kalkkrävande ormbunke som i vårt landskap är mest känd från Kalmar, där den växer i springor i murbruks- eller cementfogar i gamla tegelmurar. Men den har också, i Hultsfred Virserum samt Västervik Dalhem och Loftahammar, naturliga förekomster i bergspringor i lokalt basrikare berg. Dessutom finns en tidig uppgift från Vetlanda Alseda, men här är inte miljön känd.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. Mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler
Hultsfred Virserum klippa vid Äsen (Stenstorp & Nelin 1976, belägg i LD, !ThK).
Kalmar Kalmar stadsmuren från bastionen Christina Regia till Kavaljeren (4G6g 1642–1844) från 1940 (J. Lagerkranz i S) t.o.m. 2000 (ÅR, belägg i OHN), stadens rikaste förekomst 2002 (CrA); fängelset på materialboden 1914 (H. Möller i S), fängelset vid trappan till Ravelinsgatan (4G6g 1938), rikligt ca 1992 (SD), rikligt 2002 (CrA); Gamla kyrkogården (Gamla stan; 4G6g 1635), ca 30 ex 2002 (CrA); Högvakten (del av gamla stadsmuren) 1851 (Westerlund ms 1851) t.o.m 1921 (G. Degelius i GB) = på ömse sidor av muren mellan Teatervallen och Västra Vallgatan (4G6g 1940), ganska rikligt 2002 (CrA); Kvarnholmens NO-hörn (4G6g 2246) på stadsmuren, 1992 (CrA), på vissa ställen rikligt 2002 (CrA); Ravelinsgatans syndände (4G6g1838) 22 ex 2002 (CrA); skansen S:t Erik 1968 (H. G. Bruun i UME) = 400 m V slottet (4G6g 1332) 1989 (BtL), sparsamt runt hela bastionen 2002 (CrA); stadsmuren i hörnet av Skansgatan och Söderportsgatan (4G6g 1333) 5 ex 2002 (CrA); Slottet (4G6g 1337, Westerlund 1852b) t.o.m. 1999 (JJ), sparsamt till rikligt på och omkring slottet 2002 (CrA); i hörnet av Västra Vallgatan och Ölandsgatan (4G6e 1741), sparsamt 2002 (CrA).
Vetlanda Alseda Ädelfors vid Emån (J. Hjelmgren enligt Scheutz 1871).
Västervik Dalhem Brudklevsbergen vid Loftern (Lindér enligt Sterner ms 1). Loftahammar 1 km VNV Mistekärr (7H4a 3431), bergvägg vid Frisksjön, 1980 (MA, fotobelägg i Vvik, !ThK).
Osäkra uppgifter
Oskarshamn 1903 (Y. Stjernspetz i S); skolherbarium, troligen feletikettering (Rühling 1997), jämför under kalkbräken Gymnocarpium robertianum.
Västervik ´Sm. Galgberget, Västervik´ 1912 (E. R. Nystedt i UPS); belägget är troligen taget på Galgberget vid Visby.