Glansnäva växer i frisk, mull- och humusrik jord på lövskuggade berghyllor, klippor och block, särskilt i branter eller steniga sluttningar. Typiska växtplatser är lövskogsraviner, hassellundar och de små lindbackarna i östra Smålands kulturlandskap. Den kan också förekomma på odlingsrösen i lövskog. I skärgården återfinns glansnävan även i mera öppna lägen, t.ex. bland block eller på marken under enbuskar.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 203 rutor; tidigare uppgifter från 131 rutor. Utbredning mycket ojämn. Ganska vanlig i delar av östligaste Småland samt öster och sydost om Vättern, i resten av landskapet sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler i västra Småland (utom Jönköpings kommun).
Alvesta Blädinge Norra Vare (S. Torgård enligt Hård ms 1924). Moheda Skeppshult 950 m N den norra gården (5E5f 2531), hällmark, 1980-talet (IgA RB IC). Skatelöv nära Grimslöv (P. Hyltén enligt Brundin ms 1926); 200 m SSV till S Sjöbylund (4E8e 1347), f.d. betesmark, 2 ex 1989, utgången 1992 (StJ); 700 m ONO Torne (4E7f 0920), bergslänt, 1989 (IC); Timmerön i Åsnen (Scheutz 1871); Tärningsö 1916 (J. Strandmark i Strandmk) = (4E8f 2003), tunt jordtäcke på berghäll, 1985 (StJ).
Västra Torsås Horgeboda (4E4f 2212), plattan till f.d. gödselstack, 1988 (SK ABC).
Gislaved Villstad Sännås (Scheutz 1864), 1867 (J. E. Strandmark & O. Oséen enligt C. Mossberg ms).
Ljungby Agunnaryd Ramsås (I. Christoffersson 1964) = 200 m V den östra gården (4E7a 2325), hällmark på hyperit, 1985 (IC). Dörarp Färjansö i S, på grönsten, 1921 (Hård i GB, Hård ms 1924).
Nässjö Malmbäck Kansjö (F. Larsson enligt Scheutz 1871 och ms). Norra Sandsjö Kroksås 425 m ONO den norra gården (6E6h 3536), skogsparti, ca 1988 (UB). Norra Solberga Smällebergets västra sida (6E9i 2343), stenig skogsbrant, 1990 (IB TsK).
Sävsjö Hultsjö Båreskalla 1904 (Sandblom enligt Sterner ms 1).
Tingsryd Tingsås Iremåla, nordligaste gården (4E3j 4504), torr ängsmark nära tomt, 1985 (KI). Urshult Igelön strax S huset (4E4g 3533), äng, bland stenblock, 1986 (CM); Munkanäs (J. Berggren enligt Scheutz 1864) = 400 m NO Munkanäs (4E5h 1219), ädellövskog, flerstädes, 1986 (RF); Sirkön, stenigt, skuggigt ställe, 1926 (P. Hyltén i LD). Väckelsång Fiskestad i ´Sandgårdsängen´, 1926 (B. Svensson 1994); ö i Horsholmsviken, på några stora stenar i spetsen av ön, 1920-talet (B. Svensson 1994); Kullenäs (en udde på Fiskestadsjöns västra strand), 1924 (B. Svensson ms 1925, belägg i BSvens).
Vetlanda Fröderyd Äsprilla 150 m VSV norra gården (6E1j 0703) 1986 (LåA). Lannaskede Broby 400 m VSV till SV den norra gården (6E2j 0902), trädgård, ca 1988 (LÅA EE). Myresjö backe mot Bjädesjön (Gaunitz 1928). Ramkvilla Lövås, 500 m SO från vägkorset (5E8j 3607), betad ekbacke, längst ner i dalen, gårdsskugga, 1980-talet (TF).
Värnamo Dannäs (Scheutz ms). Torskinge Toftnäs (Scheutz 1875) = 100 m NV Toftnäs (5D5f 0327), hällar i lövskog, 1988 (LtS). Tånnö Ramsö (5D5j 2212), berghäll, 1991 (LP BO).
Växjö Jät 1875 (C. J. Johansson i UPS); Almön i Åsnen (Fagerholm enligt Scheutz ms och 1871); Jätsberg (Hyltén-Cavallius enligt Hård ms 1924). Kalvsvik Kläcklinge (Scheutz 1864); 350 m S Nabben (4E6g 2821), stenmur vid fd skola, 1987 (CM); 300 m SV Nytorp (4E6g 1825), blockig åkerholme, rikl., 1993 (ÅW); 500 m SV Näsudden (4E5g 4030), igenväxande lund, 1985 (RF). Växjö Fiskaretorpet vid Kronoberg (Scheutz ms 1864); kyrkogården 1810 (E. Fries ms 1810c). Östra Torsås 200 m O Kyrksjöns mitt (4E8j 0515), backsluttning mot O, 1980-talet (CM J. Johannesson).
Älmhult Pjätteryd (Käll 1988).
Oriktig uppgift.
Älmhult Stenbrohult (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004). Uppgiften hade erhållits ur Smålands Floras databas. Den visade sig senare vara felförd (gäller Stenbrohult i Uppvidinge Älghult).
