blekarv
Stellaria pallida
Blekarv är i Skandinavien sydlig och kustbunden; på ostkusten når den Gryt, som är Östergötlands sydöstligaste socken. Arten är nära släkt med våtarv men är – om man känner den – lätt att upptäcka i fält genom sin blekgröna örtfärg och genom att blommorna är påfallande tätt samlade. Till skillnad från våtarv har den bara en generation om året; efter blomningen i april och maj vissnar den bort och blir osynlig. Arten växlar starkt i frekvens från år till år.
Blekarv är en konkurrenssvag art, som framför allt växer i slitna gräsytor på torr eller ganska torr sandig jord. Den påträffas främst på betesmark, gärna under solitära träd, där djuren särskilt uppehåller sig så att marken nöts, och där skuggan ger ett visst uttorkningsskydd. Den uppträder också gärna på bara fläckar i gräsmattor. På avstånd från kusten är den helt tillfällig, t.ex. i fodervallar (Nybro Madesjö, nedan) eller på jordhögar, som i Torsås Torsås Bidalite (4G0a 4645) på jord från Kalmar 1983 (ThK).
På västkusten har arten expanderat starkt (E. Blomgren 2000) och är möjligen nyspridd. I öster är inte någon sådan tendens märkbar. Tvärtom var den småländska utbredningen känd i sina huvuddrag redan i början av 1900-talet; det stora antalet nya lokaler i söder beror nog mest på att denna del av landskapet förut varit dåligt undersökt.
Funnen i 61 rutor; tidigare uppgifter från 11 rutor. Endast vid kusten; vanlig norrut till Kalmar Ryssby, i övrigt ganska sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Blekarv är en konkurrenssvag art, som framför allt växer i slitna gräsytor på torr eller ganska torr sandig jord. Den påträffas främst på betesmark, gärna under solitära träd, där djuren särskilt uppehåller sig så att marken nöts, och där skuggan ger ett visst uttorkningsskydd. Den uppträder också gärna på bara fläckar i gräsmattor. På avstånd från kusten är den helt tillfällig, t.ex. i fodervallar (Nybro Madesjö, nedan) eller på jordhögar, som i Torsås Torsås Bidalite (4G0a 4645) på jord från Kalmar 1983 (ThK).
På västkusten har arten expanderat starkt (E. Blomgren 2000) och är möjligen nyspridd. I öster är inte någon sådan tendens märkbar. Tvärtom var den småländska utbredningen känd i sina huvuddrag redan i början av 1900-talet; det stora antalet nya lokaler i söder beror nog mest på att denna del av landskapet förut varit dåligt undersökt.
Funnen i 61 rutor; tidigare uppgifter från 11 rutor. Endast vid kusten; vanlig norrut till Kalmar Ryssby, i övrigt ganska sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Först samlad vid Västervik Västervik Grantorpet 1865 (C. M. Nymans herbarium i S); bestämning Svante Murbeck, som också publicerade arten från Småland (Murbeck 1899b, under namnet S. pallida). Samlad i Västervik även av Carl Pleijel 1902 och 1904 (belägg i GB och S).
Lokaler
Lokaler utanför Kalmar och Torsås. Mönsterås Mönsterås Båtsmansgatan 1 (5G4h 2736), gräsmatta, 2000 (SwJ, belägg i OHN, !ThK); Dämmans f.d. fyr (5H5a 0937) 1988 (ÅR); Kråkerum 1925 (B. Hedvall i LD) = Verkö nära stranden ca 1 km V Nydala (B. Hedvall enligt Sterner 1933); Oknö hamn (5G3i 4843), strandvall, 1987 (ÅR, belägg i LD). Ålem Korpemåla (5G1h 3637), gräsmatta, 1989 (ÅR, belägg i LD, !JC). Nybro Madesjö Södra Bondetorp 150 m SSO det västra huset (4G7b 2713), tillfällig i kulturvall på något fuktig, sandig mark, 1 ex 1989 (ThK, belägg i LD). Oskarshamn Misterhult Vinö by (6H5a 1620), gräsmark, 1995 (RK, belägg i OHN, !ThK); Örö by (6H6b 2923), gräsmark, 1993 (RK, belägg i OHN, !ThK). Oskarshamn flera belägg 1908–21 (O. Köhler i GB LD S och UPS, G. Linderoth i OHN); enligt Köhler (ms 1917) var lokalen belägen vid epidemisjukhuset [nu ungdomsgården vid Länsmansgatan]; Badholmen (5G9h 4042), gräsmatta, 1996 (ÅR); Gunnarsö (5G9i 2615), gräsmatta, 1984 (ÅR, belägg i LD, !JC); Havslätt (6G0i 0603), torräng, 1984 (ÅR, belägg i LD, !JC); Humlekärrshultsvägen 10 (5G9h 4944), gräsmatta, 1982–83 (ÅR, belägg i LD och OHN, !ThK); Karlsborgsvägen (5G9i 2201), gräsmatta, 1996 (ÅR); Södra Fallebo lekplats (6G0h 0347), gräsmatta, 2000 (ÅR, belägg i OHN); 50 m O Tingshuset (5G9h 3638), gräsmatta, 1995 (ÅR); Åsaskolan (5G9h 3344), gräsmatta med fläckar där vegetationen torkat bort, 1983 (ÅR, belägg hos JC). Valdemarsvik Tryserum Kattedal vid bryggorna (7H9a 1505), sandmark under träd, 1993 (StK, belägg hos finnaren, !ThK). Västervik Gamleby 1906, 1908 (båda C. Pleijel i LD). Hjorted Ängös sydudde (6G7i 0440), strandäng, 1993 (RK, !ÅR). Lofta Grånsten 200 m NV ladugården (7G4i 3311), under tall i betad torräng, 1990 (BD, belägg i Vvik, !ThK); Lofta 100 m O Lofta skola (7G4h 3542), stig genom betad backe, 1985 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Loftahammar Hasselö Sand (7H2b 2201), kaj, 2001 (RK); Äskeskär (7H1b 0-2-) 1993 (RK, belägg i OHN, !ThK). Törnsfall 400 m OSO Stensnäs (7G2i 1418), upptrampad mark under stor tall i betesbacke, 1988 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Västervik Grantorpet se primäruppgifter; Gränsö 500 m NO slottet (7H0a 4726), sandig brackvattensstrand, 1984 (BD, belägg i Vvik, !ThK). Västra Ed Blidstena 1867 (A. P. Gustafsson i LD på ark med våtarv S. media, bestämning ThK 19). Västrum Blankaholm 300 m SSV och 500 m VNV idrottsplatsen (6G6i 4926, 6G7i 0222) 1997 (RK); Flatholmns by (6H7a 3322) 1993 (RK, !ÅR); Idösund (6H9b 3818) 2000 (RK)..
Osäkra uppgifter. Markaryd Traryd Strömsnäsbruk 1936 (Andersen ms 1936); ej acceptabelt utan belägg. Älmhult Stenbrohult Råshult 1936 (Andersen ms 1936); angiven med frågetecken och ej troligt.
Osäkra uppgifter. Markaryd Traryd Strömsnäsbruk 1936 (Andersen ms 1936); ej acceptabelt utan belägg. Älmhult Stenbrohult Råshult 1936 (Andersen ms 1936); angiven med frågetecken och ej troligt.
