Dårrepe var förr spridd som ogräs, framför allt i vårsäd, i södra delen av landet, men numera är den försvunnen. Den är känd från alla delar av Småland. Enligt Scheutz (1857, 1864) skulle den vara vanlig i västra delen men i övrigt sällsynt, men i själva verket tycks det ha varit tvärtom. Arten var exempelvis allmän i åkrarna i Vista härad (Visingsö och öster om Vättern; Allvin 1859) och angavs av Goldkuhl & Westerlund (1831) som mer eller mindre allmän i ´Smålands högtrakter´ (höglandet från Vetlanda mot öster och sydöst); i Vimmerby Rumskulla var den enligt Haak (1965) allmän i vårsäd på 1920-talet. I väster, däremot, hade E. Fries och Forsander bara en lokal vardera i Femsjö respektive Hagshult (se primäruppgifter), medan släktingen linrepe L. remotum var vanlig; på 1920-talet fann Hård fortfarande linrepe på flera ställen i västra Småland, men dårrepe bara på en plats (se lokalförteckningen). – Arten rapporterades och samlades i genomsnitt en gång varje år från 1850-talet till och med 1880-talet, men under 1890-talet till 1910-talet bara hälften så ofta, vilket troligen speglar en tillbakagång. Under 1920-talet rapporterades den nio gånger, varav fem gånger från skräpmark eller hamnar, ett förekomstsätt som bara noterats en gång tidigare (Kalmar Kalmar utfyllnad vid järnvägen 1887, H. Simmons i UPS). De tre sista fynden gjordes i Västervik Västervik 1935, Kalmar Kalmar 1942–43 och Alvesta Skatelöv 1945 (för detaljer se lokalförteckningen).
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 56 rutor. – Gammal kulturföljeslagare, bofast men nu försvunnen.
Lokaler
Socknar med fynd (lokaler 1900 och senare anges).
Alvesta Moheda. Skatelöv senast Vrankunge 1945 (C. V. Vranke enligt C. Mossberg ms). Vislanda Skörda 1918 (J. Strandmark i Strandmk). Eksjö Ingatorp. Emmaboda Långasjö tillfällig i vårsäd (Elgqvist ms 1912). Gislaved Burseryd. Södra Hestra. Hylte Femsjö. Jönköping Bottnaryd prästgård 1922 (P. Söderlund i S). Gränna senast Mällby 1920-talet (Lundequist 1929). Jönköping senast 1904 (A. J. Snell i OHN). Rogberga. Visingsö. Kalmar Halltorp. Kalmar senast Fredriksskans 1923 (N. Blomgren i LD, O. Köhler i S), hamnen 1925 (J. A. Nannfeldt i UPS), Skälby 1942–43 (Sundin enligt Sterner ms 1). Nässjö Barkeryd. Nässjö Elektricitetsverket, utfyllnad, 1922 (G. Haglund i S). Oskarshamn Döderhult Äshult (L. Cederqvist enligt Sterner 1933). Misterhult. Oskarshamn 1907 (O. Köhler i S); Kikebo (Köhler ms 1917). Sävsjö Sävsjö. Vrigstad. Tingsryd Södra Sandsjö 1903 (F. Hård i LD och S). Torsås Gullabo. Söderåkra. Tranås Adelöv. Säby. Uppvidinge Lenhovda 1900 (F. Hagström i GB). Vaggeryd Hagshult. Svenarum. Vetlanda Lemnhult. Vimmerby Rumskulla Isfall ca 1920 (Haak 1965). Södra Vi. Vimmerby. Värnamo Fryele. Kärda. Värnamo Vellersten, bland vårvete, 1919 (F. Hård i GB), bland rovor, 1926 (F. Hård i GB). Västervik Hallingeberg. Hjorted. Odensvi. Törnsfall. Västervik senast Bangatan 1935 (Almquist ms 1975). Västrum. Växjö Bergunda Räppe station 1924 (P. Hyltén enligt Trolander 1928), avstjälpningsplats, 1926 (B. Svensson i BSvens). Drev. Dädesjö. Hemmesjö. Växjö. Öja.
Osäkra uppgifter.
Aneby Lommaryd Nobynäs sent 1700-tal (S. Törner enligt Ljungh ms); uppgiften kan gälla linrepe L. remotum. Växjö Östra Torsås Askeberga, åkerren, 1957 (J. Johannesson i OHN); sannolikt utsådd på platsen av samlaren.
