Majsmörblommor växer oftast på frisk, mullrik jord i gles lövskog och ängsmark men också i lövsumpskog och alkärr och någon gång till och med på torra moränbackar. De påträffas ofta i kulturpräglad vegetation, t.ex. i betesmarker och dikeskanter, på åkerrenar, vid stenrösen och i liknande miljöer. De är något näringskrävande; i väster, där de är ovanliga, brukar de bara finnas i särskilt gynnsamma miljöer.
Till skillnad från andra apomiktiska grupper, exempelvis daggkåpor Alchemilla och björnbär Rubus, är majsmörblommorna mycket ofullständigt genomarbetade. I Norden har vi 605 accepterade småarter (Ericsson i Flora Nordica 2), men eftersom småarterna ofta har liten areal och väldiga områden är outforskade är det verkliga antalet betydligt större. Södermanland, det enda landskap i Sverige där majsmörblommorna är någorlunda väl kända, har 240 småarter, av vilka de flesta (164 st) bara är kända därifrån. Från Småland är blott 22 småarter kända, och ingen av dem är uteslutande känd från landskapet. Man kan alltså gissa att endast en ringa del av alla småarter som verkligen finns i Småland ännu är funna och att flera är okända för vetenskapen. Kännedomen om de småländska majsmörblommorna är med andra ord i sin linda.
Nedan förtecknas de 22 hittills kända småländska småarterna. För var och en anges i vilket verk den först publicerades från Småland samt eventuella andra verk där ytterligare lokaler redovisas. Därutöver kan det finnas opublicerade lokaler, men vi har inte kompetens att avgöra bestämningarnas trovärdighet. Hänvisning till var arten karakteriseras (i regel med bild) kan man finna i en checklista av S. Ericsson i Flora Nordica 2 (Jonsell 2001).
Ranunculus acrifolius – Först publicerad av Julin & Nannfeldt (1967) under namnet R. auricomus ssp. acrifolius baserat på en insamling från Eksjö Höreda Smedstorp, lövkärr, 1945 (G. Haglund i S och UPS, i S bestämning J. A. Nannfeldt 1964).
Ranunculus agynophorus – Först publicerad av Julin (1965b) under namnet R. auricomus ssp. agynophorus från Hylte Femsjö vid poststationen, gräsmark vid landsvägsallén, 1950 (G. Haglund i S, bestämning E. Julin 1974). – Julin (1980) hade ytterligare 10 ej specificerade lokaler. Några av dessa är sannolikt: Jönköping Hakarp 500 m NV Fråsynen [Bäckadal], betesmark, 1967 (E. Julin i LD, bestämning E. Julin 1971). Lekeryd Uddebosjöns nordända, backkärr, 1967 (E. Julin i LD, bestämning E. Julin 1968). Öggestorp 300 m O kyrkan, igenväxande betesmark, 1967 (E. Julin i LD, bestämning E. Julin 1974); Lönnängen, betesvall, 1967 (B. Ström i LD, bestämning E. Julin 1968); Rommelsjö 200 m S om bron över järnvägen, järnvägsbank, 1967 (B. Ström i LD, bestämning E. Julin 1968); Rommelsjö, bland vitmossa i backkärr, 1967 (E. Julin i LD, bestämning E. Julin 1971).
Ranunculus amplisinus – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. amplisinus från tre icke namngivna lokaler (enligt kartan i trakten av Jönköping Gränna och Eksjö Eksjö). En av dessa publicerades senare av Ericsson (1992b) som R. basiotrichus: Eksjö Eksjö, gräsmark i trädgård, 1968 (T. Sundin i UME, bestämning E. Julin); tillrättaläggande hos Ericsson (1995).
Ranunculus ancorifolius – Först publicerad av Ericsson (1996) baserat på en insamling från Jönköping Lekeryd backkärr vid Uddebosjöns nordände, 1967 (E. Julin i H LD UME och UPS, i LD bestämning E. Julin 1971).
Ranunculus aurosulus – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. aurosulus som en kartprick, troligen baserat på följande belägg: Kalmar Kalmar Svaneberg, parken, 1964 (E. Julin i LD och S, bestämning E. Julin 1966).
Ranunculus caespitans – Först publicerad av Ericsson (1996) baserat på en insamling från Jönköping Gränna 1968 (T. Sundin i UPS, bestämning E. Julin).
Ranunculus curvicaulis – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. curvicaulis som en kartprick, troligen baserad på följande belägg: Jönköping Huskvarna 1 km N Vissmålen, ekbacke, 1967 (E. Julin i S, bestämning E. Julin).
Ranunculus erectus – Först publicerad av Julin (1978) under namnet R. auricomus ssp. erectus från 12 icke namngivna lokaler i trakten av Jönköping; växten anges vara vanlig där. En av lokalerna är sannolikt Jönköping Ölmstad Brötjemarks motell, hagbacke, 1968 (C.-F. Lundevall i S, bestämning E. Julin 1968).
Ranunculus fissifolius – Först publicerad av Julin & Nannfeldt (1967) baserat på en insamling från Kalmar Kalmar Teatervallen 1965 (E. Julin i LD och S, bestämning E. Julin).
Ranunculus glechomoides – Först publicerad av Ericsson (1996) baserat på en insamling från Jönköping Visingsö Kungsgården 1920 (G. Schotte i LD under namnet R. cassubicus, ombestämning S. Ericsson).
Ranunculus inconspectus – Först publicerad av Julin (1977) under namnet R. auricomus ssp. inconspectus som en kartprick, sannolikt baserad på följande belägg: Högsby Fagerhult kyrkbyn, kärr, 1968 (T. Sundin i LD och S, bestämning E. Julin 1974).
Ranunculus inextricabilis – Först publicerad av Ericsson (1996) baserat på två insamlingar: Jönköping Lekeryd Kviarp, vägkant vid gård, 1981 (E. Julin i C GB H LD S UME och UPS, i LD bestämning E. Julin 1981). Öggestorp Ulvsnäs, björk-aspskog vid norra allén mot Ulvsnäs, 1981 (E. Julin i H UME och UPS).
Ranunculus lacer – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. lacer som en kartprick, sannolikt baserad på följande belägg: Kalmar Ryssby Nöbble 1979 (B. Pettersson i LD, bestämning E. Julin 1979).
Ranunculus latifrons – Först publicerad av Ericsson (1996) baserat på en insamling från Vimmerby Djursdala vid kyrkan 1962 (E. Julin i LD UME och UPS, bestämning i LD E. Julin).
Ranunculus linkolae – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. linkolae som en kartprick. Den är sannolikt baserad på följande belägg: Vetlanda Myresjö SO om Torp, aspdunge, 1945 (G. Haglund i LD och S, i S bestämnng E. Julin 1964).
Ranunculus marklundii – Först publicerad av Julin (1965b) under namnet R. auricomus ssp. marklundii från tre lokaler: Vimmerby Södra Vi Ålhult, park, 1962 (E. Julin). Vimmerby prästgård, alkärr, 1962 (E. Julin). Växjö Ör lövskog 1 km N Örsholm, 1955 (B. Saarsoo i H). Belägg från de båda första platserna, bekräftade av G. Marklund, finns i LD och S.
Julin (1980) hade ytterligare 7 lokaler som dock ej specificerades (enligt karta i trakten av Eksjö, Nässjö, Växjö Växjö och i nodost). Några av dessa är sannolikt: Aneby Lommaryd Bäckaskog 1969 (R. Carlsson i LD och S, bestämning E. Julin 1971). Västervik Överum Överums bruk, lundbacke V om järnvägsstationen, 1966 (E. Almquist i S, bstämning E. Julin 1967). Åtvidaberg Gärdserum Stora Löpgöl, Lugnet, planterad bokdunge, 1968 (E. Julin i S, bestämning E. Julin).
Ranunculus megalodon – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. megalodon som en kartprick, sannolikt baserad på följande belägg: Vimmerby Södra Vi Brännebo kraftverk 1962 (E. Julin i LD och S, bestämning E. Julin 1974).
Ranunculus obscurans – Först publicerad av Julin (1977) under namnet R. auricomus ssp. obscurans som en kartprick, sannolikt baserat på följande belägg: Åtvidaberg Gärdserum Stora Löpgöl, beteshage, 1968 (E. Julin i LD och S, bestämning E. Julin).
Ranunculus obtusulus – Först publicerad av Julin & Nannfeldt (1967) under namnet R. auricomus ssp. obtusulus från 40 specificerade lokaler. Julin (1980) hade ytterligare 16 lokaler som dock ej angavs (kartan visar tämligen jämn förekomst över hela landskapet). Kanske den mest vittspridda nordiska småarten och i alla händelser den vanligaste i Småland.
Ranunculus pullus – Först publicerad av Julin (1980) under namnet R. auricomus ssp. pullus, sannolikt baserad på följande belägg: Nässjö Nässjö Hanskeryd, sumpmark, 1909 (A. Hülphers i S, bestämning E. Julin 1974).
Ranunculus rectiangulus – Först publicerad av Julin (1978) under namnet R. auricomus ssp. rectiangulus som två kartprickar, den ena i trakten av Huskvarna Huskvarna, den andra troligen baserad på följande belägg: Vimmerby Södra Vi Ålhult, parken, 1962 (E. Julin i LD och S, bestämning E. Julin 1974).
Ranunculus reniger – Först publicerad av Ericsson (1992b) baserat på en insamling från Kalmar Kalmar Esso motorhotell, 1974 (E. Evers i GB och UME, bestämning E. Julin). Ett duplikat, bestämt av Julin, finns även i LD.
Första fynd
Variation
Utbredning
Funna i 1237 rutor; tidigare uppgifter från 214 rutor. Vanlig eller mycket vanlig i större delen av landskapet, i väster och sydväst ganska sällsynt. Enligt Sterner (1933) är majsmörblomma ovanlig även i mellersta Kalmar läns skärgård. – Ursprunglig.