O. repens
Puktörne finns spontant i större delen av Europa, och växten är nog ursprunglig eller en gammal kulturföljeslagare åtminstone i Skåne och Halland samt på Öland och Gotland. Längre norrut är den i varje fall i huvudsak kulturspridd i sen tid och ofta obeständig. Den växer på torr, solöppen, grusig och sandig mark och gynnas om övrig vegetation är gles.
I Småland finns nästan samtliga tidigare lokaler för puktörne vid eller i anslutning till hamnplatser. I några fall är det klart att växten kommit in med barlast, och detta kan mycket väl vara det enda dåtida introduktionssättet (en viss sekundärspridning kan ha skett). Idag är puktörnet en trafikplanta med förekomster på vägkanter och banvallar samt i hamnar. I Västervik Hjorted och Oskarshamn Misterhult lever den kvar från barlasttiden; på den senare lokalen har den funnits i minst 53 år. Dessa lokaler bör betraktas som kulturminnen.
Första fynd
Puktörne togs i Småland för första gången 1816, dels i Kalmar Kalmar ´på yttre Wedgården´, där den var riklig (von Platen ms 1816), dels i Västervik Västervik ´i Westerwiks Södra Allmäning, bredvid hafvet´ (Möllstedt ms 1817). Båda författarna kallade den O. spinosa, men eftersom allt senare i Kalmar hamn och i Västervik samlat material med det namnet har varit puktörne förs även dessa uppgifter hit. Det första daterade belägget kommer från Västervik Grantorpet 1837 (J. P. Arrhenius i UPS, !A. Murmann Hansen 1991); publicering skedde först hos Westerlund (1852a, b).
Utbredning
Funnen i 16 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Mycket sällsynt. De aktuella lokalerna är slumpvis fördelade och formar ingen utbredning. – Troligen helt och hållet inkommen; bofast åtminstone på de två ovannämnda lokalerna.
Lokaler
Alvesta Hjortsberga 325 m SSO Brändekvarn (5E2d 0631), lastplats på stationsområde, 1980 (BtH). Emmaboda Emmaboda 300 m V Emmaboda station (4F5g 3031), bangård, 1982 (ThK).
Hultsfred Målilla 50 m O Målilla sjukhem (6F2j 2934), 1980 (GB, belägg hos finnaren).
Högsby Långemåla Långemåla vägskäl (5G5e 3328), torr vägkant, 1989 (JC).
Jönköping Gränna 125 m N Kullen (7E7e 3430), vägren, 1985 (EvG). Jönköping ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm).
Kalmar Förlösa Sjöängen 500 m NNO f.d. damm (4G7g 4-0-), avfallsplats, 1996 (SD, belägg i OHN). Kalmar Badhuset (Westerlund 1852b under namnet O. arvensis); Barlastholmen 1878 (K. J. Lönnroth i UPS, !A. Murmann Hansen 1991), 1883 (O. Sellgren i OHN), ca 1905 (R. Sterner enligt Sterner ms 2 under namnet O. repens), 1918 (G. Degelius i GB), 1924–26 (Snell 1929 under namnet O. repens); Barlastplatsen 1818 (J. Forsander ms 1812–20 under namnet O. spinosa); Höganäs (Sjöstrand ms 1831 under namnet O. spinosa); SO-änden av Kapten Karlsons väg (4G7g 0523), grusmark, 2000 (MtS); Skansen ett stycke utom gamla staden 1829 (Arenius ms 1829 under namnet O. spinosa); Stensö (Sjöstrand ms 1831 under namnet O. spinosa), 1907 (A. Johansson i OHN); utmed vägen åt Stensö ej sparsamt (Westerlund ms 1852 under namnet O. arvensis); Timmerholmen 1876 (C. G. Westerlund i S); Tjärhovet 1916 (G. Linderoth i OHN, !ThK 2001), 1918 (H. Bruun i UME); Trångsundsvägens O-sida strax N södra infarten till f.d. Volvo (4G6g 4312) 2002 (TsB); Vallarna 1866 (F. Svanlund i LD, !Ö. Nilsson 1974); yttre vedgården 1816 (von Platen ms 1816 under namnet O. spinosa) troligen = på en vedgård vid Storbron (Sjöstrand ms 1831 under namnet O. spinosa); Ängöledens V kant 30 m N Gröndalsvägen (4G6g 3639, vägkant, 2001 (P. Stjernfeldt), 2003 (TsB). Kläckeberga Lindsdal 1000 m V Vesslö (4G7g 4404), vägkant och skolgård, rikligt, 1987 (SD, belägg i OHN). Åby Björnö 1911 (H. Bruun i UME, !ThK 1994).
Markaryd Markaryd 300 m ONO Getesjöns östspets (4D2d 1905), skogsväg, 1978 (TH).
Mönsterås Mönsterås Gryssholmen, äng, 1927 (Ö. Thornér i OHN); Mönsterås bruk, hamnen (5G6j 0306), 1990 (ÅR, belägg i LD), 2000 (ÅR, belägg i LD och OHN).
Nässjö Norra Solberga Solberga station (7E0h 1821), trottoarkant, 1989 (MT). Nässjö 150 m O SJ vagnverkstad (6E8g 3227), bangård, grus, 1984 (IB TsK, belägg i OHN och S, !PL).
Oskarshamn Misterhult Äspö (E. Stensiö enligt Sterner 1933; antagligen med barlastsand enligt Sjögren 1947) = (6G2j 0803), f.d. barlastplats, 1986 (ÅR, belägg i LD, !A. Murmann Hansen). Oskarshamn Döderhultsvik 1854 (Lund ms 1854 under namnet O. spinosa); Grimskallen (5G9i 4004), hamnutfyllnad, 2002 (ÅR, belägg i OHN), 2004 (ÅR, belägg i OHN, bestämning ThK; (gamla) kyrkogården 1904 (O. Köhler i S), 1908 (G. Linderoth i OHN).
Torsås Söderåkra Djursvik vid hamnplatsen, skräpmark, 1939 (R. Sterner enligt Sterner ms 1 under namnet O. repens); 300 m NNO till NO Söderåkra f.d. station (4G1d 3310), gammal banvall, 1983 (ThK GW).
Västervik Dalhem (nu försvunnet ark i UPS enligt Hård ms, markerad som aktuell i Hård 1924; från 1900-talets början?). Hjorted Blankaholm 1920 (J. A. Z. Brundin i UPS, !A. Murmann Hansen 1991; enligt Sterner ms Blankaholms såg) = på fastlandet mittför Blanka holme (6G6i 4125) 2004 (RK); Solstadström, kaj (6G6i 4326), gammal barlastplats, 1985 (ÅR, belägg i LD, !A. Murmann Hansen). Västervik Grantorpet, uppgifter och belägg från 1828, då blott 3 ex (A. F. Lagerberg ms 1829 under namnet O. arvensis), till 1861 (K. Vistrand i S), ej återfunnen av C. E. Gustafsson (ms 1923); Lucernahamnen (7H0a 1103), på f.d. kalkhög från Gotland, 2001 (RK, belägg i OHN); Stegeholm ca 1890 (A. A. W. Lund enligt Gustafsson ms 1923; ej återfunnen av denne); Södra Allmänningen från 1816 (Möllstedt ms 1817 under namnet O. spinosa) till 1912 (S. J. Svensson i OHN), 1818 ´vid en stor sten vid hafsstranden, endast en buske´ (Wiede ms 1818), men 1828 ´så ymnigt att hela marken är skyld ett långt stycke bortåt´ (Lagerberg ms 1829); O om staden 1902 (H. Häger i S); S om staden (Lundin 1933 under namnet O. repens).
Växjö Växjö 1913 (A. Rothstein i Emdal), 1917 (A. S. Trolander i LD, !PL). Östra Torsås Sunnansjö 1913 (N. Almgren i OHN).
Ej accepterade uppgifter.
Jönköping Visingsö Erstad (7E8d 1106), vägkant, 2005 (MtS); möjligen stallört, som är känd från området? Kalmar. Uppgiften Kalmar sparsam på åkrar omkring staden (Westerlund 1852b under namnet Ononis arvensis) kan ifrågasättas. Att puktörnet skulle ha vuxit i åkrar omkring Kalmar har inget stöd i tidigare eller senare observationer. Ryssby (Möllerberg enligt Hård ms): källan till uppgiften är okänd, vilket gör den svår att utvärdera; bland annat är bestämningen inte självklar.