silvermålla
Atriplex rosea
Silvermålla förekommer från södra och mellersta Europa österut till Tibet. Som spontan når den södra Östersjökusten, och dess långvariga förekomster vid Kalmar Kalmar och på Öland skulle alltså kunna ingå i artens naturliga (men kulturbetingade) areal. Enligt Sjöstrand (1863) växte den ´vid byar och vägar etc.´.
Utvecklingen vid Kalmar kan belysas med några citat i tidsföljd: ´Kalm. barlastpl.´ (Forsander ms 1820). – ´På hafsstr. vid Gamla Warfvet, och vid gärdesgårdar utom staden a.´ (Sjöstrand ms 1831). – ´Flerest. ss. Tjärhofvet, Tullen, gamla Varfvet m. fl. st. Utgår årligen mer och mer´ (Westerlund 1852b). – ´Fordom på många ställen omkring Calmar ymnigt. Lärer nu förekomma blott vid Johannislund´ (Sjöstrand 1863).
Från Kalmar Förlösa finns en enda autentisk uppgift: ´Förlösa kyrkoby, ej sparsamt i diken och vid vägkanterna (E. Brunstedt enligt Westerlund 1853)´.
Uppgifterna ovan kan tolkas som att arten kom in under tidigt 1800-tal, troligen med sjöfarten, temporärt vann fotfäste men i längden inte kunde växa kvar på så nordliga lokaler. Den höll dock stånd i ett 40-tal år och får därför betraktas som bofast.
Utvecklingen vid Kalmar kan belysas med några citat i tidsföljd: ´Kalm. barlastpl.´ (Forsander ms 1820). – ´På hafsstr. vid Gamla Warfvet, och vid gärdesgårdar utom staden a.´ (Sjöstrand ms 1831). – ´Flerest. ss. Tjärhofvet, Tullen, gamla Varfvet m. fl. st. Utgår årligen mer och mer´ (Westerlund 1852b). – ´Fordom på många ställen omkring Calmar ymnigt. Lärer nu förekomma blott vid Johannislund´ (Sjöstrand 1863).
Från Kalmar Förlösa finns en enda autentisk uppgift: ´Förlösa kyrkoby, ej sparsamt i diken och vid vägkanterna (E. Brunstedt enligt Westerlund 1853)´.
Uppgifterna ovan kan tolkas som att arten kom in under tidigt 1800-tal, troligen med sjöfarten, temporärt vann fotfäste men i längden inte kunde växa kvar på så nordliga lokaler. Den höll dock stånd i ett 40-tal år och får därför betraktas som bofast.
Första fynd
Först noterad 1818 under namnet A. laciniata av Forsander (ms 1812–20) från Kalmar Kalmar. Platsen var ´en holme mellan Barlastplatsen och Slottet´. Först publicerad från ´Calmariae´ av Wahlenberg (1833) under samma namn. – Endast sex belägg är kända (GB LD S och UPS), alla från 1800-talet och från Kalmar; endast två har årtal och närmare lokal: ´Calmar vid Hvarfvet nog ymnigt´ 1827 (M. G. Sjöstrand i UPS under namnet A. laciniata) och Calmar, Tjärhofvet 1850 (S. Fröholm i GB, !M. Gustafsson 1998).
Lokaler
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 2 rutor (se ovan). – Inkommen, bofast men utgången redan före 1900.
Osäkra uppgifter. Västervik Gamleby, havsstrand, 1828 (Ringstrand ms 1829). Västervik Gränsö, på den yttersta udden, 1828 (Lagerberg ms 1829) – Båda uppgifterna gavs under namnet A. laciniata, som vid denna tid användes för silvermålla. Men troligen grundades uppgifterna på någon spontan havsstrandsart, t.ex. flikmålla A. calotheca eller rentav flikiga former av den vanliga spjutmållan A. prostrata.
Osäkra uppgifter. Västervik Gamleby, havsstrand, 1828 (Ringstrand ms 1829). Västervik Gränsö, på den yttersta udden, 1828 (Lagerberg ms 1829) – Båda uppgifterna gavs under namnet A. laciniata, som vid denna tid användes för silvermålla. Men troligen grundades uppgifterna på någon spontan havsstrandsart, t.ex. flikmålla A. calotheca eller rentav flikiga former av den vanliga spjutmållan A. prostrata.