åkervinda
Convolvulus arvensis
Åkervinda är värmekrävande och trivs på torr, solöppen mark, helst på lera, sand eller grus. Arten ses numera framför allt på vägkanter, banområden och gårdsplaner samt i grustag, på utfyllnader och skräpmark. Den växer även som ogräs i rabatter och gräsmattor och är där svår att utrota på grund av sitt vittförgrenade rotsystem. Däremot är den numera ganska ovanlig som åkerogräs; förr orsakade den ofta liggsäd och var därför illa sedd.
Funnen i 528 rutor; tidigare uppgifter från 167 rutor. Vanlig eller ganska vanlig i östra Småland, mot väster allt sällsyntare. – Gammal kulturföljeslagare.
Funnen i 528 rutor; tidigare uppgifter från 167 rutor. Vanlig eller ganska vanlig i östra Småland, mot väster allt sällsyntare. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Tidigast känd från trakten av Jönköping, där den växte ´mycket bland kornet´ (Wåhlin 1769).
Bygdenamn och bruk
snärja (Hallaryd), snärjbinda (Tofteryd), snarvinda (Ås); blomman för dagen (Hallaryd, Högsby), menniskolif (på grund av blommans förgänglighet?). Det sist nämnda hos E. Fries (ms 1810), övriga från Vide 1966.
Variation
Såväl bladform som blomfärg varierar något. Påfallande smalbladig åkervinda är rapporterad från Kalmar Ljungby Trekanten station, häck, 1940-talet (Nyström ms). Från Oskarshamn Oskarshamn har en form med purpurröd ring nära kronans botten insamlats 1909 (G. Linderoth i OHN).
Lokaler
De västligaste lokalerna. Gislaved Norra Hestra 400 m O Galtåsen (6D3d 4215), åkermark, 1987 (LEP). Hylte Femsjö Södra Bökeberg, ett ex på en stenhäll i blom 1919; Älmås, sparsam och steril i en linåker (båda Hård enligt Hård ms 1924). Färgaryd Hyltebruks station (5C4i 1938), skräpmark, 1997 (S. Maslo). Långaryd 250 m O Vägaholm (5C5j 2329), grustag, 1990 (TmN). Ljungby Angelstad 1450 m V Tittebacken (5D1f 3811), avbaningsmassor intill båthamn, 1980-talet (IC). Odensjö 200 m NV kyrkan (5D1d 1013), trädgårdsland, fåtalig, 1983 (NN). Markaryd Markaryd Markaryds station (4D2c 1136), trädgårdsland, 1981 (TH). Traryd Tärnhult 200 m ONO triangelpunkten (4D4f 4912), torrbacke, ca 1990 (BM). Älmhult Göteryd Lingsgården (4D5f 2116) ladugårdsbacke, 1983 (BM). Hallaryd Stenshult, sydligaste gården (4D1e 4820), åker, åkerkanter, 1987 (TH).
