Strimklöver är i Sverige en sydlig art som finns på många platser i södra Skåne och östra Blekinge samt på Öland och Gotland. Den växer på torr, hedartad betesmark med rikliga markblottor. Arten verkar inte vara kalkfordrande, men däremot gynnas den av riklig nederbörd under våren och försommaren. Under lämpliga år kan den uppträda i mängd på platser där den andra år inte går att finna.
Lokalerna vid kusten i södra och mellersta Kalmar län (Mönsterås Mönsterås, Torsås Söderåkra, sannolikt också Kalmar Kalmar och Ljungby) ansluter till det ovan skisserade utbredningsområdet, och det är troligt att växten sedan gammalt förekommer i detta område, även om de första konkreta uppgifterna inte kom förrän under 1900-talet. Att växten uppträder periodiskt utgör säkert en del av förklaringen till bristen på tidiga uppgifter liksom till bristen på återfynd.
På andra platser är växten däremot inkommen i sen tid med utsäde, vallfrö eller liknande. Det gäller lokalerna i Alvesta Skatelöv, Lessebo Lessebo, Västervik Gamleby och sannolikt Västervik och Västrum.
Strimklöver är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.
Första fynd
Först uppgiven från Smålandsdelen av Kalmar län av E. Fries (1835): ´In arvis ... ad Blekingiam (per quam haud rarum usque ad Calmariensiem provinciam et Ölandiam ...´ [i åkrar ... till Blekinge (alls ej sällsynt ända till Kalmar län och Öland)]. Belägg saknas. Denna vaga uppgift citerades, vanligen som ´södra delen av Kalmar län´ i en mängd floror under 1800-talet. Westerlund (1852b s. 60) uppgav den från trakten av Kalmar Hossmo eller Ljungby, men hans uppgifter är inte alltid tillförlitliga. Det första belägget insamlades 1894 i Kalmar Kalmar (G. Ageberg i S).
Utbredning
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. – Gammal kulturföljeslagare (i södra och mellersta Kalmar län); i övrigt tillfälligt inkommen.
Lokaler
Alvesta Skatelöv Grimslöv 1921 (Vranke & Strandmark ms 1921).
Kalmar Kalmar se primäruppgifter; Falkenberg; Kalmarsundsparken, Svinö; vid järnvägsviadukten i en träda; alla fyra 1940-talet (Nyström ms). Ljungby (och/eller Hossmo, se primäruppgifter).
Lessebo Lessebo, banvall, 1923 (Kjellmark ms 1926).
Mönsterås Mönsterås Ödängla, Marksehorvan (5G4j 4408), betesmark, rik förekomst 1995 (SwJ; belägg samlat av ÅR i LD och OHN), 1999 (ÅR, belägg i OHN), 2001, 2002, 2004 och 2005 (allt SwJ).
Torsås Söderåkra Bergkvara, Ekbacken, 1937 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Lakebäck, vid vägen; prästgården, sparsamt; båda troligen 1910-talet (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924); Ragnabo Saltskär, 1940-talet (Nyström ms); Övraby, troligen 1910-talet (T. Wolf enligt Hård ms 1924).
Västervik Gamleby 1907, 1909 (P. Tham i S resp. LD); prästgården, troligen inkommen med utsäde, 1907 (C. Pleijel i S); Åby, torräng, 1950 (N. Holmberg i Vvik, !ThK 2005). Västervik 1900 (B. Hellberg i LD S och UPS). Västrum Idö gamla lotsgård (6H9b 3719), i gammal husgrund på grusmark, ca 2 m2 2005 (RK, belägg i OHN).