rova/rybs/åkerkål
Brassica rapa
Ett olöst problem är identiteten av de former, som Sterner (1933) redovisade från öar i mellersta Kalmar läns skärgård. De växte i regel på sandiga eller grusiga strandbackar och på tångvallar. År 1929 var alla plantor utom en i rosettstadiet; den enda blommande plantan uppträdde som ettårig. Nästa år fanns nästan bara blommande plantor, endast mycket få i rosettstadiet. Sterner fann det troligast att växten var nykommen till lokalerna. Kanske hade plantorna sitt ursprung i oljeväxtfrö som spillts vid hanteringen i hamnarna.
Första fynd
Se åkerkål B. rapa ssp. campestris.
Variation
Arten Brassica rapa representeras av tre underarter i Sverige och Småland. Två av underarterna är ettåriga (höst- eller vårgroende); av dessa är åkerkål ssp. campestris en vildform, som är vanlig som åkerogräs i vårt landskap, medan rybs ssp. oleifera är en odlad oljeväxt med tjockare skidor och större frön än åkerkål. Den tredje underarten, rova ssp. rapa, är tvåårig och odlas för sin tjocka, ätliga rot. Det är ofta besvärligt att skilja mellan åkerkål och rybs. I stora delar av Småland odlas inte oljeväxter, och där kan man nog utgå från att den B. rapa som växer som ogräs i åkrarna är ssp. campestris. I kusttrakterna däremot, där rybs odlas, kan en del uppgifter om rybs och åkerkål vara oriktiga.
Lokaler
Strandformen har angivits från följande öar: Kalmar Ljungby Bottorps Röskär, 10 ex, alla i frukt, 1938 (Sterner ms 2). Ryssby Viborg, sparsamt (Sterner 1933). Mönsterås Mönsterås Bockeskär S om Oknö Törnskär, södra delen, ymnig på stranden, 1929 (Sterner 1933, belägg i S under namnet B. napus); Lilla Svartören vid Oknö, ymnig på stranden, 1929, 1931 (Sterner 1933, belägg från 1929 i S under namnet B. napus, från 1931 i LD och S under namnet B. campestris var. biennis); Stora Röskär (Sterner 1933); Stora Svartören (Sterner 1933); Yttre Långskär 1931 (Sterner 1933, belägg i S). Ålem Pata Enskär, sparsamt 1931 (Sterner 1933, belägg i S).