Råttsvans är en konkurrenssvag ettårig art som växer på näringsrik, tidvis fuktig, naken sand- eller lerjord. Den är vanligast på kostigar, i betesfållor och på annan söndertrampad mark – man söker den ofta med framgång vid drickhoar eller där en fästig passerar en marksänka där det är lite fuktigt. Råttsvansen växer även kring hällar i åkrar, på betesmarker och havsstränder samt som ogräs i trädgårdar och åkrar, särskilt på ställen som torkar upp sent.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 462 rutor; tidigare uppgifter från 94 rutor. Vanlig eller ganska vanlig i norra och östra Småland (dock sparsammare i mellersta Kalmar län) samt i närheten av Åsnen, i övrigt sällsynt eller mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Lokaler
Lokaler i väster.
Gislaved Villstad Östra Ryd N om vägen (5D9c 3019), betesmark, 1987 (LtS).
Jönköping Bottnaryd Pingstkyrkan (7D1g 2221), rabatt, 1981 (EF).
Ljungby Ljungby 300 m SSO kyrkan (5D0h 2109), banvall, jordhög, 1 ex, 1980-talet (IC).
Vaggeryd Hagshult Fagerhult (6E1a 2209), handelsträdgård, 1984 (EtN ABC LP BN).
Värnamo Bredaryd Södra Vissö (5D8e 3310), vägkant, 1980 (KnR). Fryele Näsbyholm (E. Fries enligt Forsander ms 1820). Voxtorp Eds trädgård, sparsamt (Hård 1920) = Ed (5E5a) (I. Christoffersson 1991b), = 500 m NV Fållen (5E5a 3808), plantskola för gran, sandig, mullrik jord, 1989 (IC). Värnamo 350 m N Lunnafållen (5D7i 4206), söndertrampad betesmark, 1989 (LP).
Älmhult Stenbrohult 150 m O Djäknabygd (4E5a 2210), betesmark vid vattenställe, 1982 (IN), förgäves sökt 2001–03 (S. G. Nisson och I. Nisson 2004).
Osäker uppgift.
Elias Fries noterade i sin dagbok den 30 juli 1811: ´Af Myosurus minimus tyckte jag mig se bladen i åkrar vid [Hylte] Femsjö´; uppgiften är således osäker och arten kom heller inte med i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Ett belägg med texten ´Tagen vid Femsjö i Småland af E. Fries finns i OHN. Dess bestämbarhet har inte kontrollerats.