buskviol
Viola hirta
Mer information om arten

Buskviol växer på närings- och basrik jord i varma, gärna sydvända lägen. Den förekommer på torrbackar och i beteshagar, gärna i betesskydd vid buskar och i snår, i bergbranter, lövskogsbryn och gles lövskog med inslag av ädla lövträd. Den kan även påträffas på vägkanter.

Första fynd

De första uppgifterna, Tranås Säby Ebbarp södra äng och Åbonäs, är från slutet av 1700-talet (Ljungh ms) och har lämnats av Barthold Ennes respektive Samuel Törner. På den senare lokalen fann Jörgen Josefsson buskviolen 1981, 200 år senare: 100 m V Åbonäs (7E6j 1034) i en torr grässlänt. – Arten publicerades först av Elias Fries (1825–26) från Växjö Söraby Vartorp.

Utbredning

Funnen i 78 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. Ganska vanlig i Vätterns närhet, ganska sällsynt i Tranås samt de nordöstra och sydöstra kusttrakterna, i övrigt sällsynt till mycket sällsynt i den nordöstra hälften av landskapet. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler i södra och mellersta Småland (ej Kalmar och Torsås).
Eksjö Höreda 550 m NNV Bräknaryd (6F6a 3722), sluttning med hassel, 1983 (SC AK, belägg i OHN); Solhult (6F7a 0148), torr vägren, kulle, 1989 (RL TW EaW, belägg i LD, !ThK), 1992 (AK, belägg i OHN).
Hultsfred Målilla Östra Årena (Stenstorp & Nelin 1976). Virserum Rödmossa 1977 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); triangelpkt 215,99 (6F0h 2105), grönstensbrant, 1986 (IB OS TmN).
Mönsterås Fliseryd Allseda (5G7g 2441), sommarstugetomt med bryn, 1990 (JC).
Nybro Bäckebo Näversjö (5G2e 2449), lövskog, 1992 (IB MgE TsK).
Nässjö Norra Sandsjö Ryd 100 m NO norra gården (6E4h 4012), gräsmark under hagtorn, 1988 (IB TsK, !ThK).
Oskarshamn Misterhult Figeholm i en ekbacke i norra delen av samhället, sparsamt (Sterner 1933). Oskarshamn Humlekärrshult (5G9h 4944), vägkant, troligen utkommen från trädgård, 1992 (ÅR).
Vetlanda Alseda 500 m SV Gökabo (6F2d 2230), lövskogsbacke, 1991 (LsA KlE). Lemnhult Trollebo, lövskog, 1958–59 (Hallander ms 1959). Vetlanda 1900 (K. Holm i LD); 100 m S Fifflekull (6F5b 0907), ängsområde, 1980 (LtO).
Vimmerby Pelarne (Linköpings Naturalhistoriska Sällskap enligt Hård ms 1924); 150 m NO Åryd (6F7i 1602), rasbrant, 1988 (NOH, belägg i OHN, !ThK). Vimmerby Nybble (6G9a 0617), beteshage, 1985 (SM, !ThK).
Växjö Dädesjö Betingetorp 1953 (S. Åberg i OHN) = 100 m SV Betingetorp (5F3a 4048), slänt mot åker, gräsmark, 1983 (AvG, belägg i LD, !ThK). Söraby se primäruppgifter.

Osäkra uppgifter. 
Emmaboda Vissefjärda Torsjö (4F4i 2-4-) 1987 (Åkesson ms 1993); måste bekräftas. Högsby Högsby allmän på flera ställen (Bergenholtz enligt Sterner ms 1); säkert felaktigt, eftersom inga andra uppgifter från kommunen föreligger. Nybro Madesjö Rismåla (4G8a 3-4-) 1988 (B. Hansson m.fl. 1988); måste bekräftas. Växjö Växjö Helgasjön (Wahlenberg 1826, som citeras vidare av Scheutz 1857, 1864); troligen oriktigt, eftersom ingen annan observation föreligger. Växjö Solberget (Wieselgren enligt Forsander ms 1820, dock med frågetecken); har sannolikt aldrig funnits på den av Forsander och Elias Fries flitigt besökta lokalen. Älmhult Pjätteryd (Käll 1988); otroligt.

karta