Stor sötväppling finns som spontan närmast på havsstränder i sydöstra Danmark, Bohuslän och södra Norge. I Småland växer arten på torr, grusig jord (eller rentav i sprängsten) vid hamnar och vägar, i grustag och på industriområden och har nog främst kommit in med båttrafiken; flera tidiga fynd gjordes på barlast. Till de fåtaliga inlandslokalerna kan den ha spritts som inblandning i vallfrö liksom vit och gul sötväppling M. albus och M. officinalis. – Arten visar i Småland ingen tendens att följa vägar eller järnvägar och förefaller ej ha ökat i frekvens under 1900-talet.
Första fynd
Först noterad 1846–47 i Västervik Västervik vid Grantorpet (Goldkuhl ms 1847) och senare sedd eller samlad där 1851 (Westerlund ms 1851), 1860 (S. A. Forej i UPS) och 1876 (A. A. W. Lund i S, !LtS 1986). – Först publicerad från Kalmar Kalmar Badhuset, Storbron och kyrkogården (Westerlund 1852b under namnet M. macrorrhiza).
Utbredning
Funnen i 19 rutor; tidigare uppgifter från 18 rutor. Sällsynt vid och nära kusten, i inlandet tillfällig. Troligen något förbisedd på grund av stor likhet med gul sötväppling M. officinalis. – Sentida kulturföljeslagare; bofast.
Lokaler
Hultsfred Tveta ´torra ängsbackarne´ (Björkgren ms 1865).
Jönköping Gränna många belägg och noteringar från 1870 (S. Lundblad i S och UPS) till 1916 (Lundequist 1919).
Kalmar Kalmar badstället (Petterson ms ca 1850); Balkplan 1851 (Westerlund ms 1851); barlastplatsen 1850 (C. A. Westerlund i S under namnet M. officinalis, ombestämning G. Cedergren 1918); Barlastholmen 1882 (O. Sellgren i OHN, !ÅR), 1884 (J. Wickbom i LD, !PL 1977), 1924–26 (Snell 1929); hamnen 1902 eller 1903 (Witte 1904), 1913 (C. M. Rydén i LD, !PL 1983), 1918 (B. Nilsson i S, !ThK); stadsvallarna (Westerlund ms 1851); kyrkogården 1851 (Westerlund ms 1851, 1852b); Skälby, utfyllnad vid stora dammen, 1968 (H. G. Bruun i UME); Storbron (Westerlund 1852b); Tjärhovet 1919 (H. Fredriksson i OHN), 1924 (Snell 1929); Vedgårdshamnen och Ängö, båda 1910 (R. Sterner enligt Sterner ms 2). Ljungby Kalvskärsudd längst i O (4G4f 4012), strandsnår, 1991 (GW, belägg i LD, !ThK). Åby Björnö (Sterner 1933); tegelbruket, vid stranden av bryggan, 1968 (H. G. Bruun i UME under namnet M. officinalis, ombestämning ThK 1994).
Mönsterås Mönsterås vid hamnen och i dess närhet (B. Hedvall enligt Sterner 1933). Ålem Fagervik (5G3h 1135), vägkant, 1988 (ÅR, belägg i LD, !PL); Tillingenabben vid hamnen (Sterner 1933); Timmernabben, äng vid stranden, 1945 (G. Haglund i S), sandig havsstrand, 1954 (E. Asplund i S), vid färjeläget, 1968 (H. G. Bruun i UME); Ålems station (Sterner 1933).
Nässjö Nässjö stad 1914, 1922 (G. Haglund ms 1920).
Oskarshamn Döderhult Påskallaviks hamn (5G7h 2648), gräsmark nära stranden, 2004 (ÅR, belägg i OHN); Vånevik på gamla lastbryggor vid stenbrotten (Sterner 1933). Oskarshamn odlade ställen, åkrar, gator och vägar (F. Österman ms 1863), 1868 (K. F. Dusén 1868), 1870 (G. A. Gunnarsson i LD, bestämt av PL 1983), 1912 (O. Köhler i UPS); Brännvinsholmen 1898 (B. Solberg i OHN, !ThK), 1906 (Witte 1909), 1919 (A. Johansson i OHN), 1961 (ÅR, belägg i OHN); Fyrvägen (5G9i 4905), vägkant, 1985 (ÅR, belägg i LD, !PL); Kilen (6G0h 1532), nyanlagd skogsbilväg, 1995 (ÅR); Kolsö (6G0i 0205), vägkant, 1985 (ÅR, belägg i LD, !PL); Norra hamnen (5G9h 4348), intill järnvägsspår, 1980 (ÅR); Norra varvet 1907 (G. Linderoth i OHN, !ThK); Södra Fallebo (6G0h 0445), kant av cykelväg, 1985 (ÅR, belägg i LD, !PL), 1995 (ÅR).
Torsås Söderåkra 800 m SO Dammlyckan (4G1c 3338), grustagsbotten, 1988 (TbW, !PL).
Vimmerby Vimmerby 1853 (Moberger ms 1854); Tuvelyckan 1853 (A. A. W. Lund 1863).
Västervik Gladhammar Verkebäck, hamnen (Lundin 1933, 1936), 1923 (Almquist ms 1975) = 50 m SV hamnen (7G0i 0327), utfyllnad, 1991 (GB, belägg i S), 2001 (RK). Hjorted Blankaholm 1961 (G. Almquist enligt Almquist ms 1975); Glabo gård (6G7h 2348), köksväxtland, ogräs, 1990 (BD CB). Törnsfall 400 m NO Lugnet (7G1i 4944), kring f.d. tegelbruk vid brackvattensstrand, 1982 (BD, belägg i Vvik, !ThK 1983). Ukna 300 m NO Lycktorp (7G7g 1815), industritomt, 1989 (BD); vägen mellan Vinäs och Stensnäs, ca 1945 (B. Westberg enligt BD ms). Västervik 1865 (A. P. Gustafsson i LD, !PL 1983), 1888 (P. Segerstedt i Vvik, bestämning ThK 2005); barlastplatsen (Lundin 1933, 1936); Grantorpet se primäruppgifter; hamnen, flerstädes, ca 1945 (B. Westberg enligt BD ms); Jenny (7G1j 0-1-), schaktmassor på soptipp, 2001 (A. Svenson, belägg i OHN, !ThK); Lucerna, i bukten på öns N del (7H0a 3813), upplagsplats vid brackvatten, 1985 (BD RK, belägg i Vvik), 1988 (RK, belägg i OHN, !ThK), 1992 (RK, !ÅR); staden (C. E. Gustafsson ms 1923); Stora Ringholmen, SV-stranden (7H0a 0214), brackvattenstrand, 1993 (RK). Västra Ed Djursnäs gård 600 m SSO huvudbyggnaden (7G5i 3828), brackvattensstrand, 1988 (BD, belägg i Vvik); Edsbruk 200 m SO Fårestad (7G6h 3345), vägdike, riklig, 1990 (BD, belägg i Vvik); Helgenäs (7G6i 0-1-), hamnområde, 1988 (IH, belägg hos finnaren, !BD); Vinäs 1 km SO gården (7G7h 0-1-), landsvägskant, 1983 (FL MgL). Västrum Slingsöviken 600 m VSV Annelund (6G8i 0117), strandäng, ca 10 ex 1988 (FG ImJ, belägg i OHN, !BD), 1990 (BD i Vvik).
Växjö Växjö, vägkant, 1930 (G. Klingberg i LD, !PL).
Osäkra uppgifter.
Västervik Gamleby hamn (Lundin 1933, 1936); belägg saknas och gul sötväppling M. officinalis är känd från lokalen. Växjö Växjö stationsområdena (Söderberg 1954); belägg saknas.
