Smålands flora - ängsviol × strandviol

←ängsviol × vanlig sandviol ängsviol × sumpviol→

ängsviol × strandviol

Viola canina × stagnina

Hybriden mellan ängsviol och strandviol uppkommer ganska lätt och bildar liksom föräldrarna – och i ännu högre grad än dessa – utbredda bestånd med krypande jordstammar. Den liknar mest strandviol men skiljer sig genom att ha blå (inte mjölkvita) blommor, lite längre sporre, kortare stipler och ibland mera hjärtlik bladbas. Den huvudsakliga skillnaden från ängsviol är de längre bladen.

Första fynd

Tidigast insamlad 1894 av Carl Areskog i Mönsterås Fliseryd Läggevi vid Emån (belägg i UME, !ThK) och sedd där senare av Oscar Köhler (ms 1917). – Först publicerad av Sterner (1933) från denna plats och från Kvillegärde i samma socken (även denna uppgift hämtad från Köhler). Belägg från Kvillegärde, samlade 1910 och 1912 av Gustaf Linderoth, finns i OHN. Enligt insamlaren ingick äkta ängsviol ssp. canina i exemplaret från 1910, norrlandsviol ssp. montana i det från 1912.

Variation

De flesta lokaluppgifterna nedan gäller hybriden med äkta ängsviol ssp. canina. Hybriden med norrlandsviol ssp. montana är känd från Högsby Långemåla (se nedan) och Mönsterås Fliseryd Kvillegärde 1912 (se primäruppgifter). Enligt Neuman & Ahlfvengren (1901) skall den vara större, frodigare och bredbladigare än hybriden med äkta ängsviol, men de är nog i praktiken svåra att särskilja.

Utbredning

Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 13 rutor. Mycket sällsynt men troligen förbisedd. – Bofast.

Lokaler

Högsby Fågelfors 250 m S det norra vägskälet i Lilla Klobo (5G8a 1431), kärrkant i grästuva, 1992 (GW, !ThK). Högsby Berga gård 1913 (O. Köhler i GB LD och S, i GB !E. Nordström 1927, i S !U. Malmgren 2000). Långemåla Hornsö 1948 (K. Nyström i S under namnet V. canina × stagnina, med ssp. montana enligt bestämning av U. Malmgren 2000); SV om Hultsnäs (5G5d 1309), sjöstrand, fuktäng, 1988 (JC, belägg i LD).
Kalmar Dörby nära kyrkan, rikligt 1923 (N. Blomgren i LD). Förlösa Kvilla (G. Haglund enligt Sterner ms 1). Halltorp Österom 1888 (T. Petersohn i GB och LD). Kalmar Skälby 1903 (G. Backman i LD; i lergravarna), 1932 (B. Hedvall i LD). Kläckeberga 800 m VNV Oxhagen (4G7g 3727), kant av vasskärr nära kraftledning, enstaka 1986 (SD, belägg i OHN, !ThK). Ljungby 725 m VNV till NV Anneberg (4G5d 3323), torr strandbrink, 1999 (CrA, belägg i S, !ThK 2006).
Mönsterås Fliseryd Finsjö 1906, 1910 (O. Köhler i S, !U. Malmgren 2000), kanske = Emån 1910 (O. Köhler i LD och UME, i UME !ThK); Kvillegärde och Läggevi se primäruppgifter.
Nybro Bäckebo Skillerhults damm vid Snärjebäcken 1949 (R. Sterner i GB). Madesjö 1904 (J. Erikson i GB, bestämning E. Nordström 1927). Kanske = Nybro vid ån i parken 1915 (J. Berggren i GB).
Oskarshamn Döderhult Påskallavik 1912 (O. Köhler i S, !ThK); Rostorp 1910 (G. Linderoth i OHN, !ThK); Storahorv (5G9h 1907), mad vid Applerumsån, 1990 (ÅR).
Tranås Säby 1500 m O Säby kyrka (7E5j 4941), gräsmark på sjöstrand, stor rugge 1983 (JJ, belägg i LD, !ThK JC), 2004 (JJ); 700 m SO Åbonäs (7E6j 0440) 1984 (JJ, belägg i OHN, !E. Ljungstrand 1997), 2004 (JJ).
Uppvidinge Älghult Barkahult vid Alsterån 1951 (R. Sterner i GB).
Västervik Gamleby Kasimirsborg 1900 (P. Tham i LD). Hallingeberg Hallingebergsån nära Långrammen (7G2f 2616), fuktäng, 1991 (StK, belägg hos finnaren, !ThK).