Smålands flora - backvial | Botanikportalen

backvial

Lathyrus sylvestris

Backvial växer på torr eller frisk, helst basrik, ofta grusig eller sandig jord. Den är vanligast på vägkanter, banvallar och skräpmark men förekommer även i mera naturliga omgivningar – i lövdungar och gles löv-, bland- och tallskog, på steniga, örtrika backar samt i branter och på berghyllor, gärna i sydläge.

Arten såldes som foderväxt kring förra sekelskiftet (Lyhagen 1991). Om ett lokalt odlingsexperiment berättar Andersen (ms 1936): ´L. silvestris var. platyphyllus [en form med breda småblad] skal ifl. Oplysninger af Agronom Tengvall, Axhult, være indplantet flere Steder nær Axhult [i Markaryd Traryd], hvor den er slaaet an og trives. Planten er af Hr. Tengvall taget fra Kullabergs Sydside mod Ransvik.´ – Den har också odlats som prydnadsväxt, t.ex. i Värnamo Fryele Näsbyholm (Forsander ms 1809), där den för övrigt är sedd även i sen tid.

Första fynd

Först omnämnd i ett tidigt manuskript av Linné (ms 1729) under namnet Lathyrus sylvestris major och först i tryck i Flora svecica (Linné 1745a under namnet Lathyrus pedunculis multifloris, cirrhis diphyllis, foliolis ensiformibus [med mångblommiga blomskaft, blad med klänge och två svärdlika småblad]), i båda fallen utan närmare detaljer. – Första lokaluppgift är Oskarshamn Misterhult Blå Jungfrun (Linné 1745b). På denna ö finns den ännu, noterad 200 i Sydöstskogen (5H9b 2448) av Roger Karlsson.

Utbredning

Funnen i 499 rutor; tidigare uppgifter från 197 rutor. Ganska vanlig i nordöstra hälften av Småland, i övrigt ganska sällsynt eller sällsynt (i väster). – Ursprunglig.

Lokaler

Västliga lokaler.
Gislaved Öreryd Alaboområdet (Lagerlöf 1975).
Gnosjö Källeryd Ballhusen (6D3d 1546), gammal soptipp, 1984 (LEP).
Hylte Södra Unnaryd 1892 (G. H. J. Dahl i S).
Ljungby Annerstad Karlsro (4D8e 3621), trädgård, spontant inkommen, 1981 (A. Juhlin, !ThK). Torpa 1874 (C. Wingårdh i LD).
Markaryd Hinneryd 600 m N Eriksdal (4D6c 4024), torpruin, igenvuxen trädgård, 1980-talet (BM). Markaryd 250 m SSV Timsfors station (4D2c 3846), vid banvall, 1981 (TH).
Vaggeryd Tofteryd 1,9 km S Boglösasjöns sydspets (6D4j 0647), vägkant, 1990 (LP).
Värnamo Fryele Näsbyholm (5D8j 4746), äng, 1981 (DE). Kärda 500 m ONO Lövö (6D0g 0242), tallskog, 1990 (EtN). Värnamo (Scheutz 1871); väg 127, avtag mot Östhorja (5D9j 0026), vägren, 1981 (EtN).
Älmhult Stenbrohult Taxås, enstaka på åkerren, 1921 (F. Hård i GB) = ca 500 m SV gården (4D5j 3643), vägren, ett 30-tal ex 1971, några ex 1990, borta (utskuggad av granplantering) 2003 (Nilsson & Nilsson 2004). Virestad Almås, Fribacken 100 m O Bengtstorp (4D3j 1022) 1990 (JEH). Älmhult Bengtstorp 250 m N gården (4D3j 1419), järnvägsbank, 1983 (JEH, belägg hos finnaren).