sandnarv
Arenaria serpyllifolia
Sandnarv växer öppet på torr, näringsfattig sand eller grus, särskilt där mineraljorden blivit blottlagd genom kreaturstramp eller markslitage. Den uppträder i torrängsvegetation kring hällar, på backar och grusåsar. Man finner den även i trädgårdar och åkrar, på vägkanter, grusplaner, järnvägsområden och jordtäckta stenmurar. Arten kan även dyka upp på fågelgödslade skär.
Kustsandnarv A. serpyllifolia ssp. lloydii är en västlig ras som utmärks av kompakt växtsätt, gyttrad blomställning och större frön. Exemlar samlade på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult 1903 (J. Erikson i LD) har bestämts till denna underart av Bengt Jonsell, som dock inte tog med uppgiften i Flora Nordica 2 (Jonsell 2001). Det behövs en närmare utredning av hur kustsandnarven bör avgränsas.
Funnen i 1346 rutor; tidigare uppgifter från 200 rutor. Vanlig i sydvästra och centrala Småland, mycket vanlig i övrigt. – Ursprunglig.
Kustsandnarv A. serpyllifolia ssp. lloydii är en västlig ras som utmärks av kompakt växtsätt, gyttrad blomställning och större frön. Exemlar samlade på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult 1903 (J. Erikson i LD) har bestämts till denna underart av Bengt Jonsell, som dock inte tog med uppgiften i Flora Nordica 2 (Jonsell 2001). Det behövs en närmare utredning av hur kustsandnarven bör avgränsas.
Funnen i 1346 rutor; tidigare uppgifter från 200 rutor. Vanlig i sydvästra och centrala Småland, mycket vanlig i övrigt. – Ursprunglig.
Första fynd
Först uppgiven av Wåhlin (1769): ´uti säd på fällor´ omkring Jönköping.
Variation
Exemplar med och utan glandelhår är ungefär lika vanliga och växer ofta blandade.