Om primärförekomsten i Hossmo å skriver Westerlund (1852b): ´På den mycket djupgående åns, ofta 3 alnar höga, strandsluttningar framkommer, så snart vattnet om våren fallit, Viola uliginosa i största ymnighet ... I medlet av Maj synes sluttningen, der den vexer, såsom vore ett blått, endast här och der afbrutit, penselsteck draget långs åt dem.´ En stor mängd belägg har samlats i Hossmo fram till och med 1918 (G. Haglund i S).
Sumpviol är något av en småländsk specialitet. Arten finns visserligen på enstaka lokaler i många syd- och mellansvenska landskap, men stora, sammanhängande förekomster finns i vårt land endast vid nedre Dalälven och i sydöstra Småland. Den mycket flacka topografin i södra Smålands kustland gör att åarna får en speciell karaktär. På många ställen delas de upp i parallella fåror (kvillar, bifurkationer), och deras stränder översvämmas under naturliga betingelser ofta med näringsrikt vatten. I denna översvämningszon hör sumpviolen hemma. Vid rätade eller reglerade åsträckor förekommer arten inte eller endast med enstaka, troligen försvinnande bestånd.
Sumpviolen förekommer såväl i stark skugga som helt öppet. Den är kanske vanligast i alkärr och annan sumpskog, där den växer i fuktig, bar jord kring tuvor och nära kanterna, men man finner den också på öppna mader med pors Myrica gale och blåtåtel Molinia caerulea. Den har förmågan att bilda vidsträckta bestånd genom sina rikt förgrenade jordstammar.
Utbredningsområdet för sumpviol har minskat genom sjösänkningar och kanaliseringar. Ett vittnesbörd om detta är restlokalerna i Emmaboda Vissefjärda nära två mil sydväst om huvudförekomsterna. Där växer arten längs en kanal i ett större, i slutet av 1800-talet utdikat våtmarksområde (Hagbyåns källområde). Arten har också försvunnit från en mycket rik förekomst vid kyrkan i Nybro Madesjö genom torrläggningen av Madesjö mader vid sekelskiftet 1900. Den har också genom åns rätning och reglering försvunnit från den av Westerlund så vackert beskrivna primärlokalen i Hossmoån (= Ljungbyån) och finns i denna å numera inte nedströms Kalmar Ljungby Ljungbyholm.
De kvarvarande förekomsterna är emellertid många och delvis mycket rika (Albinsson 2000). De är stabila under förutsättning att de åsträckor det gäller inte rätas, rensas eller regleras. Det måste dock tilläggas att förekomster på öppna mader kan vara känsliga för igenväxning. Sådana lokaler bör om möjligt hållas öppna genom hävd.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 33 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. I södra Kalmar län vanlig i Ljungbyåns och Hagbyåns vattensystem samt med begränsade förekomster i Halltorpsån och Landabäcken (= Brömsbäcken); i övrigt bara på en lokal i nordost. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydligaste, västligaste och nordligaste lokaler.
Emmaboda Vissefjärda Förlångsö vid punkt 97,0, S om vägen (4F3i 4748), snårig dikeskant, bland vass och gråvide, 1989 (PH HeN), 1990 (ThK, belägg i S), 1999 (CrA); Förlångsö 300 m SSV punkt 101,50 (4F3j 4705), å vid väg, 1990 (PH), 1999 (CrA); 25 m O punkt 101,51, få m S kanalen (4F3j 4809), åmad, 1999 (CrA); 250 m O punkt 101,51 (4F3j 4909), fastmarksövergång mot åmad, 1999 (CrA); SV kanten av Isjön (4F3j 4910), minst 300 ex 2005 (CrA).
Nybro Madesjö Ljungbyån vid Markustorp (4G9b 2-3-) (J. Christoffersson 1987) och 500 m VSV Kvarnamålen (4G9b 2440) 1990 (ThK), 2000 (B. Fagerström). Kristvalla Gunnaboån [bifurkation av Ljungbyån] 1,7 km OSO Kvarnamålen (4G9c 2110), ask-klibbalkärr, 1995 (CrA), 2000 (B. Fagrström) och 800 m V Södra Gunnabo (4G9c 2122), åstrand i alskog, 1985 (JC NsN CN), 2000 (B. Fagerström). Örsjö Örsjöåns västra sida 400 m NO Örsjö kyrka (4F7j 1220), madkant, 300 ex längs ca 100 m av ån 2000 (CrA); Örsjöån vid utloppet i Örsjösjön (4F7j 0419), stenig åstrand, sparsam 1989 (ThK), 35 ex år 2000 (B. Fagerström); 250 m O Örsjö station O om ån (4F7j 0719), fuktig betesmark, ganska rikligt 1989 (ThK), 100 ex år 2000 (B. Fagerström); 1,5 km V Örsjö station, vid en liten bäck, 1955 (R. Sterner enligt Sterner ms 1) = 200 m ONO Örsjö bygdegård (4F6j 4805), alsumpskog, 1983 (ThK), 30 ex 2005 (CrA); 300 m NO Örsjö bygdegård, S landsvägen (4F6j 4908), kärr med al, björk, ek och gran, mer än 500 ex år 2000 (Bo Fagerström); Örsjö göl i NV (4F6j 3808), översilat strandkärr, 1982 (LS), 400 ex år 2000 (B. Fagerström).
Torsås Torsås Landabäcken från Brömsekärr (3G8b 3243), kärr, 1998 (ÅW) till 500 m SSV Mellersta Appleryd (3G8c 2404), översvämningsstrand vid skogsbäck, 1983 (ThK, belägg hos finnaren).
Västervik Dalhem Tyllinge 1 km SSV herrgårdsbyggnaden (7G6d 1204), vid bäck, ca 1985 (IH, belägg hos finnaren, !ThK); i slutet av 1990-talet flera gånger förgäves sökt.
Osäkra uppgifter.
Mönsterås Mönsterås 1905 (S. Johansson i OHN, !ThK); troligen feltetikettering. Oskarshamn Misterhult Örö 1848 (C. M. Nymans herbarium i S, !ThK); kanske feletikettering, då ingen annan uppgift föreligger från den välbesökta ön. Västervik Dalhem Gammalängsberget (Västerviks kommun 1993); sannolikt avses lokalen SSV Tyllinge.
