långsvingel
Schedonorus giganteus
Mer information om arten

Långsvingel växer i skugga på måttligt torr till fuktig, näringsrik mulljord i lövskog och örtrik granskog. Man finner den vid bergrötter, i rasmarker och raviner, vid fuktstråk och längs bäckar. På en stor del av lokalerna är växten dock kulturspridd och uppträder t.ex. på ladugårdsplaner, i skogsbryn och längs vägkanter, ibland i ganska torr miljö.Dessa förekomster, som är spridda över landskapet, är troligen av ganska sent datum. Även i lövskog är arten ibland nyinkommen och då ganska expansiv.

Liksom alla lundgräs är arten beteskänslig och har troligen ökat med upphört skogsbete.

Första fynd

Tidigast noterad 1784 i Västervik Loftahammar ´inter pteridem´ (bland ormbunkar) av Törner (ms, under namnet Bromus giganteus). – Först publicerad av Lindeberg (1845) från trakten av Jönköping Gränna.

Utbredning

Funnen i 112 rutor; tidigare uppgifter från 51 rutor. Ganska vanlig öster och söder om Vättern, ganska sällsynt i östra Småland, sällsynt men jämnt spridd i resten av landskapet. – Ursprunglig men starkt kulturgynnad.

Lokaler

Uppgifter från södra, västra och mellersta Småland.
Alvesta Skatelöv Grimslöv 1900 (T. Holmström i GB); Huseby vid gamla landsvägen (4E9f 0209), vägkant, 1989 (CM).
Eksjö Höreda Kulla 150 m NO norra gården (6E7i 2927), lövlund invid åker, få ex 1990 (JW PeW, !ThK).
Gislaved Burseryd 1957 (Gillis Andersson ms 1967); S om Lilla Kätabo (5C9i 0932) 1981 (KJ).
Hylte Södra Unnaryd Yås, strax S om vägskälet (5D1b 4145), vägkanter, 1988 (DgH JoK RfS TM; belägg samlat av TM i OHN).
Ljungby Ryssby Holborna (Scheutz 1875) = Målaskogs berg 1929 (A. S. Trolander enligt C. Mossberg ms) = 500 m N Hokadal (5E0b 1200), stig i lövskog, 1 ex 1993, 5 ex 1996, 1 m2 1997, 3 × 2 m 2000 (allt KW).
Nässjö Forserum 300 m NO Fagerkullen (6E8e 4042), vägkant, 1 tuva 1985 (ThK).
Sävsjö Hjälmseryd Bjärknäs (5E8f 2018), vid ladugård, inplanterad?, 1992 (UP BgP).
Tingsryd Urshult 400 m S Rotahult (4E4g 4741), kant av fruktodling i ganska öppet och soligt läge, mindre bestånd, 1985 (ÅW, belägg i OHN). Väckelsång Ekeryd 1926 (B. Svensson i BSvens; B. Svensson 1994).
Uppvidinge Älghult (G. R. Elgqvist enligt Scheutz ms).
Vetlanda Näsby 400 m SO Karstorp (6E4j 2946), lövlund, 1991 (IB TsK JW PeW). 
Vimmerby Pelarne 200 m SO Sävslund (6F7i 2818), lövskogsparti, 1988 (NOH).
Värnamo Nydala N om Gåeryd nedanför bergbranten, endast iakttagen under senare tid och kanske nyinkommen (Hjelmqvist 1958) samt på ett ställe en bit N om Gostad (Hjelmqvist ms) = 1200 m SO Nydala kyrka (6E1c 0325), grönstenspåverkad skogsbacke, riklig 1984 (SK GW). Värnamo Rasmusabo (5D9h 0844), förvildad på äng, 1990 (TJ, !ThK).
Växjö Växjö 600 m NO Sundet (5E0h 4521), bokskog, bland block och sten, 1989 (CM, !ThK).
Älmhult Härlunda Husjönäs (4E2e 2501), trädgårdsland, 1989 (RgE). Pjätteryd Mahultet (4D4i 4045), vid källa, inplanterad, 1991 (J. Käll). Stenbrohult Möckelsnäs på 1870-talet (N. Johnsson ms), 1891 (P. Segerstedt i Vvik), 1930 (N. Johnsson i LD S och UPS, enligt belägget i UPS i almbeståndet nära huvudbyggnaden), 1946 (I. Söderberg i UPS), 1955 (Sylvén 1957; vid herrgården och i lundvegetation) = Möckelsnäs vid Krunan, särskilt i NO-sluttningen och vid vägen SV, V och NV Krunan 1970 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004), S om Krunan (4D5j 1835), vägkant i fuktig lövskog, 1990 (AK, belägg i OHN), 250 m NNO triangelpunkt 165,2 (4D5j 2337), lundvegetation, 1989 (IC); Taxås 300 m OSO till O gården och 100 m NO gården 1971 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004), troligen fröspridd från Möckelsnäs. Virestad Låkhult nära gård (4E2c 2-2-) 1989 (Wildt & Nilsson, !SS).

karta