Kornvallmo växer på torr, öppen, sandig eller grusig mark. Man finner den kalkgynnade arten på utfyllnader, skräpmark, vägrenar och jordhögar samt i grusgropar. Den uppträder också på bangårdar och banvallar samt i hamnar. Däremot är den ovanlig som åkerogräs i landskapet. Arten odlas ofta som prydnadsväxt, även i former med vit, rosa eller mörkröd blomfärg eller dubbla blommor. Som förvildad ses den ofta på tomtmark, där den självsår sig, samt på avfallsplatser och tippar.
Arten är inte inhemsk i Sverige utan har sitt ursprung kring östra delen av Medelhavet. I Småland odlades den som prydnadsväxt redan under tidigt 1700-tal (fanns i Nils Linnaeus’ trädgård i Älmhult Stenbrohult, Linné ms 1732 under namnet Papaver erraticum, flore pleno, på svenska dubbel walmo med iskurne blad). Långt in på 1800-talet betraktade man arten som en kulturväxt: den upptogs av Scheutz (1857) med tecken för odlad (och förvildad) och omnämndes av honom i floran över inre Småland (Scheutz 1864) endast som odlad; Westerlund (1852b) kände den bara som förvildad kring Kalmar.
Mot mitten av 1800-talet verkar arten ha börjat komma in med frövaror. År 1845 blev den funnen ´på ett gärde´ (dvs. en inhägnad åker) i Vimmerby Locknevi, och sex år senare blev den funnen i Vetlanda Karlstorp vid Pauliström tillsammans med nattglim Silene noctiflora (Goldkuhl & Westerlund 1851), vilket antyder förekomst som vallogräs. Med långa mellanrum har sedan åkerförekomster rapporterats ända in i vår tid. – Arten har även introducerats med barlast (Oskarshamn). Dess nutida spridning sker troligen framför allt med frövaror och via trafiknätet.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 158 rutor; tidigare uppgifter från 38 rutor. Ganska vanlig på kustslätten i södra Kalmar län, i resten av Småland ganska sällsynt eller sällsynt. – Dels förvildad, dels ny inkomling; bofast i södra Kalmar län, i övrigt tillfällig.
Lokaler
Tidigare uppgifter.
Alvesta Skatelöv Grimslöv 1901 (A. T. Vifell i LD och S), 1918 (J. Strandmark i Strandmark). Aneby Lommaryd Skareda före 1779 (Ljungh ms). Hultsfred Virserum 1920 (K. Robert i Vvik under namnet P. somniferum, ombestämning B. Isberg). Hylte Femsjö Femsjö kålgård (E. Fries ms 1810a), men ´är väl egentligen odlad´ (E. Fries 1810c). Högsby Högsby Ekeby 1864 (A. Bergenholtz i S), 1865 (B. A. Engström i OHN). Jönköping Gränna Kabbarp, förvildad (Janzon ms); Örserumsbrunn, åker, 1931 (J. Spångberg i S). Jönköping (E. Fries ms, Scheutz 1857 med beteckning för förvildad art), 1879 (O. Svanström i PerBrahe), sällsynt, förvildad (S. Nordenstam enligt Hård ms 1924), förvildad, 1922 (B. Hedvall i LD). Kalmar Kalmartrakten ej sällsynt (Petterson ms ca 1850), ´flerestädes förvildad´ (Westerlund 1852a, 1852b). Kalmar 1912 (N. Johnsson i S under namnet P. dubium, ombestämning W. R. Ernst 1967), 1921 (U. Danielson i OHN), åkerren, 1926 (A. Andersson i OHN), utfyllnad, 1927 (G. Andersson i OHN); Berga ´en af Hemmansägaren C. Carlsson tillhörig Äng´, 1847 (Westerlund ms 1847); Stadsparken på gräsplan, 1888 (A. Andersson i OHN); Tjärhovet 1942 (T. Sundin i LD och UPS). Ryssby Skäggenäs, Korsgården (Sterner 1933). Mönsterås Ålem Blomstermåla, åker 1960 (G. Björkman i OHN). Nässjö Nässjö Gamlarp, rågåker, 1913 (G. Haglund ms 1920); Nyhem ´bland avskräde från en trädgård´, 1913 (G. Haglund i S). Oskarshamn Kristdala Bankhult 1860-talet (W. T. Regnéll i WRe). Oskarshamn 1912 (O. Köhler i S, barlastplats), 1928 (B. Pettersson i OHN); Kolberga 1908 (G. Linderoth i OHN). Torsås Söderåkra Bergkvara 1909 (C. M. Rydén i LD S och UME), 1910 (C. M. Rydén i S); Göddabo 1866 (P. A. Westling i OHN). Tranås Säby Drumstorp före 1779 (Ljungh ms); Tranås 1928 (G. Hellgren i Säby). Vetlanda Karlstorp Pauliströms omgifningar, 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851; i reseanteckningarna, Westerlund ms 1851, nämnd i samband med nattglim Silene noctiflora). Korsberga (C. Lindman enligt Hård ms 1924). Lannaskede Lannaskede brunn (Sandberg & Widelius 1855). Nävelsjö 1890 (G. Hultquist i OHN). Vimmerby Locknevi Kulhult på ett gärde, 1845 (Dahlberger ms 1846). Rumskulla kyrkogården, förvildad, före 1920 (Haak 1965). Värnamo Värnamo Värnamo, skräphög (Hård 1920); Mossle (Hård 1920). Västervik Gamleby, åker, 1950 (Bergstén enligt Stenar ms 1950). Lofta (Carl Stenhammar enligt Wahlenberg 1826) [men med tveksam medborgarrätt, at dubia civis, enligt Scheutz 1857]. Västervik utan år (H. Holmgren i LD, !ThK 1991); Reginelund 1854 (Heinrici ms 1854). Västra Ed (Carl Stenhammar enligt Wahlenberg 1826) [med kommentar som under Lofta hos Scheutz 1857]; Blidstena 1865 (A. P. Gustafsson i LD). Växjö Bergunda Räppe station (U. Tilly enligt Trolander 1928). Söraby Varetorp, fårahagen, 1811 (Forsander ms 1811). Växjö järnvägen 1957 (I. Söderberg i UPS). Öjaby 1809 (E. Fries ms 1809), grusmark, 1950 (Y. Ehrlin i LD under namnet P. dubium, ombestämning ThK 1986). Åtvidaberg Gärdserum Branthäll invid ett potatisland, 1849 (Sondén ms 1850).
Ej accepterad uppgift. Växjö Drev (belägg i LD enligt Hård ms 1924); belägget, från 1880 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD), bär påskriften ´cult.´.
