sumpgentiana
Gentianella uliginosa
Sumpgentiana är spridd längs södra Sveriges kuster men med stora luckor i Blekinge, Småland och Östergötland. Vid havet växer den i kort grässvål på välbetade, artrika, något fuktiga strandängar. Dessutom finns arten i inlandet i Skånes, Västergötlands och Östergötlands kalktrakter samt på Öland och Gotland. Där växer den i kalkkärr, kalkfuktängar och alvarpölar. Lokalen vid Gränna ansluter till förekomster i grannlandskapen. Den var sannolikt ett kalkkärr; hårstarr Carex capillaris växte där vid samma tid.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 7 lokaler i 4 rutor, en vid Jönköping Gränna, de övriga i och nära Kalmar Kalmar. – De småländska lokalerna har knappast kunnat hålla sig öppna utan människans inverkan. Sumpgentiana måste därför ses som en gammal kulturföljeslagare i vårt landskap.
Arten sågs senast i början av 1920-talet på flera platser vid Kalmar; förmodligen är den försvunnen nu, men den kan vara förbisedd: den blommar mycket sent och visar sig inte alla år.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 7 lokaler i 4 rutor, en vid Jönköping Gränna, de övriga i och nära Kalmar Kalmar. – De småländska lokalerna har knappast kunnat hålla sig öppna utan människans inverkan. Sumpgentiana måste därför ses som en gammal kulturföljeslagare i vårt landskap.
Arten sågs senast i början av 1920-talet på flera platser vid Kalmar; förmodligen är den försvunnen nu, men den kan vara förbisedd: den blommar mycket sent och visar sig inte alla år.
Första fynd
Sumpgentiana inkluderades länge i ängsgentiana G. amarella. Arten publicerades först från Småland av Murbeck (1892) under namnet Gentiana uliginosa från Jönköping Gränna. Uppgiften baserades på ett belägg från Gränna Galgbacken 1888 (F. Hagström i LD, dubblett i UPS); den samlades där även 1889 (F. Hagström i LD, E. Ljungman i S) och 1892 (F. Hagström & E. Hagström i PerBrahe), allt under namnet Gentiana amarella. – Växten insamlades dock första gången redan 1851 vid Kalmar Kalmar (A. E. Goldkuhl i S under namnet Gentiana amarella), och helt säkert är det sumpgentiana som avses med uppgifterna om G. amarella i trakten av Kalmar hos Sjöstrand (ms 1831), Moqvist (1848) och Westerlund (1852b). Ängsgentiana är inte känd därifrån.
Lokaler
Samtliga lokaler. Jönköping Gränna se primäruppgifter. Kalmar Kalmar 1851 (A. E. Goldkuhl i S); flerstädes, före 1923 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Berga (Moqvist 1848 under namnet Gentiana Amarella), 1893 (A. Tullgren i LD), betesmark vid havet, 1893 (K. F. Dusén i S och UPS); Skälby (Moqvist 1848 under namnet Gentiana Amarella) = Skälby, Tallhagen, vid havet, 1893 (K. F. Dusén i UME och UPS); Stensö udde, på med kort gräs beväxt betesmark, 1893 (K. F. Dusén i LD S UME och UPS); Stensöviken S om Falkenberg (Dusén 1896); Ängö 1866 (A. W. Thorin i S under namnet Gentiana amarella). Kläckeberga Björkenäs, havsstrand 1894 (K. F. Dusén i S UME och UPS).
Osäkra uppgifter. Hos Hultén (1971) finns ett par markeringar vid Västervik Västervik. Bakgrunden till dessa är ej känd.
Osäkra uppgifter. Hos Hultén (1971) finns ett par markeringar vid Västervik Västervik. Bakgrunden till dessa är ej känd.