Kungsbräken
Safsan är i Sverige en sydlig art med sitt starkaste fäste i södra Kalmar län. Den växer oftast vid strömmande avsnitt av åar och bäckar med klart och rent vatten, dels på stränderna, dels bland blocken i själva vattenfåran. På sådana platser kan den förekomma i stora bestånd. Den återfinns mindre ofta på steniga sjöstränder och – i regel som enstaka exemplar – längs vattendragens lugnsträckor och vid gamla fördämningar. Undantagsvis växer den på mader.
Den ståtliga artens utbredning var väl känd redan före inventeringen: antalet nyfunna lokaler är relativt lågt. Även om den ännu finns på många tidigare växtplatser har den minskat under 1900-talet genom vattenkraftutbyggnad, andra fördämningsarbeten och kanalisering av åar. Uppgifter finns från flera platser om stark decimering av bestånden efter sådana åtgärder.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 118 rutor; tidigare uppgifter från 90 rutor. Ganska vanlig inom ett område i sydöstra Småland, sällsynt i resten av landskapet; saknas nästan helt i nordväst och nordöst. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler utanför Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro och Älmhult
Alvesta Moheda 1874 (G. E. Hyltén-Cavallius i UPS); Granefors, ej återfunnen (S. Andersson ms 1966b); Mohedaån vid Torpsbruk ca 1950 (T. Hägerstrand enligt L. J. Larsson 1976), ca 1970 (H. Dahlström enligt L. J. Larsson 1976); Östanåkra (Scheutz ms) = Mohedaån nedanför Östanåkra forsar ca 1950 (C.-E. Fröberg och T. Hägerstrand enligt L. J. Larsson 1976), 1972 (L. J. Larsson 1976) = 700 m V Bastorp (5E4f 2502) 1989 (CM GW). Skatelöv 100 m N Stärudden (4E7f 0519), något blockig strandremsa på liten ö (udde), 2 ex 1993 (ÅW).
Eksjö Hässleby Brusaån vid Mariannelund 1975 (Nordmalm & Harringer 1980), troligen = 450 m VNV Rostorp (6F7h 1622), blockig åfåra, litet bestånd, 1986 (RS AK), utgången 1995, 1998 (RS) troligen på grund av iserosion.
Emmaboda Algutsboda (Scheutz 1864), många belägg 1867–1882; Hermanstorpabäcken 350 m NV till VNV punkt 148,93 (4F8i 0512) 1987 (ThK); Lyckebyån på flera platser mellan Huvudhultakvarn (4F7g 2428) 1985 (CM) och 550 m SSV till S Norra Åby (4F6g 4146) 1986 (ThK); Virkesjön (Björk 1962). Långasjö 1901 (G. R. Elgqvist i S). Vissefjärda Lyckebyåns östra sida 620 m NNO Braxnatuven (4F2h 2116), åkant, 1 stort bestånd 2003 (ÅW); Lyckebyån vid Lindås 550 m V till VNV och 600 m V punkt 124,68 (4F5h 2805, 2724), forsavsnitt, 1986 (ThK); Lyckebyån 600 m NV triangelpunkt 107,0 (4F1h 4638), 1 ex i lövskog på svart sump vid rätad å 1986 (ThK); 700 m V (något VSV) Udden (4F3h 0616), sjöstrand, riklig i al- och porsbården i högvattenlinjen 1986 (ThK, belägg i S).
Gislaved Burseryd 1869 (K. A. T. Seth i UME och UPS); flera senare belägg och uppgifter, t.ex. Västerån N om stationen 1931 (A Harpen i GB), Västerån (5C9j 0131, 0635, 0836 och 1237 (P. Flodin) och vid punkt 151,64 (5C9j 1736) 1987 (KJ), rikligt 1995–98 (KJ). Gryteryd Västerån 800 m V Södra Kindhult (5C5h 2417), åstrand, 1988 (LP), 1995 (KJ). Södra Hestra Västerån vid Långarekull (Lagerlöf 1975) = 20 m N landsvägsbron (5C7i 2626), stenig åstrand, ca 1986 (NN), 10 ex 1995, 1 ex 1998 (KJ). Ås Agnsjön (Lagerlöf 1975) = udde i SO (5D6e 1104), stenig sjöstrand bland pors, blåtåtel och brakved, 1990 (EbW).
Hultsfred Järeda Sällevadsån vid Klövdala nedom hålldammen, före 1833 (J. P. Arrhenius i Wahlenbergs herbarium i UPS), 1836 (C. G. Indebetous herbarium i S) = nedströms Kvarntorpet (6F3h 0-3-) (J. Christoffersson ms 1987); Sällevadsån vid Vensjöns utlopp (6F3h 2-3-) (J. Christoffersson ms 1987); Pauliströmsån 700 m VSV Lommegöl (6F3h 1809), 1986 (GW SK BjW). Målilla Ålhusbäcken 200 m SO Stora Hammarsjöns utlopp, 100 ex 1973 (GB) = (6F3j 3418), stenig bäck, 1988 (Lts LP NT). Tveta Emån på en holme (Björkgren ms 1865).
Hylte Femsjö Femmens stränder (E. Fries ms 1810a), troligen = Sännö på sjöstranden (E. Fries ms 1810b); Fylleån vid Älmås (E. Fries ms 1810a), många belägg och senare uppgifter = Älmåsström vid bron (5C1j 2549), blockig å, flera ex 1988 (EbW), 40 ex 2005 (KW). Södra Unnaryd utan år (C. Eriksson i GB); Ödegärdet vid kvarnen (Lindsten 1952).
Lessebo Lessebo 1896 (G. Lundsten i LD och S); vid strömmen nedom bruket (Wahlenberg 1833, ms 1822); i sjön vid lumpboden ca 1880 (A. W. Jonsson i OHN).
Ljungby Agunnaryd Möckeln vid Södra Marsholm (4D6j 3941), strand, 2 ex 2002 (KW). Berga Lagan vid Bro (Scheutz 1864), 1885 (O. H. Gadamer i LD och S), ca 1930 (Lindstam 1931). Lidhult (Scheutz 1857); Fylleån (Scheutz 1864), 1921 (J. Wiger i GB); Fylleån 150 m S Ågård (5D1a 1800), 1 ex 1988 (NN AaP) och 1994 (KW); Lidhultsån 300 m SO kyrkan (5D0b 2414), 1 ex 1981 (ThK). Odensjö Björkön (F. Rydeman enligt Scheutz 1857, 1864) = Björkönaå 400 m N Björkön (5D1c 3805), rikligt 1982 (NN). Ryssby Kvarnbäcken 700 m NNV Lidsberg (4E9b 3701) 1980-talet (IC), 50 m S bron, 1 ex 1992, 1993 (KW).
Markaryd Markaryd Lagan vid gränsen mot Halland (E. Fries enligt Scheutz 1857); Lagan 400 m SSO Sjöhaga (4D3b 0112) 1982 (TH), 6 ex 1995 (KW); Lagan vid Ågård 1938 (S. Österlind i GB, LD och UPS) = 650 m VSV Ågård (på Skogön), 150 m V Ågård (N om Skogön), 600 m O Ågård (1 ex i norra kanten av mindre damm intill ån) (4D3b 0229, 0533, 0540) 1982 (TH); Örnafälla (Scheutz 1878).
Nässjö Barkeryd (N. J. Scheutz enligt Hartman 1861), många senare belägg och uppgifter, alla sannolikt från samma plats; senaste uppgift Hulu kvarn 1915, 1916 (S. Nordenstam och Å. Nordenstam i S). Norra Sandsjö Nömmenåns västra sida vid Äpplaskog 1937 (G. Haglund i S och UPS) = 750 m SSO Helleved (6E6h 1546), 70 ex 1986 (UB), mer än 50 grupper 1995, 1998 (MgE).
Oskarshamn Döderhult Emån vid Em 1926 (L. Cederkvist i OHN) = Emmebro (5G6i 3714) 2005 (ÅR); Kullesjö (6G0e 2811), utloppet, 2 ex 1986 (ÅR), 3 ex 2005 (ÅR); Lillån vid vägen till Karlshammar (5G7h 2727) 1986 (ÅR); Lillån vid Lövshult (5G8h 0011) 1987 (M. Löfqvist enligt Rühling 1997). Döderhult/Misterhult Virån (Notin ms före 1812); Virkvarn (Köhler ms 1917, Sterner 1933); Virbo 1814 (Rosén ms 1814), många senare uppgifter = riklig vid Virbo och ca 1 km uppströms (6G1i 1-3-, 1-4-; Rühling 1997).
Tingsryd Södra Sandsjö Ronnebyån (Scheutz ms), belägg från 1901 till 1911 (F. Hård i S resp. UPS); Ronnebyån mellan Böket och Tuvamossen (4F1c 3-0-) (Nicklasson 1984); Ronnebyån vid Horkoneryd 1902 (F. Hård i GB) = (4F1c 2-1-) 1982–83 (Nicklasson 1983), nu överdämt; Ronnebyån vid Fagerfors just Ö fördämningen (4F1c 2701), forssträcka, på södra åstranden, ett par ex 1984 (ThK). Tingsås Djuramålasjön 500 m SSV till SV punkt 135,48 (4F1a 4413), bland pors på liten udde, 2 ex 1984 (ThK).
Torsås Söderåkra 1878 (P. A. Westling i S); Glasholmsån 800 m SO Torsellatorpet (4G2d 0108), liten kvill, 3 ex 2004 (ÅW). Torsås Ulvasjön på Ulvanäsets yttre del (3G9a 0009), stenig sjöstrand, 2 ex 2004 (ÅW).
Uppvidinge Nottebäck åstrand 1926 (D. Johansson i LD), troligen = Vetlanda Södra Solberga Vrånghult. Åseda Badebodaån vid Ekefors 1969 (B. Gustavsson i S) = Sandsjöryd 50 m V kvarnen (5F6f 4206), stenig å, 1990 (PH); Badebodaån 1300 m OSO Markatorpet (5F6h 1718), riklig, 1990 (AvG). Älghult Alsterån (Scheutz 1871); Alsterån mellan Hohult och tegelbruket (G. R. Elgqvist enligt Scheutz ms); Alsterån vid Fröseke 250 m V landsvägsbron (5F2j 3638), åkant, 1988 (LtS LP); Badebodaån vid Ekholma (Johansson & Lettevall 1973, Åberg 1973) = nedströms Åbroholm (5F6h 0-1-) 1985–86 (Gustafsson & Ohlsson 1987); 500 m NV Bäckstorp (5F2i 0734), gölkant, 1 litet ex 1991 (CrA), 2 ex 1998 (KW).
Vetlanda Björkö Äpplaskog 1939 (E. Nyholm i LD); se Nässjö Norra Sandsjö. Bäckseda Emån i Hargen (Forsander ms 1820), många senare uppgifter och belägg = Illharjen vid stora åfåran (6F3b 0322) 1991 (TM), 6 ex 1998 (MM). Karlstorp Flenshult, 1930-talet (Lönwe 1980). Korsberga (Pontén enligt Scheutz 1857). Nye Farstorp (J. Wirséen enligt Scheutz ms) = Farstorpsån 500 m N Strömsberg (6F1e 2908) 1991 (TM), ett 20-tal ex 1998 (TM). Näsby (O. Blohm 1903 i LD); Emån vid Strömmahult 1939 (Å. Domeij i LD) = (6E3j 4542), kvillar, 1989 (KlE LsA), 2 ex 1995 (KlE). Nävelsjö Emån vid Kvarnagården (6E3i 0114) 1990 (LsA KlE), 75–100 ex 1995 (KlE); Åhult 1879 (R. Tolf i S, ´Lannaskede´, Wetter ms 1894), 1898 (H. Fries i GB LD och S), ca 1960 (G. Andersson ms 1967) = Emån 400 m SO Åhult (6E2i 4332) 1980-talet (EE), mer än 50 ex 1995 (KlE). Skede 1866 (E. Lindquist i LD); Emån 500 m O Rösa (6F3c 3923) ca 1986 (HF), 7 ex 1998 (MM); Solgenån 500 m S Brunnshult (6F4c 2510) 1990 (MM), ett 10-tal ex 1995 (MM), 2 ex 1998 (MM); Solgenån vid Hällaryd (A. Ahlander enligt Scheutz 1871 och ms) = (6F4c 1-2-; Anonym 1998). Skirö/Stenberga Skärveteån (Vistrand enligt Scheutz 1871 och ms, Bråkenhielm 1972) = 500 m SV Tobro (6F1g 3619), åkant, 1990 (TmN), ett 20-tal ex 1995 (TmN). Södra Solberga 1905 (F. Johansson i GB och LD); Björnhult, kobbar i ån 1924 (E. Johansson i GB) = Mörrumsån 1100 m VSV till V Vrånghult (5F8c 3004) 1991 (SÅS). Vetlanda Emån (Scheutz 1864); Upplanda 1885 (A. Samuelson i UPS). Ökna Lillån (gren av Emån) 700 m O Kvillsfors badplats (6F2g 4620) ca 1986 (JOS), 7 ex 1998 (AfL).
Värnamo Fryele Härån vid Fryele kvarn (Forsander ms 1810a, b), 1865 (C. A. Eurén i LD), 1869 (H. Nordenström i S, ´Lindstafors´) = (6D0j 0036) 1986 (TJ), 36 ex 1998 (TJ). Voxtorp Rusarebo (Scheutz ms); Årån 500 m VSV Eds kvarn (5E5a 1421) 1989 (IC), 40 ex 1999 (JS).
Västervik Ukna Vindommen 400 m OSO Äpperum, nära udde (7G8h 3117), sjöstrand, 1994 (Nils Edlund).
Växjö Drev (Hyltén-Cavallius 1880); Mörrumsån mellan Böksholm och Möllekulla (Scheutz ms). Furuby Kårestadsån nära gränsen mot Dädesjö (Nicklasson ms 1968) = (5F2a 0943) 1984 (AvG). Kalvsvik Kläcklingenäset, norra udden (4E5g 4937), moränstrand, 22 ex 1993 (ÅW). Sjösås Mörrumsån mellan Kvarngården och sjön (P. E. Petersson enligt Scheutz 1871 och ms) = SO Kvarngården (5F5a 3148) 1985 (SÅ KP). Tolg [Mörrumsån vid] Södragården (Samsjö enligt Scheutz 1872 och ms) = Lidekvarn ´vid Hammarbergs brygghus´ 1913 (J. Berggren i LD). Östra Torsås 1901 (Tengwall i UPS, F. Wernstedt i GB och LD); Hanefors [= Skyeån V om Sunnansjö] (Scheutz 1871); Skyeån vid Ingelstad 1926 (P. Hyltén i LD).
Ej accepterade uppgifter
´Småland: Ljunga´ 1874 (anonym i S); osäkert vilken plats som avses, en förekomst i Ljungby Södra Ljunga ter sig osannolik.
Hultsfred Virserum Skärveteån vid Tobro 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); sannolikt avses den kända lokalen i Skirö och Stenberga.
Jönköping Gränna 1890-talet (P. von Krusenstjerna i Klm); feletiketterad eller odlad. Jönköping 1879 (J. Cnattingius i Vvik); möjligen samlad i stadsparken, där den sedan länge finns som inplanterad (HT i brev till ThK 2002). Norrahammar Tabergsån 500 m S Hökhults gård (7D0j 0446), villaträdgård, 1980 (A. Mobrand); rimligen odlad. Rogberga ´i Rogbergasjöns närhet´ (Ström 1949); osäker, eftersom ingen annan uppgift finns från detta sedan gammalt välkända område.
Kalmar ospecificerade uppgifter avser lokaler i närbelägna socknar.
Lessebo Ljuder Slätthult, vid strömmen nedom bruket (Wahlenberg ms 1822); avser Lessebo bruk.
Vetlanda Lannaskede 1879 (R. Tolf i S); uppgiften avser enligt Wetter (ms 1894) det närbelägna Åhult i Nävelsjö.
Växjö Öjaby 50 m O kyrkan (5E1h 4401), liten bäck, 1986 (CM); enligt finnaren kanske inplanterad.
Älmhult Virestad Grettaån vid Degersnäs (4E4b 2929), utplanterad och kvarstående, 2 ex 1996 (J. Lindskog JEH).
