Först funnen av Rikard Sterner 1928 i Oskarshamn Döderhult Påskallavik vid kyrkan enligt belägg i S. (Tidigare belägg kommer säkert eller sannolikt ur odling.) – Som förvildad först publicerad av Lundin (1936) från Jönköping Huskvarna.

Det som odlas under namn av silverarv är mycket mångformigt då det gäller växtsätt, blad- och blomstorlek, blomningstid m.m., och det är möjligt att flera arter och/eller deras hybrider med silverarv ingår. Tätvuxna former har kallats C. columnae eller hänförts till tät silverarv C. biebersteinii. Den senare rapporterades från tre rutor i Oskarshamn av Rühling (1997). Belägg finns från en lokal; det är habituellt avvikande men saknar mogna kapslar, vilka är nödvändiga för att verifiera bestämningen.

Uppgifter om förvildning före 1978. Aneby Bredestad Aneby, Stigbergsgatan 6, stenslänt, planterad med nu nästan helt försvunna stenpartiväxter, 1975 (A. Nilsson i LD). Jönköping Huskvarna förvildad (Lundin 1936). Kalmar Kalmar Berga, vägkant, 1951 (G. Berg i OHN under namnet Arabis albida). Oskarshamn Döderhult se primäruppgift. Oskarshamn Humlekärrshult, lund, 1958 (ÅR, belägg i OHN). Uppvidinge Nottebäck (A. S. Trolander i S). Västervik Överum i vägslänt, förvildad, 1951 (Stenar ms). Älmhult Stenbrohult Lindhult 500 m VSV Högadal (4E4a 1-2-), skogsstig, 1971; Nybygden 350 m NV Myrön (4E4a 2-1-), vägren, 1971; Råshult 500 m ONO gården Djäknabygd, vägren (4E5a 2-1-); alla tre S. G. Nilsson & I. Nilsson (2004)
Uppgifter som förts till tät silverarv. Oskarshamn Misterhult Krokstorp (6G3g 4033), tallbryn vid väg, 1989 (ÅR, belägg i LD). Oskarshamn Ekåsavägen (5G9h 2443), vägslänt, 1990 (ÅR); Slingervägen (6G0h 0143), utkast i lövdunge, 1990 (ÅR).