Smålands flora - slåtterblomma

slåtterblomma

Parnassia palustris

Slåtterblomma växer öppet eller halvskuggigt på våt till frisk, näringsrik mark, som underhålls av rörligt vatten. Vanligast är den i tämligen rika kärr, särskilt i dråg, på gungflyn och vid gölstränder. I relativt fattiga kärr påträffas den oftast nära kanterna. Den förekommer också i genomsilade ängar, särskilt i källdrag och sluttningar, samt i glest och kortvuxet växttäcke på tidvis översvämmad mark, exempelvis på sandstränder. I Småland ingår inte arten i den normala floran på havsstrandängar.

Slåtterblomman trivdes bra i de gamla slåtterängarna och på höglandet påträffas den fortfarande ganska ofta inom fuktiga partier av ogödslade hagar där betestrycket inte är för hårt. Då slåttern eller betet på sådan mark upphör försvinner den. En viss kompensation för sina gamla växtplatser har den fått genom att kolonisera nya miljöer där konkurrensen från andra arter är svag, t.ex. fuktiga vägskärningar samt dikes- och grustagsbottnar.

Utanför höglandet har arten gått starkt tillbaka. Orsaken är igenväxning och uppgödsling av naturbetesmarker samt utdikning.

Första fynd

Först omnämnd från Småland i en handskrift av Linné (Linné ms 1728 under namnet Parnassia) men utan närmare lokal. Först publicerad från Jönköping trakten av Jönköping av Wåhlin (1769), ´uti wåta ängar här och där´.

Variation

I Sverige representeras slåtterblomman av två raser, ingående studerade av Hultgård (1987). De skiljer sig i kromosomtal, men några genomgående yttre skillnader finns inte och man brukar därför inte namnge dem. Den ena rasen har 36 kromosomer; den är nordlig och finns från ishavskusten ner till Småland (16 undersökta bestånd från landskapets norra och mellersta delar). Den andra, som har 18 kromosomer, är sydlig och finns främst i kalktrakter från Skåne norrut till Värmland och Uppland; det är den enda kända rasen i Skåne samt på Öland och Gotland. Från Småland har kromosomtalet 18 fastställts på material från Emmaboda Långasjö. Den sydliga rasen växer nästan enbart i kalkkärr (och mindre kalkrika kärr med långvarig slåtterhävd?) och brukar inte dyka upp i kulturmiljöer som grusgropar och vägkanter. När dikning och igenväxning förstör de naturliga lokalerna har den ingenstans att ta vägen. Därför försvinner den snabbare än den nordliga rasen. Kanske beror den starka tillbakagången i södra Småland på att arten där helt eller i huvudsak var representerad av den sydliga rasen.

Utbredning

Funnen i 467 rutor; tidigare uppgifter från 283 rutor. Vanlig eller ganska vanlig inom ett område som ganska väl sammanfaller med Småländska höglandet, utanför detta tidigare ganska sällsynt, nu mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Samliga lokaler utanför området med allmän förekomst.
Alvesta Moheda sank ängsmark vid Mohedaån mitt emot kyrkan, 1941 (A. Andersson i UPS); Vitteryd Södergård (Nicklasson 1976). Skatelöv Huseby, kärräng, 1933 (anonym enligt C. Mossberg ms); Ströby, ´enst. ex. för några år sedan, nu trol. utg.´ (Vranke & Strandmark ms 1921). Slätthög Tagelåsen NV om Föreberg (Johansson & Lettevall 1973).
Emmaboda Algutsboda 100 m SV Suttarekulla (4F7g 0442), frisk, ogödslad, lätt betad, översilad kärräng, 1990 (ThK), 2005 (TsB, CrA). Långasjö sällsynt och tillfälligt (Elgquist ms 1912); Frostensmåla (Elmquist ms 1871).
Gislaved Burseryd allmän (C. O. Carlsson enligt Hård ms 1924); Utterkullen 1876 (K. A. T. Seth i UPS). Kållerstad 400 m SV Flata (5D6d 1327), sjöstrand med blåtåtel, 1980-talet (EbW). Reftele prästgård (K. Arnell & S. Arnell 1930). Södra Hestra Haghult (K. Arnell & S. Arnell 1930). Villstad flerstädes utmed vägen Burseryd–Smålandsstenar (C. O. Carlsson enligt Hård ms 1924); Isberga (5D9b 1914), öppen betesmark, 1987 (TF). Ås mellan Liljenäs och Svansholm 1872 (H. Nordenström i S).
Hylte Femsjö Norra Bökeberg 1811 (E. Fries ms 1811b); Södra Bökeberg 1810 (E. Fries ms 1810a, c), löväng, 1851 (T. M. Fries 1852).
Kalmar Hossmo Binga 1921 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar allmän (Westerlund 1852b), 1885 (O. Sellgren i OHN); Berga, kärräng, 1926 (G. Andersson i OHN). Karlslunda Påryd, åkerren, 1927 (S. Carlsson i OHN). Ryssby Skäggenäs vid Lotsgården (R. Sterner enligt Hård ms 1924), troligen = Skäggenäs vid Rev, 1919 (H. Bruun i UME), utdikad kärrmark, 1941 (Erlandsson 1942).
Lessebo Lessebo Lessebo gård (K. Arnell & S. Arnell 1930).
Ljungby Berga (R. Wahrberg enligt Hård ms 1924). Södra Ljunga Läsaryd (Strandmark & Strandmark ms 1865).
Mönsterås Ålem kärräng, 1958 (G. Björkman i OHN).
Nybro Kristvalla (Forsander ms 1820), ganska sällsynt (G. Lindblom enligt Hård ms 1913). Kråksmåla Flathultagöl (5F5j 0837), mossegölskant, 1991 (AvG); Kimramåla (K. Arnell & S. Arnell 1930); Mjöshult före 1956 (Elsa Elvius herbarium enligt Sterner ms 1). Madesjö (Forsander ms 1820); Börsryd 1940-talet (Nyström ms); Hultsby (Medelius 1911); mellan Nybro och Hagnebo (Medelius 1911). Oskar (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924). Örsjö (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924).
Oskarshamn Döderhult 1910 (A. Johansson i OHN); Skorpetorp, uttorkad åbädd (E. Svensson 1976). Misterhult Simpvarp ca 1945 (B. Westberg enligt Danielsson ms); Vinö, äng, 1833 (Peterson ms 1833). Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S).
Tingsryd Södra Sandsjö Hemmingsmåla (Hård 1912); Veramåla (Hård 1912). Urshult Eskekulla (J. Berggren enligt Hård ms 1924). Älmeboda Follsebo, utdikad slåtteräng vid Djupasjön, 1941 (A. Neander enligt Erlandsson 1942); Fösingsmåla före 1874 (Elmquist enligt Hård ms); Krusamåla (Mobrand ms 1932); Vinnamåla före 1913 (Hård enligt Hård ms 1924).
Torsås Gullabo Karsjö 1886 (A. Andersson i OHN). Söderåkra (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924). Torsås (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924).
Uppvidinge Lenhovda 1901 (G. Karlsson enligt C. Mossberg ms). Älghult 500 m SSO Västervik (5F3g 0732), kärr, 1986 (GW); NV Åbron (5F2g) (C. Albinsson enligt Mossberg 1994).
Värnamo Hånger Sanna (Rdl enligt Hård ms 1924). Rydaholm (Höjer enligt Hård ms 1924).
Växjö Bergunda Bergkvara 1898 (K. Sjöqvist enligt C. Mossberg ms). Dädesjö Betingetorp vid en källa NV om gården (J. P. Gustafsson ms 1921). Kårestad Furuby 1889 (J. Hamnell i LD). Växjö 1863 (G. E. Ringius i S); Hovsberg (K. Arnell & S. Arnell 1930); mellan Tuvan och Telestad, 1834 (Forsander ms 1821–60); Telestads ängar mot Trummen, 1844 (J. Forsander i UPS). Öjaby 1902 (C. Kuylenstierna i OHN). Östra Torsås Sunnansjö 1913 (N. Almgren i OHN).
Älmhult Stenbrohult Bästerås före 1990 (Stig Johnsson 1995); Höö 1921 (T. Hörberg i LD); Moen 1970-talet (S. G. Nilsson & Rundlöf 1996); Såganäs 1970-talet (S. G. Nilsson & Rundlöf 1996) = 200 m NV den södra gården (4E5a 1522), 1980 (IN SN); Ugnhult 125 m VSV norra f.d. gården, fuktäng, minst 100 ex 1972, senare borta (S. G. Nilsson & Rundlöf 1996). Virestad Boatången (A. Hallengren enligt Hård ms 1924); Kistiga (A. Hallengren enligt Hård ms 1924); Lycke (A. Hallengren enligt Hård ms 1924); prästgården (K. Arnell & S. Arnell 1930); Vakö myr (4E3a) 1979 (Arvidsson m.fl. 1980).