Elymus repens
Kvickrot växer på torr till måttligt fuktig mark, dels vid havet, dels i kulturmiljöer. Gräset gynnas av god kvävetillgång. Vid havet förekommer det på block- och sandstränder (särskilt på driftvallar) samt i ohävdade strandängar. I kulturlandskapet uppträder det i en mängd olika miljöer, t.ex. på vägkanter och renar, kring gårdar, på utfyllnadsmark, tippar och skräpmark. Kvickroten är ett av de svåraste rotogräsen i åkrar och trädgårdar.
Blågrå kvickrot ssp. arenosa är en havsstrandsras som växer i öppen dynsand. Utom genom färgen kännetecknas den av låga och styva strån samt styva, inrullade bladskivor med ganska grova nerver. Underarten har antecknats från 30 rutor, mest från sandiga och grusiga havsstränder men även från torrängar, vägkanter, klippholmar etc. Dess rätta avgränsning och eventuella förekomst i Småland återstår dock att avgöra.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Variation
Arten varierar i höjd, färg och hårighet. Särskilt påfallande är former med välutvecklade borst.
Utbredning
Funnen i 1406 rutor; tidigare uppgifter från 186 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig (vid havet); i övrigt nog en gammal kulturföljeslagare.