smalgentiana
Gentianella amarella
Ängsgentiana har i Sverige haft sin rikaste förekomst i södra Norrland och Mellansverige; söder om mellersta Västergötland och mellersta Östergötland har den alltid varit en sällsynthet. Den är kalkgynnad och växer huvudsakligen i artrik, ogödslad gräsmark som hävdas med slåtter eller måttligt bete. Förekomster i störd miljö (vägkanter, grusgropar och liknande) liksom till synes helt naturliga förekomster (t.ex. på klipphällar) är kända från kalkområden, men inte från Småland. Arten har överallt gått tillbaka mycket, exempelvis har den förlorat mer än 95 % av sina kända lokaler i Uppland sedan 1945 (Lennartsson & Svensson 1995).
Småländska belägg av ängsgentiana representerar var. lingulata, och om denna finns det ytterligare några litteraturuppgifter. För övriga fynd saknas uppgift om varietet. Sen ängsgentiana är alltså inte känd från landskapet.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 9 rutor i de norra och nordöstra delarna. – Gammal, nu försvunnen kulturföljeslagare.
Småländska belägg av ängsgentiana representerar var. lingulata, och om denna finns det ytterligare några litteraturuppgifter. För övriga fynd saknas uppgift om varietet. Sen ängsgentiana är alltså inte känd från landskapet.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 9 rutor i de norra och nordöstra delarna. – Gammal, nu försvunnen kulturföljeslagare.
Första fynd
Först funnen 1814 i Aneby Lommaryd Degla ´i trakten af Degela säteri uti Lommaryds församling´ (Munthe ms 1814 under namnet Gentiana Amarella). – Först publicerad av Lindeberg (1845) under namnet Gentiana lingulata från trakten av Jönköping Gränna.
Variation
Åtminstone i södra Sverige går det att urskilja två huvudformer av ängsgentiana, dels en typ med tidig blomning (mitten av juni till slutet av juli), få långa ledstycken på stjälken och trubbiga blad som är bredast mot spetsen, dels en typ med sen blomning (slutet av juli till september), fler och kortare ledstycken samt spetsiga blad som är bredast mot mitten eller basen: tidig ängsgentiana var. lingulata respektive sen ängsgentiana var. amarella (synonym var. axillaris). Dessa båda typer har troligen ett samband med den hävd som råder på lokalen, men förhållandena är inte utredda; möjligen är den tidiga var. lingulata starkare bunden till slåttermark (där tillväxtperioden avbryts i förväg av slåttern) än var. amarella.
Lokaler
Samtliga lokaler. I följande lista har lokaler för tidig ängsgentiana var. lingulata utmärkts med en asterisk. Aneby Lommaryd se primäruppgift. Hultsfred Järeda (Scheutz 1863). Jönköping Gränna* (Lindeberg 1845); Långliden* (Allvin 1859). Visingsö Erstad*, sparsamt på lerjord vid dikeskanter (Zetterstedt 1878a, belägg från 1878 i LD, !S. Murbeck). Vimmerby Södra Vi Karsnäs*, på ett gärde, 1843 (Fröleen ms 1844). Vimmerby* 1876 (J. Cnattingius i Vvik, !ThK 2005). Västervik Törnsfall Almvik* 1880 (A. Segerstedt i Vvik, !ThK 2005); Gagersrum (Scheutz 1862).
Oriktiga och osäkra uppgifter. Högsby Långemåla S om Värlenäs (Sterner 1954); uppgiften är osäker, jämför nedan om Sterners uppgift från Älghult. Jönköping Gränna Galgbacken utan år (F. Hagström & E. Hagström enligt Lundequist 1929 under namnet Gentiana amarella α lingulata, Janzon ms före 1907 under namnet G. amarella); belägg från lokalen är sumpgentiana G. uliginosa. Skärstad (Nordenstam ms 1919); i Nordenstams manuskript står ett stort frågetecken. Kalmar Kalmartrakten. Uppgifter om G. amarella hos Sjöstrand (ms 1831), Moqvist (1848) och Westerlund (1852b) gäller sumpgentiana G. uliginosa, en art som i slutet av 1800-talet sågs på flera platser kring Kalmar men som inte urskildes av de nämnda författarna. Belägg (i S) av ´Gentiana amarella´ från Kalmar 1851 och 1866 (av A. E. Goldkuhl resp. A. W. Thorin) har ombestämts till sumpgentiana. – Dessutom angav Westerlund (1852a) tidigblommande G. amarella från Kalmartrakten, sannolikt oriktigt eftersom Sjöstrand (1863) inte tog upp den från Kalmar läns fastlandsdel. Oskarshamn Oskarshamn ´lägre och sidlänta ställen´ (Österman ms 1863); osäker i avsaknad av belägg (Rühling 1997). Döderhult Lohorvan 1913 (A. Johansson i OHN); troligen feletikettering (Rühling 1997). Uppvidinge Nottebäck tämligen sällsynt (K. E. Samuelsson ms 1928); upptogs i detta elevarbete jämte fältgentiana G. campestris, men kanske ändå avsåg en form av denna. Älghult Fröseke by (Sterner 1954); belägget, från 1951 (R. Sterner i GB under namnet Gentiana amarella var. lingulata), ombestämdes 1954 av C. Blom till tidig fältgentiana G. campestris var. suecica. Vaggeryd Åker Bissefäll 1975 (Johnsson 1978 under namnet ängsgentiana); troligen avsågs tidig fältgentiana G. campestris var. suecica. Valdemarsvik Tryserum Valdemarsmåla, äng, 1844 (Hägerstrand ms 1844); lokalen ligger i Östergötland. Vetlanda Lemnhult Trollebo 1958–60 (H. Hallander enligt Sandell 1972 under namnet ängsgentiana); sannolikt avsågs fältgentiana G. campestris (rapporten innehåller fler oriktiga uppgifter, exempelvis om vattenmynta Mentha aquatica och näbbstarr Carex lepidocarpa). Växjö Tjureda nära kyrkan (Scheutz 1871); enligt en blyertsanteckning i Scheutz (ms) ´trol. orätt´.
Oriktiga och osäkra uppgifter. Högsby Långemåla S om Värlenäs (Sterner 1954); uppgiften är osäker, jämför nedan om Sterners uppgift från Älghult. Jönköping Gränna Galgbacken utan år (F. Hagström & E. Hagström enligt Lundequist 1929 under namnet Gentiana amarella α lingulata, Janzon ms före 1907 under namnet G. amarella); belägg från lokalen är sumpgentiana G. uliginosa. Skärstad (Nordenstam ms 1919); i Nordenstams manuskript står ett stort frågetecken. Kalmar Kalmartrakten. Uppgifter om G. amarella hos Sjöstrand (ms 1831), Moqvist (1848) och Westerlund (1852b) gäller sumpgentiana G. uliginosa, en art som i slutet av 1800-talet sågs på flera platser kring Kalmar men som inte urskildes av de nämnda författarna. Belägg (i S) av ´Gentiana amarella´ från Kalmar 1851 och 1866 (av A. E. Goldkuhl resp. A. W. Thorin) har ombestämts till sumpgentiana. – Dessutom angav Westerlund (1852a) tidigblommande G. amarella från Kalmartrakten, sannolikt oriktigt eftersom Sjöstrand (1863) inte tog upp den från Kalmar läns fastlandsdel. Oskarshamn Oskarshamn ´lägre och sidlänta ställen´ (Österman ms 1863); osäker i avsaknad av belägg (Rühling 1997). Döderhult Lohorvan 1913 (A. Johansson i OHN); troligen feletikettering (Rühling 1997). Uppvidinge Nottebäck tämligen sällsynt (K. E. Samuelsson ms 1928); upptogs i detta elevarbete jämte fältgentiana G. campestris, men kanske ändå avsåg en form av denna. Älghult Fröseke by (Sterner 1954); belägget, från 1951 (R. Sterner i GB under namnet Gentiana amarella var. lingulata), ombestämdes 1954 av C. Blom till tidig fältgentiana G. campestris var. suecica. Vaggeryd Åker Bissefäll 1975 (Johnsson 1978 under namnet ängsgentiana); troligen avsågs tidig fältgentiana G. campestris var. suecica. Valdemarsvik Tryserum Valdemarsmåla, äng, 1844 (Hägerstrand ms 1844); lokalen ligger i Östergötland. Vetlanda Lemnhult Trollebo 1958–60 (H. Hallander enligt Sandell 1972 under namnet ängsgentiana); sannolikt avsågs fältgentiana G. campestris (rapporten innehåller fler oriktiga uppgifter, exempelvis om vattenmynta Mentha aquatica och näbbstarr Carex lepidocarpa). Växjö Tjureda nära kyrkan (Scheutz 1871); enligt en blyertsanteckning i Scheutz (ms) ´trol. orätt´.