Elymus arenarius
Strandråg är ursprunglig vid havet, där den växer på sand-, block- och klapperstränder, någon gång även enstaka exemplar i strandklippor. Dessutom är den av allt att döma ursprunglig vid Vättern, där den anses som en relikt från den tid då havet nådde dit upp (Lagerberg 1947). Sedan gammalt finns ytterligare några förekomster i sandområden utmed de stora åarna i västra Småland. Om dessa är ursprungliga är svårt att säga. Förr planterades växten nämligen som sandbindare; detta är omvittnat från Ljungby Södra Ljunga Össjö, odlad på 1830-talet (Strandmark & Strandmark ms 1870) och Värnamo Värnamo Hörle (Ennes ms 1823).
Under senare delen av 1900-talet har strandrågen blivit ganska vanlig längs större vägar i västra och östligaste Småland. Det är oklart om den medföljt material vid vägbygget eller om den spritts spontant; det är också oklart vilka faktorer som får den näringskrävande växten att trivas i denna mycket speciella miljö. Andra havsstrandsväxter, som trift Armeria maritima och gulkämpar Plantago maritima uppträder också längs vägarna, men utbredningarna är inte identiska och de behöver inte nödvändigtvis gynnas av samma faktorer i vägkantsmiljön.
Strandrågen har även kommit in med sand till glasbruken, dokumenterat för Lessebo Ljuder (Mörner 1928; ännu kvarlevande, se nedan!) och Uppvidinge Lenhovda, kanske även Nottebäck Klavreström (för detaljer se lokalförteckning).
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 141 rutor; tidigare uppgifter från 65 rutor. Vid kusten ganska vanlig men med luckor längst i söder och i Oskarshamn Misterhult. I inlandet ganska sällsynt i väster, sällsynt i öster. – Ursprunglig vid havet och vid Vättern, i övrigt (åtminstone huvudsakligen) en sentida inkomling.
Lokaler
Inlandslokaler i östra Småland.
Hultsfred Målilla Västra Årena (6F2i 4222), vägren, 1989 (C. Ljungberg i Emdal); NV om Västra Årena (6F2i 4925), skogsbilväg, 1986 (GB MW). Mörlunda Ryningsnäs (5G9b 4724), vägkant, 2005 (C. Ljungberg).
Högsby Högsby 550 m NV Gussemåla (5G7b 1441), vägkant, 1988 (ÅR), ca 2 m2 stort bestånd 1992 (KP); Kopparkärret (5G7b 0520), vägren, 1989 (ÅR).
Kalmar Hossmo 400 m SV Stommet (4G5f 4411), västra renen av E22, 1989 (ThK).
Lessebo Ljuder Skruv, glasbruket invid sliperibyggnaden 1927 (Mörner 1928) troligen = Skruv 150 m SSO stationen (4F6e 3432), sandig skräpmark, 1981 (SS BrS). Mönsterås Mönsterås Mönsterås bruk (5G6j 0-0-), industriområde, 2000 (ÅR).
Oskarshamn Döderhult 950 m SO Nedre Hyltan (5G9e 4231), grusig landsvägskant, 1990 (JC); E22 S om Emmekalv (5G6i 4803) 1990 (ÅR); Grönäng, väg 23 (5G9f 4139), vägkant, 1996 (ÅR). Oskarshamn Hällarna, E22 (6G0h 1843), vägkant, 1992 (ÅR); Hällarna, gamla riksvägen (6G0h 2142), vägkant, 1990 (ÅR).
Torsås Torsås Torsås station (E. Almquist 1957).
Uppvidinge Lenhovda Österviks glasbruk på sandupplag, ´nu utgången till följd av att området bebyggts´ (G. Nilsson enligt Lindstam 1948). Nottebäck Klavreström station på slaggplan (E. Almquist 1957).
Vetlanda Alseda 600 m NO Ludvigsberg (6F2f 3139), vägkant, 1991 (TM). Korsberga 300 m SSV Mogölens V-spets (6F1b 2033), vägkant, 1984 (LtO).
Vimmerby Locknevi nära Vanstadsjön, äng, 1840 (E. M. Andersson ms 1840).
Vetlanda Näsby 500 m NV Nybygget (6F2a 3918), vägkant, 1980-talet (KtE).
Västervik Gamleby E22 1600 m NNV lantbruksskolan (7G4h 2302), vägren, ca 1990 (BD). Törnsfall E22 300 m N Stenberga (7G1i 0545), vägkant, ca 1 m2, ca 1990 (BD BtC), 2000 (RC). Överum Lövdalen vid vägskälet (7G7e 1139), landsvägskant, ett par kraftiga tuvor 1991 (BD).
Tidigare uppgifter från västra Småland.
Aneby Lommaryd Skareda vid kanalen, slutet av 1700-talet (Ljungh ms). Gislaved Gislaved vid Nissastigen nära Båraryd gamla hållplats, talrik 1972 (S. Kilander i GB). Jönköping Bankeryd (Wirdemark & Thulin 1972); Vättern (Nordenstam ms 1919). Hakarp vid Vättern 1890 (F. Hagström i LD PerBrahe och S). Huskvarna från staden till Huskvarnaåns mynning (Holmgren 1849, Strokirch 1966, Bergenblad 1973); Rosendala (Hisinger 1828), 1873 (E. von Otter enligt Elmquist ms 1871), 1910-talet (Nordenstam ms 1919). Jönköping se primäruppgifter; talrika belägg från 1843 (N. Lagerheim i S) till 1922 (B. Hedvall i LD); Liljeholmen 1856 (C. L. S. Lund ms 1856), 1896 (A. A. W. Lund i S); O om Folkskolan (Nordenstam ms 1919); Vätterstranden från östra kallbadhuset till östra tvättinrättningen (Hjalmar Bjurulf 1927). Ljungarum Rosenberg 1920 (B. Nilsson i S); Rosenlunds tegelbruk nära Vätterstranden (Tolf 1897). Norrahammar 500 m SSV Hökhult, banvall, 1977 (A. Mobrand). Rogberga (Wirdemark & Thulin 1972); 500 m SSV Rogberga kyrka, landsvägsdike, 1972 (S. Almqvist). Visingsö 1877 (Freidenfelt i S), 1895 (O. Karlén i LD), H. L. R. Lundén i GB); Erstads östra udde 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS). Ljungby Berga Lagan vid Össlöv (Stenvall enligt Scheutz 1864), vid kvarnens hönshus (Lindstam 1931). Ljungby Ljungby flygsand 1834 (J. Forsander i UPS); NV om Replösa nära Lagans västra strand (H. Johansson enligt Hård 1927). Södra Ljunga Össjö, ´för 40 år sedan odlad´ (Strandmark & Strandmark ms 1870). Sävsjö Vrigstad 1890 (C. G. Lundberg i OHN); på den sandiga strandsluttningen vid Vrigstad åbro (Wetter ms 1894), 1919 (L. M. Neuman i LD), 1936 i juli utrotad! (notering av A. Lindegrén på ett belägg i S samlat 1891). Värnamo Värnamo Hörle nära östra sidan av kolboden 1815 (Forsander ms 1812–22); Hörle, planterad (Ennes ms 1823); Hörle vid Lagan 1861 (P. G. Theorin i LD), Hörle 1944 (K. Svensson i Finnved). Växjö Växjö utmed vägen utanför Hov 1823 (Forsander ms 1821–60). Älmhult Stenbrohult Diö vid Gemla fabriker, ett mindre bestånd 1970 (S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004).
Osäkra uppgifter.
Älmhult Göteryd Hagatorpet (Johansson & Lettevall 1973); kanske avses Hagatorpet i Ljungby Ljungby inom det forna Ljungby Sand.
