Jättepoppel är nära släkt med balsampoppel P. balsamifera men är tagen i odling senare (under 1900-talet). Liksom balsampoppeln används den främst som prydnadsträd; den är extremt kraftig och snabbväxande. Den kommer från västra Nordamerika.
Jättepoppeln är härdig ända upp i Lappland och är starkt rotskottsbildande. Av dessa skäl borde den, liksom balsampoppeln, kunna bli ett bestående inslag i vår flora, men tills vidare får den betraktas som kvarstående eller tillfälligt förvildad.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 16 rutor; inga tidigare uppgifter. Sannolikt förbisedd under inventeringen (några uppgifter om balsampoppel P. balsamifera kan avse denna).
Lokaler
Gislaved Reftele Bygget (5D7d 4414) 1990 (MK, belägg i LD).
Kalmar Förlösa 500 m NO Sjöängen (4G8g 0608), f.d. damm, nu avfallsplats, 1 ex 1992 (SD, belägg i OHN, !ThK).
Ljungby Ljungby Bredemad (5D1h 0704), soptipp, 2000 (BtN MgE NN ÅW, E. Ljungstrand, belägg i S, !ThK).
Nässjö Nässjö Boda sopstation (6E8g 0916), skräpmark, 1998 (IB MgE TsK, !E. Ljungstrand).
Oskarshamn Oskarshamn Gölkärrets lekplats (5G9i 2801), jordvall, 2006 (ÅR, belägg i OHN); Länsmansängen (5G9h 4642), dikesren, 1992 (ÅR, belägg i LD, !ThK); Mörkret (6G0h 0134), utfyllt kärr, 1992 (ÅR, belägg i LD, !ThK).
Tranås Säby 400 m SSO Haga (7E6j 1642), avfallsplats, 2004 (JJ); Jutastugan (7E5j 2116), vägren, 1992 (JJ, !ThK); 200 m SO skidbacken (7F7a 1406), gräsmatta, rotskottsförvildad, 1994 (JJ, belägg i S, !ThK).
Uppvidinge Åseda Berg (5F6g 3100), förvildad kring gård, 1990 (PH).
Vetlanda Näsby se primäruppgifter.
Vimmerby Rumskulla 800 m VNV Fridhem (6F9h 3629), tallmo, 1990 (SM, belägg hos finnaren, !ThK).
Värnamo Bredaryd Skogslund vid torpet österut (5D7e 3118) 1992 (NT LtS, belägg i LD); 750 m NNO Svenstorp (5D7e 3322), gammal trädgård, 1984 (MN, !ThK). Tånnö 150 m NV Finnvedens motell (5D6i 3732), brant mot sjö, 1991 (LP, belägg i LD, !ThK).